Snackeper av Jörgen L

Ett ungdomligt stjärnskott inom formella politiken är för tillfället gäst hos våra vanligaste mediagranskare, en f.d. och icke oäven konsumtionsprogrammare på SVT askulterar på nivån ovan kompetensen jämte P1:s lördagsintervju. Nå, Sverker är snarare överpedagogisk från förra arbetsstationen där han vände sig till Svenssondummisar - om än i en klart angelägen syssla. Nu ska handskas med professionella rundsnackare ifrån marknadspolitiken, snarare än pryl- och tjänstekrängare från företagsamheten! I ett "Sverkers after-ski" kunde han ju samman med gästbedömare av klarsynt småcyniska slaget analysera kraftmätningen och betygsätta hur pass framgångsrikt hal, gästen för kvällen varit. Gyckelpoäng att dela ut, å femgradig skala exvis.
   Så "Vittsjö Boy" den munvädersmorde unghästen från granplantagernas Göingeskåne. Han är förutom numera rätt teflonaktig en god termometer uti tidens ändalyckt. Sex gånger rundade han galant rikets kardinalaspekt, grundbulten i svenska samtidstillvaron - bensinskatten. Där jag förresten helt bytt ståndpunkt: idealismens tid är definitivt förbi inom samhällsgestaltarbranschen så ljug fritt i valrörelser så länge god politik föres, efteråt. Konsten att muddra bortskämda västbarn på kammaren fulla av gosedjur består i att icke fråga. Samhällets utformning är alldeles för viktig att överlåta åt en ohelig allians av kommersiella krafter och småkottar som inte känner begränsningens konst. Stora som små! Omyndigförklarandet ligger i en ohållbar utvecklings förlängning - graderad rösträtt där hushållets prylkvot avgör! 1800-talsordningen - fast omvänt.
   Nå, att skriva ju en överflödsgärning tillhörig obsoleta liberala tidsåldern. Alltså reformpolitikens grandiosa era sen franska revolutionen visat vad krafter en parasitisk samhällsordning, kan släppa loss. Både inrikes och sett till de expansiva uppslag en överdådig mängd medborgarentusiasm kan föda, hos flinka statsinstrumentella generalsintellekt. Restaurationen hamnade sen i 1848 vars omintetgörande skapade ung 150 år av succesiva, allsorts katastrofer inom Europa samt på export, i skilda riktningar. Dessemellan en liberal civilisationsgärning av bästa märke - ibland och långa stunder dock mest bastard och ego, läs USA. Men både Snackepers partiideologi, numera i ihålig lightvariant à la Helgeandsholmen samt skilda socialistgrenens bifog/ofog från Ohly och CHH till Brezjnev, från syndikalister och Khmer Rouge till Noam Chomsky finns längs liberallinjen. Siste väl i gränsmarken till defacto antikapitalism - smaka på den! Mp:s andliga fäder med Rousseau, Thoreau och speciellt tyska ekologer är lärorik att följa, liberal som antiliberal, förvirring råder kring en älskad prestigeetikett. En lundasociolog har detaljerat utrett tyska ekodetouren via Tredje Riket - alla stora ideologier har sina Dark sideriddare och gensekreterare bland proselyterna eller snarare avsigkomna praktiker, som mest sett till potentialen för ogärningar. Alltså storslagna fåfänga maktverk, på masslikgrund.
   Men i en antiintellektuell magens tid där böcker brännes fast på nytt sätt ska man nog låta idéintresse, förbli en privatsak. Min lärdom dock provisorisk - och universiteten förvaltar numera blott mest för eget bruk, som karriärunderlag. Men kolla för all del Svante Nycanders liberala idéhistoria, från 2009. För klimatflyktingar blir vi alla eller katastrofobjekt på annat sätt, blir att bygga världen post - i vanlig ordning. En rättvis naturens hämnd vore sen att låta sapiens baneman bli en inandad mikrogäst från blotta DNA-strängens värld och födoplatsen exvis Haiti. Homo Hybris ssp Americanus, förhoppningsvis snart extinct.