En bok av Björn Forsberg
Omställningen blir inte lätt. Otaliga ekonomiska, tekniska
och politiska problem måste lösas Vi kommer att drabbas av misstag och
tragiska olyckor. Men omställningen är nödvändig.
Tillväxtepoken är över. Vi har passerat
”oljetoppen”. Norges oljetillgångar kollapsar. Nu sneglar stormakterna
på oljetillgångarna i Arktis. USA pumpar upp sina sista oljeresurser.
Oljepriset stiger. Vi satsar 3500 miljarder dollar i oljesubventioner.
Tillgången till uran för kärnkraftverken är begränsad. I Sverige tömmer vi de norrländska malmtillgångarna.
Folkmängden ökar snabbt. Haven utfiskas. Kustnära områden förgiftas. Den odlingsbara jorden tas i anspråk för biobränslen. Vårt intensiva jordbruk bygger på fosfor, som håller på att ta slut. Livsmedelspriserna stiger.
Svälten ökar. Kanske kan jorden försörja den växande befolkningen, men det är i så fall nödvändigt att omfördela odlingsmark och livsmedel för att undgå massvält.
Förnyelsebar energi som solceller och vindkraftverk kan inte ensamma underhålla dagens industrisamhälle.
Sådan är den världsbild Björn Forsberg målar upp i sin bok ”Tillväxtens slut. Kampen för en hållbar framtid.” Han har lämnat den akademiska världen eftersom den miljöforskning som bedrivs där syftar till att göra tillväxtsamhället möjligt och därför blundar för de verkliga problemen.
Tillväxtepoken inleddes på 1960-talet. Tillväxten gjorde inte människorna lyckliga. Stressen i samhället ökade.
Den globala finansiella krisen, den akuta skuldkrisen och massarbetslösheten i Europa innebär att vi kommit till vägs ände. Nu har omställningens tid kommit. De akuta problemen kan inge hopp eftersom de sprider insikten om en nödvändig omställning.
De två recept som föreslås för att lösa den ekonomiska krisen bara förvärrar den: åtstramningslinjen leder till ökad arbetslöshet och social oro. Den expansiva Keynes-linjen förutsätter fortsatt tillväxt.
Omställningen
I vardagen väntar en kamp om minskande tillgångar, klass mot klass, nation mot nation, alla mot alla. Det är nödvändigt att inleda en omställning nu - medan den ännu är möjlig.
Medelklassen i Europa och USA reser sig. Strejkvågorna avlöser varandra i södra Europa. Vi kan inte lita på våra ledare. För dem är tillväxt den enda lösningen.
Omställningen måste inledas med en rörelse underifrån. I Storbritannien har en vital Omställningsrörelse uppstått. I massarbetslöshetens (50 % arbetslösa) Detroit, symbolen för industri- och bilsamhället, finns nu en grön rörelse. I Portland, Kalifornien, har medelklassen inlett en omställning.
En massiv folkbildningskampanj är nödvändig. Den blir svår. Tillväxtens profeter dominerar massmedia, utbildning och näringsliv.1970-talets gröna våg ebbade ut liksom 1990-talets Agenda 21.
Det som skiljer situationen nu från den som rådde då, är att världsekonomin gått in i väggen. Ingen kan undgå att se det.
Den framtida ekonomin måste bli lokal. Det är inte hållbart att föra resurser som livsmedel, olja och råvaror över världshaven från råvaruländerna till de rika samhällena på norra halvklotet. Vi måste söka en annan värdegrund för vad vi menar med ett gott liv.
Valet
Vi står inför ett val. Antingen genomför vi en demokratisk och rättvis omställning av vårt sätt att leva, konsumera och producera eller så blundar vi för utplundringen och fortsätter att öka konsumtion och tillväxt tills vi störtar utför stupet.
Tillgången till uran för kärnkraftverken är begränsad. I Sverige tömmer vi de norrländska malmtillgångarna.
Folkmängden ökar snabbt. Haven utfiskas. Kustnära områden förgiftas. Den odlingsbara jorden tas i anspråk för biobränslen. Vårt intensiva jordbruk bygger på fosfor, som håller på att ta slut. Livsmedelspriserna stiger.
Svälten ökar. Kanske kan jorden försörja den växande befolkningen, men det är i så fall nödvändigt att omfördela odlingsmark och livsmedel för att undgå massvält.
Förnyelsebar energi som solceller och vindkraftverk kan inte ensamma underhålla dagens industrisamhälle.
Sådan är den världsbild Björn Forsberg målar upp i sin bok ”Tillväxtens slut. Kampen för en hållbar framtid.” Han har lämnat den akademiska världen eftersom den miljöforskning som bedrivs där syftar till att göra tillväxtsamhället möjligt och därför blundar för de verkliga problemen.
Tillväxtepoken inleddes på 1960-talet. Tillväxten gjorde inte människorna lyckliga. Stressen i samhället ökade.
Den globala finansiella krisen, den akuta skuldkrisen och massarbetslösheten i Europa innebär att vi kommit till vägs ände. Nu har omställningens tid kommit. De akuta problemen kan inge hopp eftersom de sprider insikten om en nödvändig omställning.
De två recept som föreslås för att lösa den ekonomiska krisen bara förvärrar den: åtstramningslinjen leder till ökad arbetslöshet och social oro. Den expansiva Keynes-linjen förutsätter fortsatt tillväxt.
Omställningen
I vardagen väntar en kamp om minskande tillgångar, klass mot klass, nation mot nation, alla mot alla. Det är nödvändigt att inleda en omställning nu - medan den ännu är möjlig.
Medelklassen i Europa och USA reser sig. Strejkvågorna avlöser varandra i södra Europa. Vi kan inte lita på våra ledare. För dem är tillväxt den enda lösningen.
Omställningen måste inledas med en rörelse underifrån. I Storbritannien har en vital Omställningsrörelse uppstått. I massarbetslöshetens (50 % arbetslösa) Detroit, symbolen för industri- och bilsamhället, finns nu en grön rörelse. I Portland, Kalifornien, har medelklassen inlett en omställning.
En massiv folkbildningskampanj är nödvändig. Den blir svår. Tillväxtens profeter dominerar massmedia, utbildning och näringsliv.1970-talets gröna våg ebbade ut liksom 1990-talets Agenda 21.
Det som skiljer situationen nu från den som rådde då, är att världsekonomin gått in i väggen. Ingen kan undgå att se det.
Den framtida ekonomin måste bli lokal. Det är inte hållbart att föra resurser som livsmedel, olja och råvaror över världshaven från råvaruländerna till de rika samhällena på norra halvklotet. Vi måste söka en annan värdegrund för vad vi menar med ett gott liv.
Valet
Vi står inför ett val. Antingen genomför vi en demokratisk och rättvis omställning av vårt sätt att leva, konsumera och producera eller så blundar vi för utplundringen och fortsätter att öka konsumtion och tillväxt tills vi störtar utför stupet.
Alternativet framgår av nedanstående resumé av det tjugoförsta århundradets historia hämtad ur en lärobok från 2112.
Utdrag ur historiebok för grundskolan 2112
2000-talets ekonomiska och politiska sammanbrott inleddes med krigen i Afghanistan och Irak…
Det globala ekonomiska systemet kraschade i finans- och skuldkrisen 2008 - 2013…
Fascistiska partier som Sverige- demokraterna, senare Nationalsocialistiska svenska arbetarpartiet, växte fram i Europa och Nordamerika…
Flera länder splittrades i etniska ministater som Flandern, Skottland, Provence, Baskien, Katalonien, Norditalien och Québec…
USA:s delstater blev i praktiken oberoende…
De ojämnt fördelade resurserna ledde till blodiga lokala krig, vilket orsakade massvält…
Svälten ledde till enorma folkvandringar framför allt från Afrika, Sydasien och Latinamerika…
Beväpnade rövarligor härjade…
Under årtionden pågick ett allas krig mot alla…
Det stora kriget i Mellanöstern utlöstes av Israels kärnvapenangrepp mot Iran…
Ingen hade förutsett att just Pakistan som vedergällning skulle fälla en atombomb över Tel Aviv…
Irak, Iran och Turkiet förenades i ett krig mot Kurdistan…
Fram till mitten av 2000-talet dödades mer än 40 miljoner människor i Mellanöstern…
Oljereserverna i Irak, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten föröddes…
Översvämningarna i Indien, Bangladesh, Vietnam och södra Kina orsakades av Himalayas smältande glaciärer och de våldsamma monsunregnen…
Inlandsisen och snötäcket i Arktis smälte och havsnivån steg 8 meter under första hälften av 2000-talet…
Fortfarande pågår issmältningen i Antarktis, och havsnivån fortsätter att stiga…
Sedan tundrorna i de arktiska områdena smält, frigörs stora mängder växthusgas som värmer upp atmosfären ytterligare…
Ingen vet vart den processen leder…
En snabbt växande areal har blivit obeboelig på grund av hetta och torka…
USA fördrevs från Indiska oceanen i början av 2020-talet efter det stora kriget mot Kina om oljetillgångarna runt öarna i Sydkinesiska sjön…
För oss svenskar ser framtidsutsikterna dock rätt ljusa ut efter de svåra decennierna. De stora skogarna skyddar mot strålningen från rymden. De tidigare kuststäderna, bland dem Stockholm, Göteborg och Malmö, översvämmades visserligen i ett tidigt stadium, men delar av befolkningen i Skåne, Halland och Blekinge liksom det hårt drabbade Danmark lyckades rädda sig upp till Nordskåne och Småland…
Ett brett havssund skiljer Götaland från Svealand. Tre fjärdedelar av landets befolkning ägnar sig åt jordbruk, boskapsskötsel och bärplockning, som gynnas av det varma klimatet…
Ingen av våra fyra miljoner medborgare behöver svälta som under 2000-talet…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar