Nina Björk Drömmen om det röda. Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek W&W 2016 |
Nina Björks bok om Rosa Luxemburg kom ut
härom dagen. Den recenserades genast på de stora tidningarnas
kultursidor. Jag gick till Gleerups och köpte den. Den kostade 249
kronor.
1967 köpte jag Rosa Luxemburgs Den ryska revolutionen, översatt av Ture Nerman, en liten bok utgiven på Federativs förlag 1967. Den kostade 4 kronor i en bokhandel i Piteå.
Jag har den på en bokhylla tillsammans med böcker av Marx, Engels, Lenin, Gramsci, Dimitrov, Huberman, Chomsky, Hobsbawm och andra, de flesta häftade och billiga, i samma prisklass som Den ryska revolutionen, många tryckta på 1960-talet.
Det lilla blekröda häftet har ett porträtt av Rosa Luxemburg på framsidan. Jag finner till min förvåning att det är fullt av understrykningar, som jag gjorde strax före jul för 49 år sedan. Invid en understrykning har jag i kanten skrivit OBS!
Den lyder: ”Frihet endast för regeringens anhängare, endast för ett partis medlemmar – de må vara aldrig så många – är ingen frihet. Inte på grund av någon ´rättfärdighetsfanatism´ utan därför att allt det lärande, gagneliga och renande i den politiska friheten hör ihop med detta och dess verkan upphör om ´friheten´ blir ett privilegium.”
När Rosa Luxemburg skrev Den ryska revolutionen var hon sjuk och inspärrad i ett fängelse i Berlin. Hon fick inte boken riktigt färdig. Somligt var anteckningar på lösa lappar.
Rosa Luxemburg och hennes kamrat Karl Liebknecht mördades 1919. Deras kroppar kastades i Landwehrkanal, ett biflöde av floden Spree.
Den ryska revolutionen gavs ut 1922.
Ännu ett citat: ”Man bör och måste genast igångsätta socialistiska åtgärder på det mest energiska, oeftergivliga, hänsynslösa sätt, alltså utöva diktatur, men klassens, inte ett partis eller en klicks, klassens diktatur, dvs i bredaste offentlighet, under det mest aktiva, ohämmade deltagande av folkmassorna, i oinskränkt demokrati.”
Jag letar fram berättelsen om mordet på Rosa Luxemburg i Nina Björks bok. Den finns på s 239 och följande sidor.
”På kvällen den 15 januari 1919 hämtades Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht från sin tillfälliga bostad i Wilhelmsdorf... När soldaterna kom steg hon upp, packade en väska och tog med sig en bok av Goethe. (Hon förhördes av en kapten Waldemar Pabst i ett tillfälligt högkvarter i Hotell Eden. Kapten Pabst meddelade henne att hon skulle föras till Moabitfängelset). När hon fördes nerför trappan mot hotellets utgång väntade en soldat vid namn Otto Runge på henne och slog henne i huvudet med sin gevärskolv. Omtöcknad fördes hon ut i en väntande bil. Där sköts hon av en av de medverkande, förmodligen löjtnant Kurt Vogel. Vid Landwehrkanal stannade man bilen och slängde hennes kropp i vattnet.”
1967 köpte jag Rosa Luxemburgs Den ryska revolutionen, översatt av Ture Nerman, en liten bok utgiven på Federativs förlag 1967. Den kostade 4 kronor i en bokhandel i Piteå.
Jag har den på en bokhylla tillsammans med böcker av Marx, Engels, Lenin, Gramsci, Dimitrov, Huberman, Chomsky, Hobsbawm och andra, de flesta häftade och billiga, i samma prisklass som Den ryska revolutionen, många tryckta på 1960-talet.
Det lilla blekröda häftet har ett porträtt av Rosa Luxemburg på framsidan. Jag finner till min förvåning att det är fullt av understrykningar, som jag gjorde strax före jul för 49 år sedan. Invid en understrykning har jag i kanten skrivit OBS!
Den lyder: ”Frihet endast för regeringens anhängare, endast för ett partis medlemmar – de må vara aldrig så många – är ingen frihet. Inte på grund av någon ´rättfärdighetsfanatism´ utan därför att allt det lärande, gagneliga och renande i den politiska friheten hör ihop med detta och dess verkan upphör om ´friheten´ blir ett privilegium.”
När Rosa Luxemburg skrev Den ryska revolutionen var hon sjuk och inspärrad i ett fängelse i Berlin. Hon fick inte boken riktigt färdig. Somligt var anteckningar på lösa lappar.
Rosa Luxemburg och hennes kamrat Karl Liebknecht mördades 1919. Deras kroppar kastades i Landwehrkanal, ett biflöde av floden Spree.
Den ryska revolutionen gavs ut 1922.
Ännu ett citat: ”Man bör och måste genast igångsätta socialistiska åtgärder på det mest energiska, oeftergivliga, hänsynslösa sätt, alltså utöva diktatur, men klassens, inte ett partis eller en klicks, klassens diktatur, dvs i bredaste offentlighet, under det mest aktiva, ohämmade deltagande av folkmassorna, i oinskränkt demokrati.”
Jag letar fram berättelsen om mordet på Rosa Luxemburg i Nina Björks bok. Den finns på s 239 och följande sidor.
”På kvällen den 15 januari 1919 hämtades Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht från sin tillfälliga bostad i Wilhelmsdorf... När soldaterna kom steg hon upp, packade en väska och tog med sig en bok av Goethe. (Hon förhördes av en kapten Waldemar Pabst i ett tillfälligt högkvarter i Hotell Eden. Kapten Pabst meddelade henne att hon skulle föras till Moabitfängelset). När hon fördes nerför trappan mot hotellets utgång väntade en soldat vid namn Otto Runge på henne och slog henne i huvudet med sin gevärskolv. Omtöcknad fördes hon ut i en väntande bil. Där sköts hon av en av de medverkande, förmodligen löjtnant Kurt Vogel. Vid Landwehrkanal stannade man bilen och slängde hennes kropp i vattnet.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar