Första maj i Lund

Så var årets första maj äntligen här. En regnig och kall dag som nog minskade antalet deltagare en del. Men för oss som tog oss ut fungerade den som den påminnelse om att något annat än kapitalismen är möjligt och att vi inte är de första som kommit på det.
   I veckans nummer hittar du bilder från dagen och Vänsterpartiets huvudtal som i år hölls av Hanna Gunnarsson.
   Här nedan hittar du det tal som Mats Olsson höll under samlingen före demonstrationen.
 

Första majfirare!

Vad gäller kunskap och teknisk utveckling har mänsklig-heten aldrig haft så goda förutsättningar som nu. Vi kan rädda klimatet och miljö, vi kan utrota fattigdomen, vi kan skapa rättvisa och hållbara samhällen. Men starka krafter verkar i andra riktningar, de internatio-nella bankerna och storbolagen vill istället att jordklotet ska fortsätta vara ett eldorado för rovdrift och kortsiktiga vinstintressen. Precis där står kampen idag, i världen, i Sverige och i Lund.

I Lund är det till och med så att de givna förut-sättningarna är extremt goda. Här finns Nordens största universitet och i nordost växer en hel ny stad fram, en forsknings- och innovationsstad av Trelleborgs storlek. Men vad tror ni Lunds politiker diskuterar just nu, tror ni de diskuterar hur vi ska lyfta välfärd och kommunal service för framtiden och matcha gamla och nya lundabors behov? Tror ni det, så tror ni fel. Vad politikerna diskuterar är hur de fortsatt ska kunna skära ner på Lunds skolor, förskolor, äldreomsorg, kultur, park- och gatuunderhåll, ja, allt som kostar skattepengar.  

Under åren i kommunalpolitik har jag lärt mig att kvaliteten på kommunens tjänster hänger intimt samman med hur personalen mår. Fungerar äldreomsorg, skola och förskola, då mår personalen bra. Nu har vi haft nedskärningar med i princip en procent varje år sedan 2007, först 8 år med borgerligt styre, sedan 4 år med S och MP vid makten. Personalen räcker inte till.  För att möta behoven borde Lund haft ett par hundra fler lärare, förskolelärare, undersköterskor och socialsekreterare. Istället ökar sjukskrivningar och personalomsättningen är hög. Vad gör de styrande? Jo, istället för att skärskåda vad den egna politiken, vad de ständiga nedskärningarna skapar för situation, tror de att de kan lösa det genom kosmetiska åtgärder och att skicka cheferna på utbildning.

Skicka cheferna på utbildning är svaret på nästan allting i Lunds kommun numera. Klyftorna mellan manligt och kvinnligt dominerade yrken ökar dramatiskt. Lund betalar inte lika lön för likvärdigt arbete, jämför till exempel medellönen för en chaufför och ett vårdbiträde. För tio år sedan tjänade vårdbiträdet 1700 kronor mindre än chauffören, idag tjänar hon 5000 kronor mindre i månaden. Ändå förnekar S, MP och de borgerliga att det förekommer osakliga löneskillnader i Lunds kommun. Men de har i alla fall lyckats enas om en sak: Att skicka cheferna på utbildning. Vänsterpartiet kräver att Lund tar jämställdheten på allvar: Höj lönerna i de kvinnodominerade yrkena.

Vi står inför en valrörelse. Val och valrörelser är demokratins kärna och vackraste uttryck. Men valrörelser är också hycklarnas marknad. De partier som i åratal skurit ner på skola och välfärd säger sig nu plötsligt vilja satsa på skola och välfärd. Tro dem inte, kolla istället in vad de har gjort.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Lund har lagt sig så nära de borgerliga att det inte längre går att skilja deras budgetförslag åt. Oppositionspartiet nummer ett i Lund är just nu Vänsterpartiet. Är det bra eller dåligt? Det är dåligt för att vänstern har små chanser att påverka politikens innehåll, men det är också bra: någon måste faktiskt berätta hur det är. Det kommer Vänsterpartiet att fortsätta att göra, men vi är samtidigt beredda att tillsammans med andra progressiva partier ta ansvar för Lunds styre efter 9 september i år. Vi har gjort det förut, vi kan göra det igen.