Höstlov

 

Nästa vecka tar VB höstlov
Nästa nummer låter vänta på sig till den 6 november.
red 

Friday for Future alla fredagar

 

Under Coronapandemin så strejkar vi främst #digital, #flattenthecurve, #climatestrikeonline.
Håll utkik på hemsidan och i gruppen efter ev andra aktiviteter på fredagen. Några personer finns vid lunchtid på plats på Stortorget under behörigt avstånd till varandra.          

Träning i konstruktiva klimatsamtal och eko-civilkurage

 

  Välkommen på träning i klimatsamtal!

Träningarna arrangeras av Klimatprata i samarbete med Lunds stadsbibliotek, Atriumgården.
   Genom samtal skapar vi handling och mobilisering i klimatkrisen. Vid tre tillfällen under hösten kommer vi på Klimatprata arrangera samtalsträningar i konstruktiva klimatsamtal på Stadsbiblioteket i Lund. Genom dialogövningar kommer vi träna på att skapa konstruktiva klimatsamtal med utgångspunkt från olika delar av klimatprata.se.
   Stadsbiblioteket, S:t Petri Kyrkogata 6, måndag 2 november 18:00 - 19:30
   Detta är ett återkommande evenemang
    2/11: Svårigheter i klimatsamtal. I denna träning kommer att fokusera på svårigheter i samtal, till exempel romantisering av tekniska lösningar, uppgivenhet eller tystnadskultur.
   16/11: Klimathärskartekniker. Under tillfälle två kommer vi att utforska klimathärskartekniker och hur vi kan ingripa mot dem när de uppstår.
   30/11: Problematiska uppfattningar om den ekologiska krisen. Den tredje träffen tränar vi på att skapa konstruktiva klimatsamtal när vi möter problematiska uppfattningar om den ekologiska krisen, som koldioxidfixering eller strikta individ eller konsumentmaktlösningar.
Läs mer »

Säkra trappor till och från bron av Gunnar Stensson

 

Slänterna ned till den nya gångbron över Höje å intill brobygget var branta och slippriga. Förra veckan klagade Anna och sa att ”de måste göra något åt dem”.
   Det har de gjort nu. På båda sidor om bron är en sorts trappa av färskt trä med räcke placerad. Ingen behöver halka omkull längre.
   Däremot väntar vi ännu på att passagen under bron söder om ån ska öppnas så att järnvägsbarriären inte längre stänger Klostergårdsborna ute från dammarna.

Tillstånd att borra efter vanadium i Österlen

 

Mark och Miljödomstolen i Växjö har gett gruvbolaget Scandivanadium tillstånd att borra efter vanadium i Österlen. Vanadium är en viktig metall inför övergången till elenergi eftersom ett vanadiumbatteri kan laddas ett oändligt antal gånger. Det är fråga om provborrningar. Man vet inte hur mycket vanadium det finns. Ägarna till området protesterar och påpekar att borrningarna kan förgifta jord och grundvatten. Vilken den fortsatta utvecklingen blir är inte avgjort.

Häradshövdingen av Ann Schlyter

 I förra numret av Veckobladet skrev jag om kvarterets Häradshövdingen och om det förslag till inriktningsbeslut för planeringen av en kongresshall med mera, som skulle behandlas på byggnadsnämndens kommande möte. Jag lovade att rapportera, så det gör jag även om det är beklämmande. 
   Beslutet innebär att en programfas som tidigare beslutats och som skulle möjliggöra visst inflytande för lundaborna avskaffades. Inriktningsförslaget beslutades och dess mycket flexibla riktlinjer ligger nu till grund för de planer kommunen och Skanska ska utarbeta. 

Drönarbild över stadsbilden sett från söder,
planområdet är markerat med orange linje.
 

Skanska kommer säkert inte att få sitt 17 våningshus, men högt blir det: ett yrkande om högst sex våningar röstades ner. Grönytan söder om gamla Tingsrätten kommer att bebyggas, och ett tvåvånings underjordiskt garage kommer att byggas. Gamla Tingsrättens stora sal kommer att bevaras och byggas in i ett komplex, men resten av Westmans vackra tingsrättsbyggnader kring en innegård kommer att rivas. Anledningen till det är att man inte kan bygga garage under befintliga hus.
   Betongpartierna s och m fick med sig alla i femklövern utom FNL. Som alternativ till en programfas för demokratiskt inflytande beslöt de att Skanska och kommunen ska ta fram tre olika förslag att välja mellan. Det kanske låter bra, men om hela inriktningen är galen hjälper det ju inte att få välja mellan variationer i gestaltningen.
   FNL som det mest bilvänliga partiet i kommunen var naturligtvis för garaget med vad det innebär av rivningar och trafik. De ville inte heller bevara grönytan söder om gamla Tingsrätten. Men i övrigt kunde de enas med vänsterpartiet och miljöpartiet om yrkanden, som ju tyvärr röstades ner.
   När byggnadsnämnden hade sitt möte hade vi fått nyheten om att det ska byggas ett kongresscentrum på Brunnshög. Ett utmärkt förslag som borde inneburit en helt ny inriktning för kvarteret Häradshövdingen. Men se det fick vi inte ens diskutera, eftersom kongress eller inte ansågs vara ett beslut som byggnadsnämnden inte skulle ha synpunkter på eftersom det beslutats av Kommunstyrelsen.

Vipeholmsanstalten av Gunnar Stensson

 Vipeholm har en mörk historia som anstalt för personer med psykiska funktionsnedsättningar. På den tiden kallades de obildbara sinnesslöa. Även barn fanns där, också barn under skolåldern. Den yngste var ett år gammal. Idag rapporterar radioekot om Vipeholms historia, som lundaforskaren Elin Dominell skrivit en doktorsavhandling om.
   På 1940-talet beslöt Medicinalstyrelsen genomföra det så kallade kariesexperimentet på Vipeholmsanstalten. Karies ansågs vara ett folkhälsoproblem och de ”obildbara sinnesslöa” kunde användas som försökspersoner. De utgjorde nämligen enligt tidens synsätt en icke önskvärd del av det svenska folket.
   Experimentet gick ut på att pröva vad som hände med tänderna om man stoppade i försökspersonerna massor med socker och godis.  Många av barnen blev glada när de fick hur mycket godis som helst, men somliga blev sjuka och kräktes. 

 

 

Experimentet, som pågick från 1947 in på 1950-talet, blev framgångsrikt: alla försökspersoner fick karies och somliga förlorade alla sina tänder. Så var det bevisat att kola inte var bra för tänderna.
   På Vipeholmsanstalten, som existerade in på 1970talet, fanns en stormavdelning där de sjukaste patienterna utsattes för mycket våld.
   När jag på 1990-talet ingick i Lunds nya Utbildnings-nämnd var Vipeholm en gymnasieskola. Vår politik gick ut på att de fyra kommunala gymnasierna – Katte, Spyken, Vipeholm och Polhem – skulle vara likvärdiga och ha både teoretiska och praktiska program. När det fria valet genomfördes minskade antalet elever på Vipeholm eftersom skolan ligger i Lunds periferi. Vi utformade specialprogram för att motverka elevflykten, men det hjälpte inte.
   Nu är gymnasieskolorna segregerade. Vipeholm har enbart praktiska program. Den som söker ett praktiskt program har bara ett val. Vipeholm. Men även Vipeholm har haft framgångar. Jag minns hur glada alla var när elever från Vipeholm serverade på Nobelmiddagen.

Västers bibliotek ännu en gång av Marie-Louise Steiner

 Höst i Folkparken . Jag tar en promenad runt det sk Edmanska huset, det som fortfarande sakta tillåts förfalla. Jo visst finns det en nybyggd svart låda i den östra delen av huset för Kulturskolans elever, men av det nya filialbiblioteket som skulle öppnats i Edmanska i september syns idag ingenting.
   Västers välbesökta bibliotek stängdes i våras med löfte om att det skulle öppnas ett alldeles nytt bibliotek i Edmanska. Visserligen krympt med mer än hälften både vad gäller utrymme och innehåll och dessutom delade utrymmen med Kulturskolans elever. Genom denna lösning skulle kommunen spara 600 000 per år var politikernas argument. 

 

Förhoppningen att det nya biblioteket skulle rymmas i den spatiösa Rotunda-delen, där både böcker och andra media skulle kunna förenas med olika kultur- arrangemang, den är grusad. Istället ska biblioteket klämmas in i det som kallas Annexet, idag ett väntutrymme för Kulturskolans elever, eller om man så vill en större garderob.
   Väster har utvidgats mycket de senaste åren, många barnfamiljer har flyttat hit och planer finns på ytterligare ny bebyggelse. I det läget försvinner (?) ett  bibliotek. Jag ringer en planerare på kommunen. Jovisst ska det bli ett bibliotek, förhoppningsvis nästa år, men det har varit mycket strul…
   Lunds kommun har utmärkt sig för att kunna lägga ner filial- bibliotek. Är det dags för ännu en stängning?

Färdtjänstkarusellen i Lund fortsätter av Steingrimur Jonsson

 Vänsterpartiet har tidigare föreslaget att Lunds kommun upprättar en egen beställningscentral för färdtjänst och upphandlar trafik med olika bolag/förare. Det är visserligare ett något dyrare per resa genom att Lund har – tack och lov – färre resor med färdtjänst som gör att kostnaden delas på färre resor. Demokratiskt sätt är det alternativet oslagbart.
   Vänsterpartiet har accepterat att Lund undersöker samarbete om färdtjänst med Malmö kommun som en möjlig utväg. Att det nu visar sig omöjligt att genomföra pga att Färdtjänst Malmo ska byta datorsystem under år 2021 känns mycket konstigt. "Computer says NO" eller? 
   Samtidigt föreslås en upphandling av extern beställningscentral och transporter som kommer med all sannolikhet att vara klara ungefär när Färdtjänst Malmö har bytt sitt datorsystem.
   Lunds kommun med upphandlad beställningscentral och trafik under år 2021 kommer således att vara i exakt samma situation som efter färdtjänstupphandlingen 2018. Ny runda med överklaganden på överklaganden. Kareusellen kan börja om från början. Yttre omständigheter är exakt de samma, domstolar arbetar långsamt, och kortsiktiga upphandlingar måste göras gång på gång.
   Och det är de funktionshindrade i Lunds kommun som blir lidande. 

Solidaritet med de döda tvångsintagna i Sankt Lars av Gunnar Stensson

 Massgraven med 50 anonyma offer för spanska sjukan från Frösö mentalsjukhus var en nyhet som avslöjades i Östersundsposten den gångna veckan och väckte bestörtning och indignation i hela landet.
   Sankt Lars begravningsplats ligger i fastigheten Hunnerup bredvid Flackarps mölla. Där blev mer än 2000 patienter begravda mellan 1895 och 1951. De fick en liten järnblomma med ett nummer uppsatt på graven i stället för namn och födelse- och dödsdatum. De var nästan anonyma från det de blev tvångsintagna, även om man med hjälp av numret kan få fram deras namn. 
   Många av dem var lantarbetare som inte klarade omställningen när de blev arbetslösa då det skånska jordbruket i snabb takt mekaniserades under åren kring sekelskiftet 1900. De utgjorde en tvångsarbetsstyrka på Hunnerupgården som försörjde de tusentals patienterna och hundratals vårdarna i Sankt Lars med livsmedel. Hur spanska sjukan drabbade patienterna i Sankt Lars är okänt, men vore väl värt att utforska. Sannolikt var dödssiffrorna större än de 50 som dog på Frösö sjukhus.
   Nu ägs fastigheten Hunnerup, i vilken Sankt Lars begravningsplats ingår, av det amerikanska bolaget Blackwater, vars verksamhet på den svenska fastighetsmarknaden avslöjats i Fredrik Gerttens film Push. Bolaget Blackwater deltog med privata säkerhetsstyrkor också i USA:s krig i Irak. Svenska kyrkan borde förvärva begravningsplatsen och upprätta ett minnesmärke. 

 

Lördagen den 31 oktober klockan 19 arrangerar Helgeands församling en pilgrimsvandring genom Sankt Lars till begravningsplatsen vid Flackarps mölla. Vi är många som liksom Karin och jag i decennier varit verksamma i Sankt Lars och tänker delta i vandringen som en senkommen protest mot det slaveri som den gamla så kallade sinnessjukvården innebar för många. Följ gärna med!
   En höstkväll som den 31 oktober blev patienterna tidigt inlåsta i sina kollektiva sovrum och det var mycket mörkt i de stora kasernerna i Sankt Lars.

Hopp om en tänkande majoritet i USA-valet av Ulf Nymark

 

 

Då återstår mindre än två veckor till presidentvalet i USA. Visst är det ett spännande val och visst är det glädjande att endast 18 procent av Sveriges befolkning skulle rösta på Trump om en får tro en opinionsundersökning. (Fast i Danmark skulle endast 6 procent av befolkningen rösta på Trump). I USA är ju läget annorlunda även om Biden – också enligt opinionsmätningar - leder före Trump. Tråkigt att Trump inte har en kraftfullare motståndare, men vem vet, det kanske i det här läget är en fördel med en utslätad demokratisk presidentkandidat.

Värnare av demokrati?
Vad som förvånar mej, fast det nog inte borde göra det, är att så många röster från alla håll och kanter i Sverige nu sjunger USA:s lov som värnare av demokrati, fred och frihet, åtminstone fram till år 2016.  
   Som jag ser det uppfyller USA inte det mest grundläggande kravet på en demokrati: att folkmajoriteten utser landets styre och att varje röst ska väga lika tungt. Trump valdes ju med en minoritet av folkets röster, detsamma gäller George W Bush år 2000. Elektorssystemet gör alltså att en minoritet kan komma att välja presidenten och det gör också att alla röster inte väger lika tungt.
   I USA saknar också många myndiga medborgare rösträtt, på grund av att de suttit i fängelse eller resterar med bötesbetalning.

Yttranderätt heter pengar
Till detta kommer att yttrandefriheten är synnerligen begränsad. Jo, visst. Vem som helst kan – i varje fall i princip – gå ut på gatan och säja vad hen vill utan repressalier. Men för att nå ut till en bredare allmänhet heter yttranderätten pengar. Och det är inte bara kandidatur till presidentposten som fordrar en förmögenhet. Detsamma gäller den som kandiderar till andra höga poster inom på federal och delstatsnivå. Sist men givetvis inte minst: den strukturella rasismen som

genomsyrar hela samhället på alla nivåer är förstås helt oförenlig med en fullgången demokrati. Hur ska då USA betecknas med avseende på landets politiska styrelseskick? Kanske som ett land med ett betydande demokratiskt underskott?

Fria världens ledare?
Och det där med att talet om ”den fria världens ledare” och stå för fred borde ju för de flesta framstå som något av nyspråk.
   Här bara några, ett urval, av exempel på hur denna ”den fria världens ledare” agerat genom invasioner eller aktivt stöd till kupper i modern tid:
   Störtandet av regeringen Mosadeq i Iran 1953 till förmån för shahens återkomst;
   Invasionen i Santo Domingo som störtade Juan Bosch regering 1965;
Aktivt stöd till militärkuppen i Chile som störtade Allenderegeringen 1973;
   Invasionen i Grenada då en demokratisk regering störtades 1983

Fredsinsatser?
Några exempel på USA:s ”fredsinsatser”:
   Vietnamkriget 1960–70-talen
   Invasionen i Afghanistan 2001
   Irakkriget 2003
   Aktivt stöd till Israels ockupation på västbanken
   Aktivt stöd till skurkstaten Saudi-Arabien som för krig i Jemen
   Militärallians med Turkiet där regimen blir alltmer aggressiv och antidemokratisk

Tänkande majoritet?
De flesta av VB:s läsare känner naturligtvis till dessa anfallskrig och övergrepp. Men det kan inte skada att ibland tänka efter och begrunda, inte minst nu när USA-beundran, på gränsen till dyrkan, sannolikt kommer att flöda över om Biden vinner majoriteten av rösterna i valet och presidentskapet.
   Apropå majoritet: Adlai Stevenson hette den demokratiska kandidaten i presidentvalet 1952 och 1956. Han blev aldrig vald. Det säjs att när han under en av sina valkampanjer hörde en anhängare ropa att ”alla tänkande amerikaner stödjer dig”, så svarade Stevenson raskt:
   ”Tack, men jag behöver en majoritet för att vinna”. Det är bara att hoppas att det i det stundande valet finns en stor och tydlig tänkande majoritet bland väljarna i USA.

Ett nytt Klostergårdskvarter av Gunnar Stensson

 

Lönnarnas kronor skiftar i gult och rött när jag är på väg till stan på tisdagsmorgonen efter att i Sydsvenskan ha läst Kalle Kniviläs artikel Nedbrunna gatuköket ska ersättas av höghus.
   Jag passerar plaskdammen och centrum och den branta vildvuxna kullen där barnen brukar åka pulka även när vintern bara varar ett par dagar.
   När jag kommer till Östanväg konstaterar jag att ingenting i det nuvarande Klostergården berörs av det planerade nybygget.
   Bortom Östanväg utbreder sig en parkeringsplats fylld med bilar och en asfaltyta med de brända resterna efter gatuköket och ett par stora sandhögar. En gång fanns här en bensinstation, men den tvingades flytta av miljöskäl. Är marken förorenad? Tvärs över asfalten fram till Stattenavägen står en rad unga träd, som för att understryka asfaltens grå tristess. Så är det nu, i oktober 2020.

På detta öde ingenmansland mellan Klostergården och Lund ska ett stort nytt kvarter växa fram. Bilarna ska parkeras under jorden. Den gröna pulkakullen ligger intill Östanväg, som ska bli smalare och mer cykelvänlig. Den syns knappt på tidningsbilden. I stället för trädraden ska det ligga hus på båda sidor om cykelvägen till stan.
   När jag om några år korsar Stattenavägen kommer jag att märka att också den gjorts betydligt smalare och har blivit mindre trafikerad.
   Vid järnvägsspåret vänder jag mig om och betraktar med halvslutna ögon det blivande klostergårdskvarteret på avstånd. Jag ser en bred vit fasad som ansluter till låghusen längs Stattenavägen. Sex våningar. Bakom fasaden tornar ett högre hus upp sig. Till höger om fasaden ser jag ett lika brett sexvåningshus i rött tegel som sträcker sig nästan ända fram till rondellen där Nordanväg och Stattenavägen möts. Bortom rondellen är Stattenavägen bredare. Den utgör huvudinfarten till Klostergårdsstationen som blir färdig 2024.
   Bakom sexvåningshuset syns ett tiovåningshus med fasaden mot Nordanväg, också det i rött tegel. De nya tegelhusen skymmer, tack och lov, de fyra fula Akeliushusen. Där låg en gång byggleken och ungdomsgården - en föregångare till Mejeriet.

De nya byggnaderna utgör ett dubbelkvarter och platsar som tillägg till Klostergårdens kvartersbebyggelse.
   Eller hade det varit bättre att avstå från de två bortersta husen så att Klostergårdsfältet, vår vackra park, hade fått sträcka sig över Östanväg in i kvartersområdet och fått breda ut sin grönska där?  
   Kommer de 220 nya lägenheterna bli hyreslägenheter eller bostadsrätter?
   Hur som helst är det planerade nya kvarteret bättre än den asfaltöken som nu utgör ingenmanslandet mellan Klostergården och Lund!
   På väg genom villakvarteren längs Östgöta-Västgöta-vägen tänker jag:
   Om alla vi som bor i Klostergården i stället skulle bo i sådana här trevliga små villor med privata trädgårdar omkring skulle ändlösa villamattor täcka hela Höje å naturreservat och alla åkrarna.
   För att behålla våra gårdar, vår park, vårt naturreservat, våra åkrar och våra fotbollsplaner bor vi tätt och högt – och sparar naturmark.
   I Klostergården har vi dessutom lyckats skapa trivsel och gemenskap genom att anlägga Klostergårdsfältet och plaskdammen mellan kvarteren och centrum och genom att förvandla höghuskvarteren till slutna skånegårdar med lekplatser och fikaställen.
 

 

Och husen som ska byggas på asfaltöknen ser ut att passa bra som en utvidgning av Klostergården.
   Jag får säkert många fler och kanske annorlunda tankar under den långa tid då Planförslaget är ute på samråd, tänker jag, när jag efter att ha sprungit över den trafiktäta Södra vägen går förbi Mejeriet. Klockan är kvart i tio och jag ska till Gleerups.

Friday for Future alla fredagar

 

 

Under Coronapandemin så strejkar vi främst #digital, #flattenthecurve, #climatestrikeonline.
Håll utkik på hemsidan och i gruppen efter ev andra aktiviteter på fredagen. Några personer finns vid lunchtid på plats på Stortorget under behörigt avstånd till varandra.          

Sverige; ett bra land att leva i även i framtiden

 

 

KLOK nästa måndag den 19 okt kl 19
Tekn dr Ulf Paulsson, med speciellt intresse för logistik, risk och sårbarhet, håller ett föredrag med fokus på tre avgörande faktorer: Energi, naturresurser och konfliktlösningsförmåga. 
   Ulf tar utgångspunkt i dagens situation när han diskuterar de långsiktiga trenderna. Ulf är en kollega från Ekonomihögskolan.
   P g a begränsat antal platser måste man föranmäla sig till Klostergårdens bibliotek 046 359 58 86 eller mejl till biblioteket.klostergarden@lund.se

Föreläsning: Skogen och klimatet

 

Tisdag 20 oktober 2020 kl. 19:00
69% av Sveriges yta är täckt av skog. Hur vi förvaltar skogen påverkar klimatkrisen. Därför spelar tidsfaktorn en avgörande roll i förvaltningen av skogen. Lektor i Ekologi på Umeå Universitet samt tidigare styrelseledamot i Skydda skogen, Stig-Olof Holm, håller en föreläsning för XR om skogsbruket och klimatet. Halva tiden är ägnad till föreläsning och halva för frågor och diskussion. I sin föreläsning fokuserar Stig-Olof på fossila bränslen samt hur tidsfaktorn har en avgörande betydelse för hur skogarna i världen ska brukas.
Läs mer på Facebook »

Veckans vinstvarningar

 

Lundin gör miljardvinst
Oljebolaget Lundin Energy flaggar inför kvartalsrapporten att bolaget gör en valutavinst på 143 miljoner dollar, motsvarande 1260 miljoner kronor, under tredje kvartalet.
   Den här gången kommer vinsten från finansspekulationer. Oljeprofitörernas rikedomar gör att de tjänar jättebelopp på finansmarknaden.
   När Carl Bildt för så där femton år sedan var aktiv i Lundin Oil i Sudan kritiserades bolaget för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Jensen Education inför klädkod. Det är en metod att öka  segregationen i de svenska skolorna. Och vinsten för skolprofitörerna.

Bokanmälan av Birgitta Frostin

 

Essie Andersson, känd för många lundabor som läkare på vårdcentralen S:t Lars, tillika tenorsaxofonist i Röda Kapellet, har nu tillfälligt lämnat deckargenren och påbörjat ett barnboksprojekt.
   Den första boken heter Mormors sagor med undertiteln Va ska det va bra för att kunna svenska? – om WiWigänget och handlar om syskonen Wilson som bor i Seattle men har svenska rötter. De hamnar i många överraskande äventyr både i nutid och i ett fjärran gammalt Sverige, med många twists och finurligheter och möten … De så fina illustrationerna är skapade av maken Ulf Teleman.
   En riktigt fin julklapp till barn och barnbarn, 8-10 år! Kan köpas av författaren direkt för 120kr + frakt (ev. kan bok överlämnas efter överenskommelse på annat sätt). Swisha till 0702857116 eller skicka PM till Essie på Facebook med namn och adress. Finns också på Vulkanmedia, Bokus, Adlibris och Gleerups.

Nästa strid om nybyggnation av Ann Schlyter

 Nu går startskottet för nästa stora strid mellan byggnadsnämndens majoritet och den stadsmiljömedvetna delen av Lunds befolkning. Medan striden om Galten pågår för fullt inleds den om Häradshövdingen.

 

Drönarbild över stadsbilden sett från söder,
planområdet är markerat med orange linje.
 

Egentligen borde striden ha börjat i april då Skanska, som tidigare köpt fastigheten där gamla tingsrätten ligger, ingick ett avtal med kommunen som innebar att de fick rätt att köpa kommunens mark runt omkring, en så kallat markreservation. Tillsammans med kommunen skulle de planera för en kongressanläggning. I tekniska nämnden var endast Vänsterpartiet och FNL emot. Miljöpartiet avstod från att rösta.

   Skanska gick ut i pressen med en vision om ett 17 våningshus. De begrep säkert att det var omöjligt, men hoppades antagligen på en kompromiss som ändå innebar hög exploatering. Och efter förhandlingar kommer nu förslag på ett inriktningsbeslut till byggnadsnämnden. Det är naturligtvis mycket bättre än Skanskas första vision, och många fromma önskningar formuleras, men inga skarpa riktlinjer.

   I det förslag till inriktningsbeslut som föreläggs byggnadsnämnden idag torsdag föreslås att en tidigare beslutad process om en programfas utgår. Det skulle innebära att Lunds befolkning får betydligt försämrade möjligheter att påverka planerna.

Vänsterpartiet yrkar naturligtvis avslag på en sådan hantering och kommer att föreslå omformulering av de fromma önskningarna i förslaget till inriktningsbeslut till mer bindande formuleringar. I nuläget ser yrkandena ut såhär:
 • Att den nya bebyggelsen ska berika de omgivande stadsrummen och ansluta till den befintliga skalan, fyra till sex våningar.
 • Att grönytan söder om gamla Tingsrätten inte ska bebyggas utan bevaras som offentligt rum med Tingsrättens gamla byggnader synliga.
 • Att behovet av en större kongressanläggning omprövas.
 • Att bruttototalarean, BTA, ej överstiger de 25000 kvadratmeter som gällande Ramprogram för området anger.
 • Att den gamla Tingsrätten ska bevaras och integreras i en mötesanläggning. Rivning och ”återuppbyggnad” av innegården ska inte komma ifråga.
 • Att i utformandet av den tillkommande bebyggelsen särskild omsorg ägnas åt mötet med Klosterkyrkan och Klostergatans fondmotiv.
 • Bilparkering bör byggas efter reducerad norm. Ingen utökning av bilplatser bör ske, men cykelparkering bör tillkomma.
 • Att ge hög prioritet åt utformningen av gång- och cykelvägen från Stadsparken mot Västerbro som ett grönstråk vilket markerar var stadsvallen (antas ha) gått.
 

 

Rivning eller förstörelse av den gamla tingsrätten ritad av Westman liksom det höghus långt högre än Klosterkyrkans torn är förslag som säkert fler partier kommer att ställa upp på. Samtal har förts med Mp och FNL och det är mycket möjligt att vi kommer att jämka våra yrkanden så vi kan lägga dem gemensamt.

Hur byggnadsnämndens möte avlöper rapporteras i kommande nummer

Byggnadsnämndens handlingar i ärendet:
BN Tjänsteskrivelse 2020-10-02
BN Ramprogram för Lund C 2015-03-10
BN PM kulturmiljö Häradshövningen 2020-10-01

 

Ny bro över Höje å när bläsänderna kom med hösten av Gunnar Stensson

I måndags såg vi en rödhuvad bläsand simma bland grönhuvade gräsänder, sothöns, doppingar, måsar och skarvar i dammen vid fågeltornet. Det runda huvudet glänste som sammet i solskenet och bläsen lyste gul över de svarta ögonen. Luften var glasklar. En häger stod orörlig som en egyptisk staty och två vita svanar simmade långsamt med böjda halsar vid dammens bortre ända. 
   Om det finns en bläsand, finns det säkert flera. Och mycket riktigt, där borta simmar en liten flock änder med vita sidor. Bläsänderna har alltså återvänt från sina arktiska revir. Nu ska de stanna till mars-april nästa år. Hösten är här.
   Egentligen skulle vi titta på den nya gångbro som vi fått höra hade blivit utlagd över ån invid järnvägsbrons byggplats. Vi gick över den gamla bron och uppför brinken på Flackarpssidan. Fälten lyste gröna av höstsäd. Vindkraftverken stod orörliga. Maskinen som slår ner cementpålar i den sega jorden satte igång. Dunkandet var rytmiskt som ett hjärtas slag.
 

 

Efter en stund skymtade vi den nya gångbrons metall mellan snår och ogräs. Ja, där var den, precis som Veckobladet föreslog för några veckor sedan. Vi halkade utför den slippriga branten och ställde oss och tittade ner i det rinnande vattnet. Det måste göras något åt backen, sa Anna.
   Vi återvände på lundasidan av ån. Röda bär glänste i hagtornsträden som nästan skymde den långa dammen. Bläsänderna och svanarna njöt fortfarande av den varma solen i fågeltornsdammen.
   Men idag, onsdag, kändes det att hösten kommit. Blåsten trängde genom märg och ben. Grå moln for och solen var blek. Vi hade kommit för att titta på platsen för den föreslagna skogsremsan över åkrarna i Värpinge. Vi förstod tanken, men tyckte åkrarna kunde få vara ifred. Skånes landskap söder om Lund är öppna.

Katastrofal detaljplan för kvarteret Galten i Lund av Steingrimur Jonsson

 Det är hög tid att efter drygt ett halvt sekel läka såren som uppstod i kvarteret Galten i samband med det såkallade Genombrottet. Tack till de politiker som i sista stunden, om inte i sista sekunden, kom till sitt förnuft och stoppade planerna på en 42 m bred motorväg tvärs igenom stadskärnan, från Spyken till Svanevägen.

 

 

Men för att läka såren kan man inte göra som den nyligen presenterade detaljplanen föreslår. Ett höghus passar inte in i kvarteret Galten. En stor biograf inte heller. Och inte en massa nya butiker – nu när allt för många butikslokaler i centrala Lund gapar tomma.
   Flera underjordiska parkeringsplatser med utökad biltrafik är inte det som Lunds stadskärna behöver. De trånga gatorna runt kvarteret Galten kan inte bära mer trafik. Biltrafiken måste minska. Och även den tunga trafiken. Regionbussarna måste på sikt tas bort från kvarteret.
   Det som istället ska planeras är bostäder i lägre byggnader, 2, 3 eller 4 våningar höga. Gång- och cykelstigar så även barn kan ta sig fram utan att riskera livet. Cykelvägar på Bankgatan och Råbygatan måste byggas.

Förslaget i detaljplanen är katastrofalt:
 • Gårdshuset från 1813 rivs. Ett av Lunds äldsta hus. 207 år gammalt!
 • Höghus på 9 våningar (om man inte räknar bottenvåningen eller takvåningarna; gör man det så blir huset 11 eller 12 våningar högt).
 • Vårfruskolans barn ska få skolgård ovan på en busstation. Vad hände med devisen „Barnens bästa“?
 • Underjordiskt garage i två våningar betyder fler bilar i Lunds absoluta centrum.
 • Och planen i sin helhet med butiker inne i kvarteret kommer att vända ut och in på det gamla gatunätet.

Det nya som byggs måste rimma med det som engång revs bort. Lägre byggnader, framför allt bostäder och mindre verksamheter. Foton finns om man vill se hur det var.

---

Kvarteret Galten – en del av Lunds stadskärna får nytt utseende
 

De pittoreska husen är lite förfallna men skulle kunna renoveras. Gången från torget skulle kunna bli en inbjudande och mysig väg in till det nya kvarteret Galten.

Läs mer om Galten hos arkitektupproret »

Martin Luther King - demokratisk socialist som mördades

 Vi befinner oss i en extrem situation. Den kapitalistiska exploateringen är på väg att göra planeten obeboelig. Demokratisk socialism kan ge oss möjlighet att gemensamt rädda vår miljö. Men kapitalismens privilegierade med Donald Trump i spetsen kämpar desperat för systemets bevarande.

Forskare och journalister som Naomi Klein, Andreas Malm, David Wallace-Wells, Alf Hornborg, Branco Milanovic´, Sverker Sörlin, Jonathan Jeppson och Daniel Lindvall har väckt vår insikt om att vi befinner oss mitt i en av människor orsakad global process, som leder till att skogar brinner, landskap torkar ut, havsnivån stiger, djurarter utrotas, klimatupphettningen ökar och att redan idag 20 miljoner tvingas fly undan ett mördande klimat.
 

 

Nu börjar vi dra de politiska slutsatserna. Det står klart för alla att vårt nuvarande ekonomiskpolitiska system med ständigt ökande produktion och konsumtion är ohållbart. Det är inte trovärdigt att tekniska framsteg är lösningen. Kapitalismen måste avvecklas. Många ser demokratisk socialism som en möjlighet att utveckla en politik i stånd att bekämpa klimatproblemen.
   Thomas Piketty lade en stabil grund med sina stora verk Kapitalet i tjugonde århundradet och Kapital och ideologi. Nina Björk, Naomi Klein, Erik Olin Klein med flera står nu i centrum för en debatt om demokratisk socialism som den samhällsform som kan göra det möjligt för oss att gemensamt möta klimatkrisen.

Demokratisk socialism är både en filosofi och en politisk möjlighet som analyseras i Martin Hägglunds Vårt enda liv. Sekulär tro och andlig frihet, en bok som nu debatteras i alla större tidningar och tidskrifter. 
   Martin Hägglund är född i Sverige, bosatt i New York och professor vid Yale University. Han har tidigare givit ut What is Democratic Socialism?, ett verk i tre delar som fått stort genomslag i USA..
   I Vårt enda liv skildrar Hägglund Martin Luther King som den demokratiska socialismens tragiske föregångare. Trött och sjuk genomför King den 3 april sitt sista massmöte i pingstkyrkan Mason Temple, Memphis, Tennessee.  Han har mindre än 24 timmar kvar att leva.
   King överskred medborgarrättsfrågan, när han inledde sin Poor People´s Campaign. Trettonhundra svarta

 

renhållningsarbetare i Memphis hade gått ut i strejk mot orimliga arbetsförhållanden. Den 18 mars talade Martin Luther King inför femton tusen strejkaktivister på det största inomhusmötet i hela medborgarrättsrörelsens historia.  Ett gemensamt åtagande att kämpa för renhållningsarbetarna antogs.
   King gjorde Gud till ett begrepp för social rättvisa och frihet genom att säga: ”Gud har befallt oss att bry oss om slummen här nere, och om hans barn som inte får tre ordentliga mål mat om dagen. Det är inget fel att tala om det nya Jerusalem, men en dag måste Guds predikant tala om det nya New York, det nya Atlanta, det nya Philadelphia, det nya Los Angeles, det nya Memphis, Tennessee. Detta är vad vi måste göra.” Han slutade talet med att uppmana till fredlig generalstrejk.
   Strejken förhindrades av en våldsam snöstorm. Den 28 mars ledde King en massdemonstration
genom Memphis. Polisen gick till attack. 700 måste föras till sjukhus och en obeväpnad sextonårig svart pojke dödades.
   Den 3 april höll King sitt sista tal. Han sa då: ”Jag vet att vi som ett folk kommer att nå det förlovade landet.” Uttalandet uttrycker inte ett religiöst mål utan ett demokratiskt åtagande.
   Följande dag – tidigt på kvällen – sköts Martin Luther King ihjäl utanför sitt motellrum. Han var 39 år, fyra år äldre än jag. Han hade bara levt halva sitt liv när han inledde kampen för demokratisk socialism.
   Det går inte att utvärdera alla konsekvenser av Kings död. Black Power-rörelsen kom att ersätta hans ickevåldspolitik. Nixon valdes till president efter det att också Robert Kennedy hade mördats, samma dag som han vunnit primärvalet i Kalifornien. Nixon utvidgade kriget i Vietnam till Kambodja och slog med brutalt våld ner Black Powers demonstrationer - innan han tvingades avgå, med skam.
   Nu står USA inför ett lika avgörande val: Trump eller demokrati.

Det finns mycket mer att hämta i Martin Hägglunds bok. Läs gärna Ida Ölmedals intervju Stjärnfilosofen Martin Hägglund: Så kan vi försonas med dödsångesten (Sydsvenskan 4/10) eller Jenny Anderssons recension Evangelium för kristider (Aftonbladet 4/10).
Gunnar Stensson

Friday for Future alla fredagar

  

Under Coronapandemin så strejkar vi främst #digital, #flattenthecurve, #climatestrikeonline.
Håll utkik på hemsidan och i gruppen efter ev andra aktiviteter på fredagen. Några personer finns vid lunchtid på plats på Stortorget under behörigt avstånd till varandra.

Hiphop som litteratur?

 

Måndag 12 oktober kl 18 kommer Karin Nykvist, docent i litteraturvetenskap till klostergårdens bibliotek och håller en föreläsning med titeln ”Hiphop som litteratur? Föreläsningen ingår i serien program kopplade till ”Lund läser” och är ett samarr. mellan Lunds folkbibliotek och Lunds universitet. 
   P g a begränsat antal platser måste man föranmäla sig till Klostergårdens bibliotek 046 359 58 86 eller mejl till biblioteket.klostergarden@lund.se

Framtidsveckan 12-18 oktober 2020

 

Med den populärvetenskapliga, årligen återkommande Framtidsveckan vill vi sprida kunskap om den senaste forskningen vid Lunds universitet. Veckan riktar sig till studenter, näringsliv, alumner, allmänhet och anställda som är intresserade av våra tids största framtidsfrågor.
Läs mer på hemsidan »

Noterat

 Coronan ökade miljardärernas förmögenhet 27,5 procent.
I en rapport publicerad av den schweiziska storbanken UBS konstateras att världens miljardärer ökade sin förmögenhet med 27,5 procent under perioden april-juli. De senaste tre åren har den ökat med 70 procent. TT

Kina kolneutralt 2060
I sitt tal till FN:s generalförsamling den 22 september förklarade Kinas ledare Xi Jinping att Kina ska vara kolneutralt år 2060. Idag har Kina ett av världens största stenkolsbrukare med 29 procent av jordens utsläpp. Alltjämt öppnas nya kolgruvor. 90 procent av utsläppen måste bort. Tidningen Guardian menar efter att ha analyserat situationen att Xi Jinpings uttalande är trovärdigt. Kina är idag världsledande på förnybar energi och utbyggnaden av bland annat solceller går mycket snabbt. 
   Däremot lämnar USA definitivt Parisavtalet om Donald Trump vinner det amerikanska presidentvalet den 3 november.          

Annie Lööf stöder friskoleprofitörernas krav på sekretess av Gunnar Stensson

 Söndagsintervjun den 4 oktober gav ett klart besked: Annie Lööf vill inte att offentlighetsprincipen ska gälla friskolor. ”Det skulle bli för jobbigt att administrera för de mindre skolägarna”, säger hon. 

   Hon stod fast vid denna ståndpunkt trots att intervjuaren pressade henne genom att framhålla att Håkan Wielander som är ordförande för de idéburna friskolorna anser att ”det är självklart att de måste vara offentliga. Att det inte är så beror på att vi släppt in privat kapital och affärstänkande i skolväsendet.”
   Annie Lööf är i alla fall hederlig med att hon sätter friskolekoncernernas vinstintressen framför lärares, elevers och föräldrars behov av transparens. Så hederliga är knappast L, M och SD. De är partier som säger ett men gör något annat.

PS. Skolornas sekretess beträffande uppgifter om antal obehöriga lärare, glädjebetyg mm som bedömts viktiga i friskolornas konkurrens om elevpengar upphävdes idag av Skolverket. Det gäller alla uppgifter hittills. Regeringen ska ändra sekretesslagstiftningen så att framtida statistik inte kan hemlighållas. Annie Lööf måste vara besviken.

 

Rapport från riksdagen: Lugnet efter stormen - eller? av Hanna Gunnarsson

 Det har varit en lugn vecka i riksdagen, utan voteringar och med väldigt få utskottsmöten. På tisdagseftermiddagen slutade den allmänna motionstiden, och totalt lämnades 92 motioner in från Vänsterpartiet, varav 24 budgetmotioner (en budgetmotion för varje utgiftsområde i statsbudgeten). Två motioner skrevs tillsammans med andra partier, en om utlämningsavtalet med Hong Kong och en om att införa republik (årlig motion!). I Vänsterpartiets skriver vi bara kollektiva motioner, som hela partiet står bakom, och inte enskilda motioner av bara en ledamot. Det är viktigt för oss att den politik som vi driver i riksdagen är förankrad i hela partiets politik och inte bara är en ledamots egna åsikter. Därför lägger vi ner mycket tid på våra motioner, de läses av flera ledamöter innan de lämnas in. En lista på alla vänsterpartiets motioner finns här, (alla motioner som inleds med “UO” är budgetmotioner).

 

 

Nu har vi också lämnat in vårt budgetförslag i riksdagen. Det här året fick budgeten rubriken “Vägen ut ur krisen- en plan för jämlikhet och grön omställning”, vilket tydligt säger vad det handlar om. Den kris som pandemin har orsakat är inte slut än, men vi börjar kanske se vägen ut ur den, och vi vet att det krävs rödgrön politik som satsar på jämlikhet och grön omställning. Budgeten är lång, men väldigt välskriven och med tydliga rubriker. Läs gärna det som du är extra intresserad av och titta på presskonferensen som Ulla Andersson höll. Budgeten finns här, och presskonferensen här.
 

 

Men även om det känns lugnt i riksdagen precis just nu vet vi att vi har en storm framför oss: Försämringarna i LAS, Lagen om anställningsskydd. Vänsterpartiet fortsätter sätta press på regeringen och socialdemokraterna, vi står på fackföreningarnas sida och kräver att förslagen om försämringarna av LAS ska dras tillbaka. Detta är nog mandatperiodens viktigaste fråga och Vänsterpartiet är beredda att ta strid för trygga och säkra anställningar, detta är ju en av samhällets grundbultar. Läs gärna den senaste debattartikeln i frågan, i tidningen Arbetet.
   Själv försöker jag göra så många studiebesök hos försvarsmakten och länsstyrelser (som har ansvar för totalförsvarets uppbyggnad) som möjligt nu under hösten. Jag har nyligen varit i Visby, denna vecka besöker jag Halmstad, senare blir det Umeå och kanske några orter till i norra Sverige. 
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund 

Byggstart för dyr och dålig elitskola i Staffanstorp av Gunnar Stensson

 Skolkoncernen Internationella Engelska Skolan ska etablera en grundskola för 600 elever och Kunskapsskolan ämnar sätta igång två förskolor med plats för 200 barn i Staffanstorp.

   Samtidigt lämnar chefen för kommunala musikskolan i Staffanstorp Lena Forén Narajo kommunen i protest på grund av hot om privatisering och ledningens totala ointresse för musikskolans verksamhet.
   Som vi berättade i artikeln Ta tillbaka vår skola (VB 25/9) är Internationella Engelska Skolans affärsidé undervisning i engelska. Det är en skola som påstår sig ha ordning och reda som profil. En PR-finess är möjligheten att ställa barnen i kö från och med att de fyller 1 år. Kön i Staffanstorp kommer att öppnas redan nästa år. Kösystemet leder automatiskt till segregation varför Skolverket avser att avskaffa det.
   Internationella Engelska skolan driver 39 skolor i Sverige med barn från ungefär 160 kommuner. I Skåne finns skolor i Lund, Helsingborg och Landskrona.
   Bolagets vinst 2019-20 uppgick till 311 miljoner kronor, skolpengar som undanhållits från undervisningen. Bolaget satsar bland annat på skolmarknaden i Spanien och Tyskland. Källa SDS 7/10.
   När Internationella Engelska Skolan skulle etableras i Trelleborg fick den en hyresrabatt i miljonklassen. Det väckte bestörtning och kom Kävlinge att dra sig ur en skolans planerade etablering där.

Engelskspråkig undervisning innebär att eleverna inte får lära sig de ämnesspecifika begreppen på svenska, vilket leder till svårigheter att förstå högre undervisning. Forskning från Stockholms universitet visar att elever som undervisas på engelska ofta får sämre betyg än om de hade läst samma ämne på svenska.
   På Internationella Engelska Skolan är bara 37,6 procent av lärarna behöriga. Lärare med utländsk lärarexamen som undervisar på engelska behöver ingen svensk lärarlegitimation. Deras kännedom om svenska läroplaner och kunskapskrav är dålig. Skolverket anser att undantaget från svensk lärarlegitimation ska tas bort.
   Men affärsmodellen ger vinst. Antalet skolor med få behöriga lärare och engelska som undervisningsspråk ökar i Sverige. Källa Emma Leijsnse Engelsktalande skolor ökar – och ger sämre svenska, sds 7/10.

Tankar i kråkans tid av Ulf Nymark

Det latinska ordet corona som betyder ”krans”, ”krona” med mera kommer i sin tur från det grekiska ordet korone som egentligen betyder ”kråka”, ”krökt utsprång (som liknar kråknäbb)”.
Detta enligt NE.
 

KD:S festprinsessa 
KD-ledaren Ebba Busch är försedd med statligt avlönade säkerhetsvakter. Inget att säja om det, det kan nog vara på sin plats. Men Busch har tydligen missförstått deras roll: hon anser att det i säpopersonalen uppdrag ingår att vara taxichaufförer åt Buschs kompisar.
   Ebba Busch är KDs alldeles egna festprinsessa. Vid en privat fest häromveckan susade hon glatt runt och kramade och pussade festdeltagarna. Kanske väntar hon på att Herren Sebaot ska välsigna henne på samma sätt som han välsignade president Trump med covid-19. (Det är inte jag som säjer att Trumps insjuknande var en välsignelse från ovan, det är som ni säkert vet, Trumps egen uppfattning.
   Jan Guillou har för övrigt har i sin spalt i Aftonbladet betecknat Busch inte som fesprinsessa, utan som ”en liten elak fan när hon gosar med extremhögern”. Fast snart verkar hon och KD vara en välintegrerad del av just denna extremhögern.

SD:s försök till röstköp
Och apropå extremhöger. Tiotusen kronor ska alla svenska medborgare (vem trodde något annat!) över 5 år få, föreslår Sverige-etnokraterna i sitt höstbudgetförslag. Barn under fem år får nöja sig med halva de beloppet. Med detta förslag vill SD ”öka konsumtionsbenägen-heter”. SD-arna är fullt medvetna om att ökad konsumtion leder till mera utsläpp av växthusgaser, och förslaget visar återigen att SD ger fullständigt fan i klimatförändringarna. Ja, jag skriver ”fullt medvetna”. Det där med att de inte skulle tro på att det är utsläppen av växthusgaser skulle påverka klimatet är ju bara ett sken – de kan ju inte öppet säja att de inte bryr sig om att mänskligheten håller på att rycka undan grundvalen för sin egen existens. För övrigt är detta ett sällsport oblygt försök till röstköp, helt i enlighet med högerextremisten på presidentposten i USA. En ”konsumtionsenhet” (= familj eller liknande) på två fuxna och två barn skulle kamma in 30 000 om SD:s förslag gick igenom. Nu kommer det väl inte att göra det, dessbättre.
 

Coronapandemin som avstamp för hållbar utveckling?
Miljörörelsen hävdar att pandemin kan vara ett avstamp för en snabb och kraftfull övergång till en hållba och fossilfri konsumtion och produktion. Och visst skulle det kunna vara så. Men det finns få tecken på att det går åt det hållet. Tvärtom, snarare. Det är tyvärr inte bara högerextremister som ropar på att stimulera ekonomin. Världens regeringar, inklusive den svenska, öser ut ekonomiska bidrag och förslag för att stimulera konsumtionen. Men vänta, nog har regeringen i vårt land lagt in stimulansåtgärder och bidrag för en mera miljömässigt hållbar utveckling? Jo, så är det förstås. Men när alla andra investeringar och konsumtion också stimuleras blir det i bästa fall ett nollsummespel, i värsta fall en ökning av miljö- och klimatpåverkan. En allmän ökning av den privata konsumtionen är som jag ser det överhuvudtaget oförenlig med en hållbar utveckling. Men givetvis är det i högsta grad angeläget med en jämnare fördelning av det som sammantagna globala konsumtionen.

Konsumtionshysteri i Danmark
Ett exempel på motsatsen till hållbar politik under pandemin visar den danska regeringens politik upp. Danmark har beslutat om nya regler för semesterersättning. Innan de nya reglerna träder i kraft har det uppstått ett övergångsår, då intjänad semesterersättning ska insattas i en fond. Från början skulle löntagarna inte få tillgång till sina semesterpengar intjänade under övergångsåret förrän vid pensionsåldern. Nu har regeringen kommit överens med flera partier om att en del av denna fond ska få tas ut redan nu, just för att stimulera den privata konsumtionen. Och nog känner sig danskarna stimulerade! Danskarna tycks formligen rusa i väg och köpa prylar: hushållsapparaten, mobiltelefoner, kosmetika med mera. Visst tycks de finnas en och annan elcykel med i inköpsrushen men på det stora hela taget är det konsumtion som vanligt.

Lund: besked om ny översiktsplan glömdes bort
Lunds nya översiktsplan, som antogs tidig höst 2018 under förra mandatperioden överklagades och vann därför inte laga kraft efter fullmäktiges beslut. Den 7 juli i år meddelande Högsta förvaltningsdomstolen att prövningstillstånd inte beviljades och att planen därför nu vann laga kraft. Först i slutet av september upptäckte kommunkontoret b beskedet från domstolen. Kommunkontoret skyllde missen på coronapandemin och semestertider.
   Att planen nu vunnit laga kraft innebär att den styrande kvintetten i Lund kan börja omarbeta planen. Översiktsplanen måste aktualiseras varje mandatperiod. Vad som gör en aktualisering extra angelägen är att planen förutsätter framtida byggande i Höjeådalen. Men fullmäktige har efter planens antagande besinnat sej och vill ha en annan användning av området: fullmäktige ska innan 2020 års utgång besluta om att i princip hela dalen ska bli naturreservat. Så det gäller nu att kvickt justera översiktsplanen så att faktiska beslut och planen överensstämmer med varandra.

Jävla skit av Gunnar Stensson

 

”Löntagarfonder är ett jävla skit
men nu har vi baxat dem ända hit.”

Finansminister Kjell Olof Feldts, S, blev populär i kapitalistkretsar genom sitt svek under riksdagsdebatten om löntagarfonder den 20 november 1983, när han såg till att en pressfotograf publicerade hans usla rim. Han hamnade till och med på omslaget av en konservativ amerikansk tidskrift.
   Sedan dess har socialdemokraterna fört en kapitalistisk marknadspolitik som gjort Sverige till det land där ojämlikheten ökar snabbast. Omfördelande skatter som förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, arvsskatt och bolagsskatt har avskaffats.
   Thomas Piketty konstaterar att samma utveckling skett i USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Överallt sattes kapitalets frihet framför människornas. Idag är ojämlikheten i världen lika stor som på kapitalägarnas, kolonialisternas och slavhandlarnas tid, före det första världskriget. Den gången ledde ojämlikheten till två världskrig och en kommunistisk revolution. Om det ska bli möjligt att rädda vår jord ur klimatkollapsen måste ojämlikheten inom länder och mellan länder minskas.

Rudolf Meidner och Anna Hedborg hade utarbetat det förslag till löntagarfonder som på 1970-talet blev LO:s och Socialdemokraternas politik. Grundidén var enkel. Aktieägarna skulle inte längre tilldelas företagens hela vinst utan 20 procent av vinsten skulle avsättas till löntagarfonder. Om ett företag ett år gick med 5 procents vinst skulle löntagarfonderna tilldelas 1 procent av

vinsten. Med åren skulle fondernas andel av ägandet öka och därmed också de anställdas makt och inflytande.
   Vi kan använda skolan som exempel. Den har överallt blivit mer segregerad och ojämlik de senaste decennierna, bland annat till följd av friskolemarknaden och vinstuttagen. Lärare och elever har blivit alltmer maktlösa.
   Om löntagarfonder infördes skulle lärarnas fackliga organisationer Lärarföreningen och Lärarnas Riksförbund (som förhoppningsvis snart slås samman till ett förbund) bli allt mäktigare i friskolekoncernerna och så småningom kunna överta makten, bland annat i Academedia, den största svenska skolkoncernen som slussar skattebetalarnas skolpengar till Wallenbergs och andra kapitalisters konton. Med löntagarfonder skulle makten över Academedias friskolor successivt överföras från aktieägarna till lärare och elever.
   Löntagarfonder är en metod att genomföra den omfördelning av makt och förmögenhet från den rikaste enda procenten till de fattigaste 50 procenten som Thomas Piketty ser som nödvändig.
   Det finns och behövs givetvis många fler slags åtgärder för att verkställa den nödvändiga omfördelningen.

Förslaget om löntagarfonder gjorde kapitalisterna skitskraja. De satsade på en massiv motkampanj som pågick många år och arrangerade den 4 oktober 1983 demonstrationen mot löntagarformer, den största som någonsin ägt rum i Sverige. Busslaster med ängsliga kapitalister rullade från hela landet till Stockholm. Sedan vågade socialdemokraterna inte längre satsa på omfördelning av förmögenhet, jämlikhet och social utveckling. Många ledande socialdemokrater hoppade efter sina politiska uppdrag direkt till lukrativa poster i näringsliv och banker. Sverige blev alltmer ojämlikt.

Socialdemokraterna har nu under lång tid tvingats - eller velat - föra en nyliberal politik vilket lett till minskat väljarförtroende. Det brådskar att genomföra en minst lika radikal omfördelnings- och jämlikhetspolitik som under perioden 1950-80 med progressiv förmögenhetsskatt, inkomstskatt, fastighetsskatt och skatt på bolagsvinster.
   Kanske är det också tid att ompröva och tillämpa idéerna bakom löntagarfonderna. För jämlikhetens och klimatets skull. Och för den sociala demokratins framtid.

Appellmöte på Mårtenstorget

 

Strax innan lunch på lördagen den 3 oktober arrangerade Röda kapellet ett appellmöte på Mårtenstorget och bjöd in Vänsterpartiet för korta tal mellan spelningarna. Det var fyra talare: Ann Schlyter, Jesper Sahlén, Rebecca Johansson och Steingrimur Jonsson. Alla med två anföranden förutom Rebecca som hade en. Fin stämning; blev lyckat!

   Eftersom inte så många får samlas numera så publicerar vi tre av appelltalen i VB så att fler får möjlighet att ta del av dem.
 

---

Apelltal på Mårtenstorget 3 oktober

Steingrimur Jonsson 

Bilar, bilar, bilar

Det finns många som tror att vi vänsterpartister inte tycker om bilar. Så fel! Visst tycker vi om bilar. Både nya och gamla. Vi vill bara att de ska inte vara så många. Det är vad vi tycker.
   Vi vill inte att bilarna används i onödan. Finns det andra färdsätt så ska dessa väljas. Bilen ska få stå.
Visst kan bilarna vara bra. Exempelvis i glesbygden där kollektivtrafik inte kan drivas på ett vettigt sätt. Och för alla som på grund av funktionshinder har svårt att ta sig fram. Att erbjuda trygg färdtjänst kanske är ett av det viktigaste som samhället kan göra för sina funktionshindrade medborgare.
   Men bilar är också farliga. Flesta reagerar vi när en mus eller en rotta springer framför oss. Att inte snacka om spindlar. Kalla kårar ner ryggraden. Men hur reagerar vi när vi ser en bil? Vi kanske fascineras, kanske till och med tycker bilen är attraktiv. Paradoxalt!
   De senaste 10 åren har mer än 2500 personer mist livet i trafiken i Sverige. Antalet trafikdöda har tack och lov minskat de senaste åren, men vi är långt från noll-visionen. Visst har bilarna blivit säkrare, framför allt för bilisterna. Tyvärr är de oskyddade trafikanterna lika oskyddade nu som tidigare. Målet måste vara att antal bilar ska minska, och onödiga resor ska inte göras med bil.
   Det är inte bara de fysiska kollisionerna som dödar. Trafikbuller dödar också. I Sverige och EU. Bullret kommer allt närmare vår hemmiljö. Vårt hörselsinne stängs aldrig av, vår hjärna tar emot och analyserar ljudet även när vi sover. 
   I en stor, svensk utvärderingen år 2011 konstaterades att ungefär två miljoner svenskar utsätts för buller som överstiger 55 decibel (dB). Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendation ligger på 50 dB, men i Sverige har reglerna inte skärpts utan numera tillåts nivåer på upp till 65 dB.
   Forskare har kommit fram till att stressreaktioner framkallas hos människor som utsätts för ljudföroreningar under lång tid, med symptom som högt blodtryck och höga nivåer av blodglukos. Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) kan trafikbuller varje år orsaka 43 000 fall av hjärtsjukdom och 10 000 fall av förtida död i EU.  
   Det är framför allt däck/asfalt som orsakar trafikbullret. Således orsakar el-bilar lika mycket buller som de som körs på fossila bränslen. El-bilar som av miljöskäl subventioneras av staten för de rika som har råd med dyra el-bilar.
   Som inte detta var nog så är det mycket smuts som förknippas med bilar. I VA-SYD:s lilla infoblad ”Hållbart” som delas ut till alla hushåll kunde man för ett tag sedan läsa att i smutsvattnet när man tvättar bilen finns flera miljöfarliga tungmetaller och gifter som kadmium, bly, nickel, krom och zink. På frågan varifrån dessa tungmetaller kommer svarade VA-SYD att de inte undersökt det, utan endast analyserat smutsvattnet. Kanske en kvalificerad gissning kunde vara asfalt som slits upp, gummidäck som slits upp, bromsbelägg som slits upp, etc.
   Att tillföra de av miljöskäl subventionerade el-bilarnas batterier gör inte listan vackrare. Batteriet som vid tillverkning orsakar stora utsläpp. Vilket för tankarna tillbaka till de tyska biltillverkarnas manipulering av dieselbilarnas utsläpp – dieselgate – som svenska staten halkade på och införde rabatt på trafikskatt av dieselbilar. Av miljöskäl! Idag har vi i Sverige fler dieselbilar på gatorna än någonsin tidigare, dieselbilar som visserligen släpper ut minimalt med växthusgasen koldioxid CO2 men uppåt 60 gånger mer av giftgasen kolmonoxid CO jämfört med bensindrivna bilar.
   Vad gör vi då för att minska bilanvändandet? Just nu byggs järnvägen mellan Lund och Malmö ut till fyra spår och beräknas vara i full drift om tre år. Det ska vara enkelt och lätt att ta sig mellan Lund och Malmö. Och tågen ska komma och gå i rätt tid.
   I Lund öppnas spårvägen om drygt två månader. Då kommer man att kunna ta sig från Centralstationen upp mot Lunds Tekniska högskola och Ideon, och så vidare till Brunnshög med Max IV och ESS. Spårvägen är av järn och spårvagnarnas hjul är också av järn. Således ingen asfalt, inga däck av gummi.
   Bussarna kommer vi att ha kvar i Lund framöver. Men kanske vi kan ta ett nytt steg och göra centrala Lund inom vallarna helt bilfri? Endast bussar och färdtjänst skulle få köra där. Inga andra, inte ens taxi. Och kanske vi kunde ha mindre bussar som körde i centrum, för t ex 20 till 30 passagerare? Bussarna skulle köra konstant, utan tidtabell, så alla kunde när som helst ta sig ut mot vallarna varifrån de stora bussarna skulle köra.
   Redan nu testas en laddskena för el-bussar på Getingevägen. Förhoppningsvis försvinner således gasbussarna under de närmaste åren.
   Cykelvägarna bör byggas ut. Och byggas fler. Vi ska kunna cykla i stan, men också ut till byarna och mellan byarna, framför allt Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp, utan att tvingas ut på bilvägar. Regeringen föreslår i ett pressmeddelande i mitten av september miljonsatsning för att fler ska cykla. Under år 2021 och 2022 ska 550 miljoner kronor satsas nationellt med särskilt fokus på cykel. Det var på tiden!
   Summan 550 miljoner kronor för cykelvägar i hela Sverige kan visserligen jämföras med de totalt 555 miljoner kronor, som den planerade breddningen av E22 och väg 108 beräknas kosta.
   Vilket bevisar att alla har inte förstått att vi måste ställa om nu, att vi måste bygga nytt, hållbart samhälle. På alla nivåer.
 

---

Politiker som vågar tänka om: Finns de?

Coronaepidemin har redan satt sina djupa spår i flera av världens samhällen. Värst är förstås alla liv som sjukdomen taget. Det är mycket svårt och mycket sorgligt. Att vi trots vår styrka och kunskap ändå är så svaga.
   Epidemin har dock visat oss andra saker. Efter att västvärlden varit nerstängd mer eller mindre under ett halvt år så upptäcker vi en del förändringar till det bättre. Den alvarliga miljökris som vi står inför verkar ha stannat av. Luften har blivit renare. Horisonten är klarare än på länge. Den kraftiga nerbromsningen i den totala transporten märks redan. Flygplanen står på marken, inga vita streck på himlen, bilproduktionen ligger nere, varutransporterna blivit färre eftersom folk handlar mindre kapitalvaror. Det är ovanligt glest på vägarna när allt fler arbetar hemifrån och pendlar således inte, varken kollektivt eller i egen bil. Nyligen fick vi höra att det inte längre är lönsamt att bygga ut Preems oljeraffinarie i Lysekil. Tack vare corona. Stort tack, corona!
   Hur absurd det än låter så ser det plötsligt ljusare ut på grund av epidemin. Vi kanske kan nå målen i Parisavtalet som verkade så hopplösa långt borta bara för ett halvt år sedan?
   Tyvärr finns det många som fortfarande lever i sin gamla bubbla. Som om ingenting hade hänt. Politikerna i den styrande kvintetten i Lund som tillsammans med Socialdemokraterna under våren 2019 röstade för utbyggnaden av E22 till sexfilig motorväg och nya av- och påfarter vid Ideon. Och i slutet av september 2020 röstade de ner Vänsterpartiets förslag om att utreda möjligheten till att införa trängselskatt på E22. För att minska trafiken. För problemet är inte att motorvägen är för smal; problemet är att bilarna är för många. Och lösningen är att minska antalet bilar. – Men tyvärr: De styrande politikerna varken ser eller hör.
   Det är inte bara de styrande politikerna i Lund som lever i sin gamla bubbla. De verkar ha sällskap av Trafikverket som jobbar för fullt med att planera vägbyggen. Som ingenting hade hänt. Det är inte bara E22 mellan Gastelyckan och Ideon som ska bli 6-filig. Det ska också E22 mellan Lunds södra avfart och trafikplats Råby. Som inte det var nog så arbetar Trafikverket med utbyggnad av väg 108 mellan Staffanstorp och Lund i Staffanstorps kommun, strax bortom kommungränsen, med jättelika karuseller på åkermark med klass 10-jord. En väg som i dag är 9 m bred ska bli 16 m bred med två filer i vardera riktningen, med mitträcke och hastighet på 100 km/timmen istället för det som gäller i dag 80 km/timmen. Samtliga korsningar stängs. Denna “motorväg“ kallar man i arbetsmaterialet „mötesfri landsväg“! Månne Edvard Persson vända sig i graven?
   Tankarna går tillbaka 50 år när Lunds kommunpolitiker planerade en 42 m bred motorväg tvärs igenom Lund. Från Spyken till Svanevägen. Men i sista stunden, kanske rentav i sista sekunden, var det några som tänkte om och stoppade detta vansinnesprojekt. Det är bara att konstatera att ingen – ingen – idag ångrar att inte „Genombrottet“ blev av. Idag är Lunds stadskärna bilfri. Tack vare kloka politiker som vågade tänka om.
   Det hjälper föga att EU-kommisionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt linjetal säger att EU måste skärpa sina utsläppsmål. Om dagens politiker inte lever som de lär och inser hur alvorlig situationen är så går vi mot avgrunden. 
   För att uppnå miljömålen – och för att rädda framtiden för livet på jorden måste vi tänka efter. Nu! Nu finns det möjlighet att lägga om vår destruktiva livsstil och trygga framtiden för våra barn och barnbarn. Vi får inte försöka återställa det samhälle som vi på bekostnad av naturen byggt upp under de senaste decennierna. Vi ska bygga nytt, hållbart samhälle. På alla nivåer.

 

Rebecca Johansson

Det pratas ju en del om klimatförändringar, även om det inte pratas tillräckligt mycket om det. Men en sak som lika fruktansvärda konsekvenser, men som glöms bort, det är vår biologiska mångfald. Vi är helt beroende av den, inte bara för vår natur och våra ekosystem, men för vår matproduktion. Stora delar av vår mat produceras idag i industriella växthus där man tar hjälp av en särskilt art bin för att pollinera våra frukter och grönsaker. Samtidigt tränger vi undan våra egna inhemska arter och pollinerare för människans krav av prylar och att expandera. Vi breder ut oss på bekostnad av vår omgivning, och om vi fortsätter så här kommer det slutligen ske på bekostnad av oss själva och våra grundläggande behov som tillgång till mat och medicin.
   I en ny rapport av SCB kan vi se vart Lund hamnar i listan av mängden grönområden för Sveriges 2000 tätorter. Områden som inte bara är viktiga för livet omkring oss, men som också har positiva hälsoeffekter för människor och som minskar buller och värmeböljor. I den här listan hamnar Lund bland de städer med allra minst grönytor per person. Så ska vi inte ha det här. Det måste vi ändra på.
   Därför borde vi göra allt vi kan för att konservera de naturområden som vi har, men också se till att vi får fler grönytor och naturområden. Vänsterpartiet vill skapa ett grönt bälte omkring Lund, alltså ett sammanhängande grönt område som inte avbryts av bebyggelse eller vägar. Sådana här områden behövs för att återställa naturen, men skänker samtidigt glädje till Lundaborna. I de här områdena borde vi ha inhemska växter som är en del av vår naturliga fauna. Växter som våra djur, insekter och mikrober är anpassade för. Det är också någonting som borde tas i beaktande när man formar parker. Att den stora gamla eken eller boken är lämpligare att stå kvar istället för att tas bort och ersättas av ett litet körsbärsträd.
   Utöver det gröna bältet borde vi också låta fler gräsplättar, rondeller och vägkanter omvandlas till ängar, som inte konstant trimmas ner. På så sätt kan vi få ett mer levande Lund, samtidigt som vi stöttar den biologiska mångfalden.

Friday for Future alla fredagar

 

Under Coronapandemin så strejkar vi främst #digital, #flattenthecurve, #climatestrikeonline.

Håll utkik på hemsidan och i gruppen efter ev andra aktiviteter på fredagen. Några personer finns vid lunchtid på plats på Stortorget under behörigt avstånd till varandra.

Torgmöte

 

Röda Kapellet och Vänsterpartiet håller torgmöte på lördag. Kl 11 på Mårtentorget. Kapellet blåser medryckande musik och Vänsterpartiet i Lund pratar och hjälper oss att förstå vad som händer med våra pengar, service, skola med mera. Vi har lovat polisen att avbryta när folksamlingen som lyssnar överstiger femtio personer!           

Naturreservat längs Höje å från Värpinge till E22 av Gunnar Stensson

 Lundakvintetten och MP har enats om gränserna för det 69 hektar stora området. Det är en seger för MP och  en stor framgång för oss i Klostergården, på  Väster och i Värpinge, men frågan är långt ifrån löst.
   Vi vet inte hur det går med Källby reningsverk, kommer det att utvidgas eller ska avfallet skickas vidare till Sjölunda?
   Fredrik Ljunghill, M, påpekar att kraftledningen har undantagits från överenskommelsen eftersom det finns ett gammalt krav att den ska grävas ner. Den går  rakt igenom reservatet.
   Jag ägnade förmiddagen åt en promenad längs gränserna. Uppifrån Värpinge bredde södra Skåne ut sig till Malmö. Brospannen skymtade i morgondiset. Här och där syntes solfläckar. En liten rännil sipprade fram i Rinnebäcken. Två svanpar huserade i dammarna tillsammans med storskarvar, sothöns och änder. Vid järnvägen bankades en lång cementbjälke ned  i jorden. Hästarna i hagen följde mig till Sankt Lars. Åvattnet forsade över stenarna under bron. På Gamla Lundavägen var trafiken tät. Jag undrade vilken påverkan den stora ombyggnaden vid Lunds Södra skulle få. Promenaden tog en och en halv timme i rask takt.

 

Valberedningens förslag på ny v-ordförande av Hanna Gunnarsson

 

I måndags presenterade så äntligen Vänsterpartiets valberedning förslaget på ny ordförande (partiledare) för vårt parti. Som väntat föreslås Nooshi Dadgostar väljas till partiledare på den digitala kongressen 31/10-1/11. Det kommer att bli väldigt väldigt bra!
   Nooshi har den perfekta blandningen av erfarenheter som vi alltid letar efter i vänstern: Den som består av lika delar aktivism och parlamentarism. Hon har arbetat både på gator och torg, med organisering av boende mot utförsäljningar av hyresrätter och som fackligt aktiv, och som parlamentarisk politiker i kommunfullmäktige och i riksdagen. Politikens båda världar. I riksdagen har hon arbetat med två av de viktigaste områdena för att bygga jämlikhet: Bostadspolitiken och pensionerna.
   Jag känner Nooshi från Ung Vänster. När jag var nybliven medlem var hon en av flera starka tjejer som tog feminismen i förbudet till nya höjder och verkligen visade hur viktigt det är att tjejer och kvinnor tar plats både på möten och på ledande poster.
   Jag är mycket glad över att Nooshi kommer bli vår nya partiledare och det ska bli roligt och spännande att vara med och se vårt parti utvecklas och bli ännu bättre de närmaste åren! Vårt valresultat, antalet medlemmar och vår möjlighet prata om viktig politik för ökad jämlikhet är större än på många decennier.
Hanna Gunnarsson (v) riksdagsledamot 

Om man älskar frihet - (kan man inte vara liberal) av Gunnar Stensson

 Jag köpte Gleerups sista exemplar av Nina Björks bok om man älskar frihet. Sedan försvann den några veckor från bokhandeln. Efterfrågan överträffade tillgången. 

   Det är för att den är så rolig. Språket är nära det talade, enkelt och muntert. Textens aktualitet och den delvis lokala skånska anknytningen (Mats Persson, L, Ann Heberlein, Ann-Marie Pålsson, L, förre SDS-redaktören Per Svensson, L, Alice Teodorescu, L) gör att många vill läsa den. Nina Björk tar helt enkelt upp deras påståenden, synar dem och finner dem oftast orimliga. Alla inlägg i tidningar, tidskrifter och tal som citeras finns redovisade och kan kontrolleras av läsaren. Och författarna. Att jag kunde vara så dum, tänker de kanske.
   En annan orsak är att boken tar upp vår tids ofrånkomliga, men obesvarade ödesfrågor. Ständig tillväxt, ständigt ökad produktion och konsumtion på en jord med begränsade tillgångar leder till katastrof. Meritokrati leder till kapitalkoncentration och snabbt ökande ojämlikhet mellan människor och mellan länder. Liberal ideologi är helt enkelt oförenlig med vår tids verklighet.
   Boken har fått bred publicitet i media som Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan – och nu i VB.
   Att den är rolig betyder inte att den alltid är lättläst. Ekonomer som Milton Friedman och Friedrich Hayek är visserligen lätta att förstå. Båda skrev ideligen artiklar och böcker med ordet frihet i titeln. Båda stödde Pinochets diktatur i Chile. Båda inspirerade svenska politiker att privatisera och införa vinster i skola och välfärd, som i Chile. Men litteraturlistan är lång och omfattar flera mer avancerade teoretiska verk. 
   Du kan hitta mängder av skarpa formuleringar som du kan använda i samtal och debatt. En anmärkning dock. Det heter sanningen skall göra eder fria. Det heter inte skola. Ens i bibeln.

PS. När jag besökte Gleerups idag fanns boken utställd både på avdelningen för samhällsdebatt och i ett skyltfönster som vetter mot Stortorget.   

Global manifestation i Lund för klimatet av Marianne Sonnby Borgström

 

Demonstranterna trotsar regnet

Den 25 september var det lokala manifestationer på Stortorget och Mårtenstorget som en del i den globala aktionen i Fridays for Future. Manifestationen var den första som ägde rum i Lund med människor av kött och blod på plats sedan Coronapandemin startade i mars. Vädrets makter var tyvärr inte på sitt bästa humör. Regnet vräkte ner och deltagarna hukade under paraplyerna. Global torka och uppvärmning lyste just i fredags med sin frånvaro. Nilla Boldings bok (där deltagarna antecknar sina namn) höll på att upplösas till pappersmassa i regnet. Röda kapellet spelade tappert för klimatet, men när träblåsinstrumenten hotades av vattenskador och noterna regnade bort gav de slutligen upp.
 

Malin Kinnander talar
 

De unga talarna däremot lät sig inte avskräckas. Tvärtom eggades de av vädrets motstånd. En av talarna var Malin Kinnander. Hon klev upp på den provisoriska talarstolen och talade med glödande stämma om nödvändigheten av klimatkampen. I slutet av talet infogade hon den välbekanta frasen ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något” och det är ord som tål att upprepas. Hon sporrade talkören med de bekanta:
-Vad ska vi göra? Vad ska vi göra? -Rädda klimatet! Rädda klimatet! -När? När? -Nu! Nu!
Malin Kinnander var en av många talare och en del av dem kan ni lyssna på i olika inlägg på Facebook.
 

 

På lördag den 3 oktober spelar Röda Kapellet åter på Mårtenstorget kl. 10-12.. På appellmötet kommer talare för Vänsterpartiet att ta upp lokalpolitikiska frågor. En av talarna är Ann Schlyter, som tar upp Vänsterpartiets syn på planen för kvarteret Galten och även den planerade utbyggnaden av motorvägen till 6 filer. Dra er inte för att gå dit och lyssna. Coronadistansen går att hålla även om det blir många i publiken.
Rapporterat av Marianne Sonnby Borgström

Vinst genom segregation av Gunnar Stensson

 När Veckobladet behandlar kontroversiella frågor, som att Internationella Engelska Skolan inte bara delar ut kommunens skolpengar till sina aktieägare utan också verkar segregerande i Lund, får vi ofta kompletterande uppgifter från våra läsare. 

   Efter artikeln Ta tillbaka vår skola! (24/9) fick vi till exempel veta att Östersundsposten ägnat en hel artikelserie från 5/9 till 25/9 åt Internationella Engelska Skolans uppseendeväckande och odemokratiska etablering i Östersund, en etablering som ledde till att kommunens skolor måste flyttas och planerade reformer uppskjutas.
   Östersunds borgerliga styre har med användande av sekretesslagen bakom ryggen på tjänstemän och föräldrar verkat för Internationella Engelska skolans etablering i kommunen på bekostnad av de kommunala skolorna.
   Artiklarna finns att läsa på nätet och har gett upphov till en bred debatt långt utanför kommungränserna. Östersund är självklart en mycket sårbarare kommun än universitetsstaden Lund.
   I den bredare debatten har det bland annat framgått att Internationella Engelska Skolan är ett multinationellt företag som satsat svenska skolpengar på att etablera sig i Saudiarabien. Där finns säkert en vinstgivande marknad. Kanske Internationella Engelska Skolan skulle stanna där.

Kan öppningarna mellan arabländer och Israel gynna palestinierna? av Bertil Egerö

 Donald Trump sägs omge sig med familj och släkt även i viktiga positioner i Vita huset. En av dem är svärsonen Jared Kushner, anförtrodd att skapa en lösning på Israel/Palestina-konflikten. Kushner sägs arbeta helt egensinnigt, med mobilen som nätverksmetod och utan nämnvärd kontakt med UD. Kanske är det så, men självklart måste han anlita både ambassader och olika mindre offentliga aktörer för att nå sitt mål.

 

 

Målet har vad jag vet inte helt förklarats av Vita huset, men ett ser ut att vara att bryta Israels isolering i Arabvärlden. Där har han också lyckats. Fingertoppskänsla eller gediget förarbete av de olika aktörer som anlitats för mer känsliga kontakter? Säkert lite av båda; Kushner har nått framgång i en liten oljestat med stora ambitioner att bli en spelare i internationella sammanhang. Resultatet kan mycket väl bli en slags dominoeffekt: fler arabstater kan följa efter.

Sett efter storlek och befolkning är de Förenade Arabemiraten inte så imponerande. Men dess olje- och gastillgångar gör att kassakistorna är välfyllda. Den politik Emiraten fört de senaste decennierna är unik bland arabländerna. BBC’s korrespondent Frank Gardner skrev den 23 september en mycket informativ artikel om landet och politiken (se not). Redan 1999 fanns ett militärt samarbete med Frankrike, med trupper från Arabemiraten i kriget i Kosovo. När NATO började operera i Afghanistan deltog trupper från Emiraten, med en helt egen strategi: utvecklingsbidrag till fattiga byar, kanske avsedda att mildra effekterna av NATO’s hårda framfart. Trupp har även sänts till kriget i Jemen, på Saudiarabiens sida och hittills med tveksamt resultat. Till och med i Mocambique, där ett småskaligt krig nu rasar längst i norr, finns trupp från Emiraten.

Bakom dessa insatser verkar det finnas två mål: motverka Turkiet, och begränsa Irans makt i regionen. När Turkiet stöder Somalia har Emiraten satsat på Somaliland, det framgångsrika men internationellt inte erkända land som brutit sig ut ur gamla Somalia. I Libyen stöds den östra sidan medan Turkiet mfl. valt att stödja den västra. I Medelhavet görs gemensamma militära övningar med Grekland i konflikten med Turkiet om oljerika områden. Och nu senast, öppningen mot Israel som kritiseras hårt av både Iran och Turkiet.

Emiraten siktar högt: med stöd av USA har de från en liten japansk ö skickat upp en raket mot Mars.

Palestinierna saknar röst
I sådana perspektiv verkar Emiraten se effekterna på palestinierna som helt ointressanta. Jag har hittills inte uppfattat någon tydlig reaktion från Västbanken, mer än den väntade kritiken. Omvärlden ägnar sig åt att se skeendet som en underminering av den tvåstatslösning som sedan länge inte är möjlig. Sverige som under Margot Wallström erkänt Palestina är som vanligt tyst. Netanyahu har tills vidare avstått från den aviserade annekteringen av ny mark på Västbanken, en åtgärd som skulle göra tanken på en tvåstatslösning till ett öppet skämt. Hur länge kan då västvärlden och dess media hänga upp sig på en lösning som verkligheten punkterat ända sedan Osloavtalet på 90-talet?

Allt pekar på att denna konflikt, som inleddes med blodiga attacker mot palestinska samhällen 1947, kommer att nå det mål alla israeliska presidenter i praktiken styrt mot: Ett Israel som omfattar hela det gamla Palestina. Jag väntar bara på att den palestinska administrationen på Västbanken kommer att möta så starkt inhemskt motstånd att den kliver av, och överlämnar hela ansvaret till ockupationsmakten.

Återstår Gazaremsan. Bortåt två miljoner palestinier är inget Israel vill ha i knät. Vem kommer att ta ansvaret när levnadsvillkoren blir helt olidliga, när vattnet sinar och elektriciteten inte längre fungerar?
 

 

Not:  Rapporten kan läsas här »

En säng! En säng! Kan ingen skaffa fram en säng? av Gunnar Stensson

 Karin som var min livskamrat under mer än 60 år avled den 27 maj i år. Strax efter nyår 2017 hade hon fallit och krossat höften. Det visade sig att hon led av benskörhet. Vården fungerade bra på lasarettet och vårdcentralen. De som arbetade i hemhjälpen blev våra vänner. De besökte oss tre gånger dagligen under tre år. Karin kunde dessutom kalla dem med larmet under natten när det var nödvändigt. Länge var hennes liv ganska drägligt. Hon följde dagligen med i rullstolen och handlade. Vi reste till hennes barndomshem i Småland under somrarna. Så sent som i oktober 2019 deltog hon i en poesiafton på Klostergårdens bibliotek. 
   Sedan började hon få magsmärtor och fick svårt att äta. När smärtorna förvärrades tog vi henne till akuten i början av november. Där fick vi vänta från klockan 20 till klockan 4 nästa morgon men blev hemskickade utan åtgärd. Den 3 maj 2020 blev hennes magsmärtor outhärdliga. Hemtjänstpersonalen kallade läkare och ambulans. Efter lång tvekan (det var coronatider) beslöt man att lägga in henne på lasarettets geriatriska klinik. Efteråt var vi lättade. Nu skulle hon få professionell vård. 
   Men två veckor senare fick vi besked om att hon skulle skickas hem eftersom hon inte kunde botas. Det formella beslutet skulle fattas måndagen den 18 maj. Sedan skulle hon få komma hem för att dö hemma.

Det som följde var en svart fars. Det fanns ingen säng! Hon fick inte skickas hem eftersom det inte fanns någon godkänd säng.
   – Men vi har en säng, hon har sovit mer än tusen nätter i den! sa vi.
   Nej, det gick inte! Och strax förvärrades problemet. Det fanns ingen säng att uppbringa i hela Lunds kommun! Varken kommunen eller regionen eller det multinationella företag som regionen anlitade för att få medicinsk utrustning kunde skaffa fram någon säng!
   Dagarna gick. Karin tvingades ligga kvar på geriatriska kliniken i Lund. ”Jag har sån ångest, jag vill hem”, sa hon i telefonen.
   Både ledningen på för geriatriska kliniken och vi blev desperata. Om det inte gick att få fram en säng till onsdagen kunde hon tvingas ligga kvar hela veckan eftersom torsdagen var Kristi Himmelsfärdsdag. Lunds kommun gjorde en kraftansträngning. På fredagen hittade man en kvarglömd säng i ett äldreboende. På morgonen fick vi ett telefonsamtal att den snart skulle levereras. Ett par flyttkarlar kom kånkande på den. Den var stor. Hissen fastnade mellan två våningar och det tog någon timme innan det kom hisspersonal och fick i gång den. Äntligen var sängen inne. Karins gamla ställdes i vardagsrummet. När allt var klart sörjde lasarettet för att hon genast skickades hem. Två anställda bar båren. I köket väntade jag, två av mina barn, två av våra vänner i hemhjälpen och en tjänsteman från kommunen. Karin lades försiktigt i sängen.
   Tjänstemannen (kvinnlig) förklarade att hon måste ge oss ett meddelande. Den säng som kommunen letat fram kunde inte godkännas! Hon kunde därför inte tillåta att hemtjänstpersonalen arbetade med Karin så länge hon låg i den. Vi måste vårda Karin på eget ansvar. 
   Jag lovade att göra det. Hemtjänstpersonalen kom som vanligt under lördagen och söndagen, men vi omfördelade arbetet så att jag gjorde somliga saker som de brukade sköta. På måndagen kom en man från kommunen och undersökte den gamla sängen. Han godkände den. I fortsättningen fick hemtjänstpersonalen arbeta som vanligt.
   En av dem, en mycket duktig kvinna, kom på sitt förmiddagsbesök onsdagen den 27 och gav Karin en spruta mot smärtan. ”Nu sover hon nog”, sa hon och gick.
   Sedan satt jag och en av mina döttrar i det angränsande köket med öppen dörr. Plötsligt sa min dotter: ”Mamma har slutat andas”. Vi gick in. Karins kinder var varma men hon andades inte.
   Samhällets rutiner när någon har dött är effektiva och snabba. Efter kort tid var Karin ute ur huset.  Ett par timmar senare kom de två flyttkarlarna och hämtade den kommunala sängen. Antagligen skulle den sedan skrotas

Det har gått fyra månader sedan Karin avled. Jag har tvekat om att skriva detta. Men eftersom jag är gammal har jag flera vänner som befinner sig i liknande situationer som Karin gjorde. De får inte fastna i det organisatoriska och byråkratiska kaos som drabbade Karin.
   Det är viktigt att framhålla att jag inte kritiserar någon av vårdpersonalen, varken läkare eller anställda i hemtjänsten. De var lika drabbade som vi. Alla var de stödjande och engagerade och kom att utgöra en viktig del av vårt liv.
   Det som måste kritiseras är det byråkratiska samarbetet mellan Skåneregionen och Lunds kommun och deras leverantörer som inte kan få fram en säng (och annan viktig utrustning), antagligen på grund av systemet ”just in time”. Det oroande är att regionen förbereder ytterligare besparingar. Hur ska det då gå med sängarna?