Modersmålsundervisningen och skolan i allmänhet är ett ämne som behandlats många gånger här i VB, oftast av Gunnar Stensson som i veckans artikel ” Kursen på modersmålslärarmarknaden”.
Frågan debatteras dock inte bara i VB. Här återger vi den fullmäktigedebatt som varit mellan Marta Santander (v) och Louise Rehn Winsborg (m) genom att publicera Martas interpellation och svaret på denna.
-------------------------------------------------------------------------
Interpellation till Louise Rehn Winsborg (m), ordförande i utbildningsnämnden
Är du när vi nu ser konsekvenserna beredd att omedelbart riva upp besluten att låta modersmålsundervisningen ingå den direkta skolpengen och att bedriva modersmålsverksamheten genom personaluthyrning?
Under ett år vädjade elever, föräldrar och personal vid Lunds skolors modersmålsverksamhet till de borgerliga att inte rasera förutsättningarna för den väl fungerande och mycket uppskattade modersmålsundervisningen som hittills bedrivits vid Lunds skolor och förskolor.
Trots detta, och trots att tjänstemännen vid samtliga tre skolförvaltningar varnade för konsekvenserna, genomdrev först den borgerliga majoriteten i kommunfullmäktige att kostnaderna för modersmålsverksamheten numera ingår i den direkta skolpengen, vilket tillsammans med de borgerliga besparingama på skolan medfört stora svårigheter för många skolor att klara sina elevers modersmålsundervisning.
Därefter genomdrev den borgerliga majoriteten i utbildningsnämnden att modersmålsverksamheten i fortsättningen ska bedrivas enligt den så kallade personaluthymingsmodellen. En enig skolkonferens bestående av föräldrarepresentanter, elevrepresentanter och personalrepresentanter vid Lunds skolors modersmålsverksamhet varnade för att denna modell skulle leda till administrativt kaos. Men återigen vägrade den borgerliga majoriteten att lyssna.
Nu när höstterminen startat ser vi att just det som många varnat för besannats på punkt efter punkt:
Föräldrar, elever, lärare och opposition varnade högljutt för att skolorna skulle tvingas försämra kvaliteten när de ska klara modersmålsundervingen inom ramen för sina på grund av den borgerliga politiken allt[ör snåla budgetar. Nu får vi rapporter om att modersmålselevernas undervisningsgrupper blivit betydligt större än tidigare, att elever med mycket olika förutsättningar blandas i samma grupper och att elever får färre undervisningstimmar än tidigare.
Föräldrar, elever, lärare och opposition varnade för att personaluthymingssystemet skulle leda till administrativt kaos, när rektorn på varje enskild skola ska svara för grupperingen av eleverna och schemaläggningen, trots att elever med samma modersmål är spridda på många skolor. Det administrativa kaos många varnade för har nu inträffat och yttrar sig i att arbetet med att bilda undervisningsgrupper är kraftigt försenat. Elever som är berättigade till modersmålsundervisning går och väntar på att deras undervisning ska komma igång.
Föräldrar, lärare, elever och opposition varnade högljutt för att färre elever i framtiden skulle ta del av den modersmålsundervisning de är berättigade till när förutsättningarna för denna undervisning försämras. Nu ser vi att betydligt färre anmälningar än tidigare år kommit in till Lunds skolors modersmålsverksamhet och att många modersmålslärare riskerar att bli övertaliga.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga dig:
Är du när vi nu ser konsekvenserna beredd att omedelbart riva upp besluten att låta modersmålsundervisningen ingå i den direkta skolpengen och att bedriva modersmålsverksamheten genom personaluthyming?
Marta Santander (v)
Svar på interpellation från Marta Santander angående modersmålsverksamheten.
Kommunfullmäktige har beslutat att modersmålsverksamheten skall finansieras inom systemet med direkt skolpeng. Det innebär att de pengar som tidigare avsattes centralt för modersmålsverksamhet nu delas ut direkt till de olika skolorna/förskolorna efter antalet elever med utländsk bakgrund. Syftet är att likställa modersmålsundervisning med annan undervisning och genom att låta ansvar och resurser följas åt ge hemskolan/förskolan ett tydligare ansvar för elevens hela utbildning. Elevernas rätt till modersmålsundervisning har inte ändrats och regleras liksom tidigare av skollagen. Modersmålslärarna är till största delen fortfarande anställda vid den centrala modersmålsenheten(LSM) men skolorna har numera även möjlighet att själva anställa modersmålslärare.
Införandet av det nya systemet för beställning och finansiering innebär en stor omställning och har förstås inte varit utan problem. Framför allt har utbildningsförvaltningen lagt ner ett stort arbete för att få med LSM i de system för elevregistrering, schemahantering och frånvarorapportering som kommunens skolor omfattas av men som modersmålsverksamheten inte tidigare anslutit sig till. När nu dessa system är införda kommer administration och planering att underlättas avsevärt och målet inför nästa läsår måste vara att modersmålsundervisning skall starta samtidigt med all annan undervisning och inte med ett par veckors fördröjning in på terminen som tidigare år.
För elevernas hemskolor har det också tagit tid att hitta rutiner för beställning och registrering.
I interpellationen hävdas att modersmålsverksamheten nu i höst försämrats genom betydligt större undervisningsgrupper, större ålderspridning i grupperna, färre undervisningstimmar, att undervisningen startar senare på terminen och att antalet elever blir färre. Dessutom riskerar ett antal modersmålslärare att bli övertaliga.
I dagsläget finns det ingen samlad bild av effekterna av det nya systemet. Det finns beslut om en utvärdering. Analysen av resultaten är viktig. Större grupper måste t ex inte vara negativt. Många elever har hittills haft enskild undervisning. Om gruppstorlekarna kan ökas utan t ex orimlig åldersspridning och med hänsyn till säkra skolvägar kan det vara positivt. Färre antal elever kan ha olika orsaker, osv. Först när utvärderingen är gjord kan vi bilda oss en uppfattning om vad som fungerar bra respektive vilka förändringar av systemet som eventuellt kan behövas.
När det gäller risken för övertalighet är modersmålslärarna extra utsätta då de oftast är ettämneslärare och antalet elever i olika språkgrupper snabbt kan förändras. Till våren kommer utbildningsnämnden behandla frågan om kompetensutveckling och åtgärder för att öka antalet behöriga modersmålslärare.
Marta Santander frågar: ”Är du när vi nu ser konsekvenserna beredd att omedelbart riva upp besluten att låta modersmålsundervisningen ingå i den direkta skolpengen och att bedriva modersmålsverksamheten genom personaluthyrning?”
Mitt svar är att jag inte är beredd att föreslå fullmäktige att riva upp sitt beslut om fördelning av resurser för modersmålsundervisning. Jag är inte heller beredd att föreslå några principiella förändringar i utbildningsnämndens tillämpningsanvisningar. Efter utvärderingen får vi diskutera om det finns behov av justeringar i systemet.
Louise Rehn Winsborg (m)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar