1. Tåg i luften, under jorden eller mitt emellan?
Alla de politiska partierna i Lund vill att höghastighetstågen ska passera genom centrum och stanna vid Lunds central. De avvisar alternativet Brunnshög som en tänkbar lokalisering för en ny station.
Allianspartierna och FNL kräver att snabbspåret grävs ner i en tunnel för att man inte ska tvingas förstöra kulturhistoriskt viktiga byggnader i stadskärnan. De påpekar att Armaturfabriken och kanske också flera av husen längs Nygatan måste rivas, om man bygger snabbspåret i markplanet. Björn Abelsson, S, invänder att en nedgrävning skulle försena och fördyra snabbspåret.
Björn Abelsson och Ulf Nymark, MP, vill liksom V, att snabbtågen ska gå i markplanet. Det förutsätts i det ramprogram som också Alliansen tidigare röstat för, påstår de.
Men Ulf Nymark presenterar ett intressant alternativ. Man skulle kunna flytta spåren uppåt, tolv meter ovan mark, i en högbana. Det tänker man göra i Hässleholm. Ett argument för högbanan är att den stora investeringen då blir synlig i stället för att gömmas under jorden.
Christer Wallmark, M, ifrågasätter om snabbspåret över huvud taget behövs. Men han är tydligen flexibel. Ska spåren grävas ner eller hissas upp ovanpå? undrar han.
Är det tänkbart att politikerna på tisdag kan enas om en högbana genom centrala Lund?
Lunds politiker fattar inte beslutet om höghastighetsbanans placering och utformning ensamma. Trafikverket som står för finansieringen ska säga sitt. Alternativet med en dragning via Brunnshög kvarstår. Fördelarna är uppenbara, framför allt att ett snabbspår utanför Lunds centrum blir enklare att och sannolikt billigare att bygga. Det är fullt möjligt att genomföra både högbane- och markalternativet
Den 2 maj ska kommunstyrelsen besluta om vilken linje Lund ska välja i spårfrågan.
Kommer de nå en överenskommelse?
Vad händer om de inte gör det?
Kan det bli en valfråga i nästa års val?
Det kommer vi att skriva om i kommande nummer av VB.
Vi vill också gärna veta vilka konsekvenserna blir för oss i södra Lund och för den redan beslutade Klostergårdsstationen som ska vara färdig 2023.
Var kommer tunneln eller högbanan nå marknivå, om något av de alternativen väljs? Vid Höje å, som är kommunens gräns?
Vad tycker du? Lufta gärna dina idéer, förhoppningar och farhågor i VB.
Alla de politiska partierna i Lund vill att höghastighetstågen ska passera genom centrum och stanna vid Lunds central. De avvisar alternativet Brunnshög som en tänkbar lokalisering för en ny station.
Allianspartierna och FNL kräver att snabbspåret grävs ner i en tunnel för att man inte ska tvingas förstöra kulturhistoriskt viktiga byggnader i stadskärnan. De påpekar att Armaturfabriken och kanske också flera av husen längs Nygatan måste rivas, om man bygger snabbspåret i markplanet. Björn Abelsson, S, invänder att en nedgrävning skulle försena och fördyra snabbspåret.
Björn Abelsson och Ulf Nymark, MP, vill liksom V, att snabbtågen ska gå i markplanet. Det förutsätts i det ramprogram som också Alliansen tidigare röstat för, påstår de.
Men Ulf Nymark presenterar ett intressant alternativ. Man skulle kunna flytta spåren uppåt, tolv meter ovan mark, i en högbana. Det tänker man göra i Hässleholm. Ett argument för högbanan är att den stora investeringen då blir synlig i stället för att gömmas under jorden.
Christer Wallmark, M, ifrågasätter om snabbspåret över huvud taget behövs. Men han är tydligen flexibel. Ska spåren grävas ner eller hissas upp ovanpå? undrar han.
Är det tänkbart att politikerna på tisdag kan enas om en högbana genom centrala Lund?
Lunds politiker fattar inte beslutet om höghastighetsbanans placering och utformning ensamma. Trafikverket som står för finansieringen ska säga sitt. Alternativet med en dragning via Brunnshög kvarstår. Fördelarna är uppenbara, framför allt att ett snabbspår utanför Lunds centrum blir enklare att och sannolikt billigare att bygga. Det är fullt möjligt att genomföra både högbane- och markalternativet
Den 2 maj ska kommunstyrelsen besluta om vilken linje Lund ska välja i spårfrågan.
Kommer de nå en överenskommelse?
Vad händer om de inte gör det?
Kan det bli en valfråga i nästa års val?
Det kommer vi att skriva om i kommande nummer av VB.
Vi vill också gärna veta vilka konsekvenserna blir för oss i södra Lund och för den redan beslutade Klostergårdsstationen som ska vara färdig 2023.
Var kommer tunneln eller högbanan nå marknivå, om något av de alternativen väljs? Vid Höje å, som är kommunens gräns?
Vad tycker du? Lufta gärna dina idéer, förhoppningar och farhågor i VB.
För min del skulle jag gärna se ett snabbspår för
magnettåg som tyst drar fram i 600 km/tim på vita pyloner 20 meter över
marken. De finns någonstans i Asien. Googla på magnettåg.
Vi förutsätter att Ulf Nymark som vanligt presenterar och fördjupar sitt perspektiv i VB.
2. Värpinge sjö
Översvämningarna i Höje å blir alltmer frekventa. Vid kraftiga regn stiger vattennivån snabbt och vållar ofta skador på åkermark och hus. En av orsakerna är den ökade ytan hårdgjord mark i de snabbt växande tätorterna som Lund och Staffanstorp. I Lund rör det sig om 50 hektar de senaste åren.
Dagvattensflödet ökar trots ansträngningarna för att fördröja det med dammar och grönområden. Vi som rör oss i området mellan St Lars och Flackarpsbron kan konstatera att det varje år ofta händer att stigen längs ån översvämmas under längre eller kortare perioder.
Å-rådet för Höje å kommer vid sammanträdet 2 maj behandla slutrapporten Höje å i helhetsperspektiv som Ekologgruppen i Landskrona AB utarbetat.
Den handlar om att styra vattenflödet genom fördämningar och regleringar så att översvämningarna hamnar i de områden där de gör minst skada och kanske rentav kan vara till nytta för vattenkvaliteten.
Ett sådant område är Höje ås dalgång nedanför Källby reningsverk. När reningsverket snart läggs ner, frigörs en yta där en ny stadsdel så småningom kommer att växa fram under arbetsnamnet Sydvästra Lund. Till den dalgången kommer de ”frekventa översvämningarna” att styras, bland annat för att skydda hagen mellan St Lars och Flackarpsbron där hästarna betar under sommaren.
Redan nu är dammarna vid reningsverket fågelrika vattenspeglar med vass och kaveldun längs stränderna. Jag förställer mig att de i framtiden kommer att förvandlas en enda sjö med varierande vattennivå att vandra runt och att sjöns norra strand utvecklas till en park i den nya stadsdelen. Det är den sjön jag kallar Värpinge sjö.
Kanske kommer man att kunna ro i den och till och med fiska, vilket är förbjudet i de fiskrika dammarna. Kanske rentav blir möjligt att bada där.
Å-rådets möte äger liksom kommunstyrelsens rum den 2 maj. Jag antar att Björn Abelssonh hinner medverka vid båda mötena.
Vi förutsätter att Ulf Nymark som vanligt presenterar och fördjupar sitt perspektiv i VB.
2. Värpinge sjö
Översvämningarna i Höje å blir alltmer frekventa. Vid kraftiga regn stiger vattennivån snabbt och vållar ofta skador på åkermark och hus. En av orsakerna är den ökade ytan hårdgjord mark i de snabbt växande tätorterna som Lund och Staffanstorp. I Lund rör det sig om 50 hektar de senaste åren.
Dagvattensflödet ökar trots ansträngningarna för att fördröja det med dammar och grönområden. Vi som rör oss i området mellan St Lars och Flackarpsbron kan konstatera att det varje år ofta händer att stigen längs ån översvämmas under längre eller kortare perioder.
Å-rådet för Höje å kommer vid sammanträdet 2 maj behandla slutrapporten Höje å i helhetsperspektiv som Ekologgruppen i Landskrona AB utarbetat.
Den handlar om att styra vattenflödet genom fördämningar och regleringar så att översvämningarna hamnar i de områden där de gör minst skada och kanske rentav kan vara till nytta för vattenkvaliteten.
Ett sådant område är Höje ås dalgång nedanför Källby reningsverk. När reningsverket snart läggs ner, frigörs en yta där en ny stadsdel så småningom kommer att växa fram under arbetsnamnet Sydvästra Lund. Till den dalgången kommer de ”frekventa översvämningarna” att styras, bland annat för att skydda hagen mellan St Lars och Flackarpsbron där hästarna betar under sommaren.
Redan nu är dammarna vid reningsverket fågelrika vattenspeglar med vass och kaveldun längs stränderna. Jag förställer mig att de i framtiden kommer att förvandlas en enda sjö med varierande vattennivå att vandra runt och att sjöns norra strand utvecklas till en park i den nya stadsdelen. Det är den sjön jag kallar Värpinge sjö.
Kanske kommer man att kunna ro i den och till och med fiska, vilket är förbjudet i de fiskrika dammarna. Kanske rentav blir möjligt att bada där.
Å-rådets möte äger liksom kommunstyrelsens rum den 2 maj. Jag antar att Björn Abelssonh hinner medverka vid båda mötena.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar