I förra numret av VB berättade jag om kampen mot Genombrottet 1968 och
påstod att det stoppades tack vare socialdemokraten Agne Simonsson.
Naturligtvis skulle det stå Agne Gustavsson! En pinsam felkoppling i
mitt huvud. Hur kunde det bli så? Mitt fotbollsintresse har ju knappast
överskuggat min politiska verksamhet. Agne Simonson var ju inte ens en
av de tre målskyttarna när Sverige vann silver i VM 1958. Men jag såg
honom spela center i denna berömda match på Nya Ullevi. Pappa, som var
bilreparatör, hade fått fina sittplatsbiljetter av en direktör som tack
för att han skötte om dennes Mercedes så väl. Det var en hög stämning
under matchen som jag drogs med i även om mitt fotbollsintresse var
måttligt. Och jag njöt av att sitta i denna vackra byggnad som gav
känslan av ett svävade rymdskepp. Det glädjer mig att detta verk av
Janecke-Samuelsson restaurerats och bevaras, till skillnad från
motsvarande om dock inte lika vackra arena i Malmö.
Rättetserättelse
Den match det refereras till ovan var semifinalen i
VM. I en sådan får man chansen till medalj men att det blev
silver krävdes en match till, finalen, för att bestämma. Kurre, inte
Agne var namnet för dagen efter denna match men såna är det nog ont om i
politiken också.
red
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar