2020-05-28

Poeten, dramatikern och skådespelaren Karin Stensson avled den 27 maj 2020


Inget får hindra mig
vid min avfärd
En enda ton
hög som en födande
kvinnas skrik
Eld Glöd Aska
Jord och det som var jag
och Jord
Karin S.


Hon fick Lunds stads kulturpris 1997, bland annat för sitt nyskapande arbete med kultur i vården.

Göran Palm och föreningen Liv i Sverige tilldelade henne Trampcykeln 1998
 ”Föreningen Liv i Sveriges hederspris till de kulturens trampcyklister som ständigt långt från allfarvägarna spårar upp medmänniskor som har mycket att berätta om sitt liv om sin hemtrakt.”
 




Karin var, förutom allt annat som denna kulturella allsysslare var, en viktig skribent i VB. Inte lika frekvent och långskrivande som sin make Gunnar men sådan är poetens roll jämfört med prosaisten. Att poesin för den sakens skull ger läsaren mindre har jag aldrig trott på. Karin hade ett stort kontaktnät så det finns säkert fler som vill dela minnen och tankar i VB:s spalter framöver.
Mina tankar går till hennes stora familj i denna sorgens stund.
Göran Persson, red

 

Foto: Marie Hegnelius
Tänker mycket på min kära vän Karin, som i dag lugnt fått avsluta sitt liv med Er i sin stora fina familj omkring sig och jag minns - med stor tacksamhet - teaterpjäser, poesi och musik som hon skrivit och framfört och som betytt mycket för mig och djupt berört mig.
Ja, med tillgivenhet och tacksamhet kommer jag att minnas min kära vän Karin.
Marie Hegnelius
 

Karin vid valborgsfirandet på Sankt Lars
Foto: Marie Hegnelius

 

Jag ser ett löv
på en gren
Det ser så ensamt och
övergivet ut.
Snart faller det
och lägger sig på marken
blir tillplattat av fötter.
Ge inte upp, säger jag,
du kommer igen
som ett grönt strå.
Vi är många som blivit
tillplattade och som
kommit igen.
Karin S.



Inga kommentarer: