Hills Andeväsen av Gunnar Stensson

Dagens härskande klass verkar kanske inte besitta nån särskilt märkvärdig kultur, men Veckobladet är ändå övertygat om att det finns en kultur värd att erövra.
   Lucifer gör en viktig insats (i Gunnar Sandins anda) när han i VB nummer 3 presenterar diktsamlingen Ekeby Trafikförening av Jesper Svenbro, i en artikel full av kunskap om Skromberga, Höganäsbolaget och Boserups herrgård. Dessa orter är viktiga i diktsamlingen.
   För att till fullo förstå dikterna krävs en gedigen klassisk bildning, skriver Lucifer, som trots sin signatur säger sig sakna sådan, varför han inte avger något omdöme om diktsamlingen, som han dock livligt uppskattar. (Det går ju att söka de försokratiska filosoferna på nätet och kolla deras relevans i kollektivtrafiken.)
   Jag ämnar trots priset 3 kr per sida skaffa boken. Det viktiga är ju inte kvantiteten text utan de tankar och frågor den kan väcka. De kanske kan fylla läsarens tid dagar och veckor, vilket innebär att en gör en god affär om en slår till och köper.
 

 

Jag tar tillfället i akt att ännu en gång påminna läsarna om förra årets diktsamling av Jesper Svenbro, Hill Hill Hill, som berättar om konstnären Carl Fredrik Hill – och om Hills Andeväsen, som dröjer sig kvar på Skomakargatan 84 och kväll efter kväll betraktar den vackra fransklärarinnan på Folkuniversitetet som efter lektionen med sitt sällskap beger sig till det lilla matstället på Kiliansgatan, ”Restaurang Spisen”, när klockan är 21.10.
   Diktsamlingen är – bortsett från tankar om antik litteratur och filosofi - en berättelse om Lund. Hill promenerar en sommarmorgon, i nattskjorta, över Stortorget, längs Södergatan, vidare till Lunds Södra för att sedan gå vidare österut på syllarna längs linjen Lund - Harlösa. Klockan är 4 på morgonen. Han återvänder hem innan någon lagt märke till hans frånvaro.
   Då och då gör han utflykter tillsammans med syster Hedda, en gång till Ignaberga och en annan gång till Hven, via Landskrona, inte långt ifrån de trakter som trafikerades av Ekebybussarna.
 

 

Hills Andeväsen beklagar att familjens tegelhus mitt emot Folkuniversitetet rivits, när han ibland promenerar dit från Bostaden-under-jorden på Östra Kyrkogården, där han nu uppehåller sig med föräldrar och syskon. Han tycker om Hill-fontänen där Skomakargatan mynnar ut i Kiliansgatan för att den ”pladdrar i den ljumma aprilnatten”. Där kan man möta Hills Andeväsen, om man törs.