Konsthallen av Sten Henriksson

Bengt Hall har i några artiklar, bl.a. i Veckobladet, vänt sig mot det slöseri som ligger i att Konsthallen har få besökare på sina utställningar. Det är lätt att hålla med. Konsthallen är en förnämlig institution och lokal och är värd att utnyttjas mycket mer. Bengt har dessutom varit starkt kritisk mot den pågående utställningen som liksom många tidigare är ett uttryck för den nuvarande konsthallschefens avantgardistiska linje och internationella orientering.  Sådant kan man sympatisera med eller inte. Det handlar om bedömningar som grundar sig i personlig konstsyn.
   Huvudproblemet är väl att Konsthallens verksamhet bygger på en enda person. Det har framförts synpunkter på att utställningsverksamheten ska styras av  den politiskt tillsatta Kulturnämnden. Det måste naturligtvis avvisas. Men hur kan då situationen förändras?  Konsthallschefen är utsedd och anställd på tillsvidareförordnande, dvs. utan tidsgräns, och det är naturligtvis olyckligt oberoende av personval. Den typen av befattningar kräver mer rörlighet och man skulle gärna se lite självkritik från de som varit ansvariga för det. Från en sådan tjänst kan man förstås köpas ut, men det skulle vara oacceptabelt – nuvarande konsthallschefen är en högt kvalificerad person.
   Vad som borde vara möjligt för att ge utrymme för den önskade rörligheten är att variera vem som  ansvarig för utställningarna. Det skulle vara stimulerande om det som kallas curatorskapet kunde skifta. Alltså, chefskapet för Konsthallen skulle ligga fast, men låt oss säga för i snitt en utställning av tre skulle någon utomstående inbjuden vara ansvarig. Valet av curator kräver sakkunskap och fick ske i samråd mellan konsthallschef och kulturnämnd. Nog skulle de ge möjlighet till att lundaborna fick ta del av olika sorters konst och detta utan att kränka konsthallschefen. Borde det inte provas?