Första maj är en bra dag att ge sig ut
på gator och torg!
Ovan finns ett förslag till aktivitet, det finns ett
antal fler att välja på i bladet.
Hoppas något skall passa så vi blir
många som sluter upp denna dag.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2018-04-26
Svajande vårträd... av Karin S.
Svajande vårträd
utanför sovrumsfönstret
Ligg inte där! Kom!
Våren ger nytt mod
till alla som stapplar fram
Ge inte upp nu!
Lördagsmusik
Helgeandskyrkan
28 april kl 17
”Operameditationer”
Martina Björk, piano, orgel och sång
Klosterkyrkan
28 april kl 18
Helgsmål med musik: Skånska kören
28 april kl 17
”Operameditationer”
Martina Björk, piano, orgel och sång
Klosterkyrkan
28 april kl 18
Helgsmål med musik: Skånska kören
Valborg i St Lars-parken
Framför Sankt Lars vårdcentral kl 19!
Röda Kapellet blåser in våren
Lunds allmänna sångförening sjunger de klassiska vårsångerna
Inger Grubelic håller vårtalet
Elever från Klostergårdsskolan säljer korv och läsk.
En värmande brasa tänds
Klostergårdens byalag, Klostergårdsgruppen
Nästa veckas VB
Kommer ut redan på torsdag den 3 maj. Deadline för artiklar blir på
onsdagkvällen den 2/5. Hoppas det inte skall hetsa skribenterna altför
mycket.
red
red
Motståndets lilla katekes
Skilj dig från mängden
Någon måste. Det är lätt att göra som alla andra. Det kan kännas besvärande att göra eller säga något som sticker av. Men utan det obehaget finns ingen frihet. Kom ihåg Rosa Parks. I det ögonblick du statuerar ett exempel är förlamningen i status quo bruten och andra följer dig i spåren.
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.
Pressgranne
Idag, den 25 april, citerar vi för första gången ett par personer i gratistidningen Metro.
Väljaren Else-Marie Lindén, 64.
”Det fria valet har slagit sönder precis hela skolsystemet. Det slog sönder systemet för skolpengarna och blev jättetokigt. Vi lär känna varandra om vi inte väljer, jag lär känna killen som kommer ha lån hela livet och tjejen som får en miljon bara hon går ut genom skoldörren. Vi lär känna den som invandrat, är utvecklingsstörd, den som är psykiskt störd och den med alkoholiserade föräldrar. Så småningom förstår vi att vi ändå är jättelika. Alla har bekymmer.”
Else-Marie har arbetat i särskolan hela livet.
Partiledaren Jonas Sjöstedt, V.
Vilken bok är den senaste du läste?
”Håller på med Den svavelgula himlen av Kjell Westö”.
Vilken person som inte är politiker har du som förebild?
”Rosa Parks”.
(VB presenterade Den svavelgula himlen i höstas. Utmärkt bok om finsk kapitalism – som nu lagt beslag på svenska Nordea. Timothy Snyder påminner liksom Jonas Sjöstedt om Rosa Parks. Se ovan.
Väljaren Else-Marie Lindén, 64.
”Det fria valet har slagit sönder precis hela skolsystemet. Det slog sönder systemet för skolpengarna och blev jättetokigt. Vi lär känna varandra om vi inte väljer, jag lär känna killen som kommer ha lån hela livet och tjejen som får en miljon bara hon går ut genom skoldörren. Vi lär känna den som invandrat, är utvecklingsstörd, den som är psykiskt störd och den med alkoholiserade föräldrar. Så småningom förstår vi att vi ändå är jättelika. Alla har bekymmer.”
Else-Marie har arbetat i särskolan hela livet.
Partiledaren Jonas Sjöstedt, V.
Vilken bok är den senaste du läste?
”Håller på med Den svavelgula himlen av Kjell Westö”.
Vilken person som inte är politiker har du som förebild?
”Rosa Parks”.
(VB presenterade Den svavelgula himlen i höstas. Utmärkt bok om finsk kapitalism – som nu lagt beslag på svenska Nordea. Timothy Snyder påminner liksom Jonas Sjöstedt om Rosa Parks. Se ovan.
Tiggeriförbud är tyranni av Gunnar Stensson
Nu vill flertalet svenskar ha ett tiggeriförbud. De vill inte se
tiggarna. Tiggarna har avhumaniserats. Särskilt i rika områden som
Vellinge och Danderyd och Staffanstorp. I Lund vill Sverigedemokraterna
förbjuda tiggeri på Stortorget, Clemenstorget och vid stationen.
Moderaterna har lagt ett lagförslag som kriminaliserar tiggandet. Tiggarna ska bort från våra gator. De ska tvingas att betala böter.
Det finns undantag från kriminaliseringen. För de rika. Om de någon gång glömt den stinna plånboken efter en festlig kväll på lyxkrogen.
Moderaterna vill tvinga den underbemannade polisen att jaga tiggare! Den som fångar flest vinner. Men poliserna får mindre tid för den verkliga kriminaliteten.
Vad ska tiggarna leva på? Några tusen fattiga förlorar plötsligt sin utkomst. De måste ju äta.
De är romer. Fattigdomen orsakas av sekler av förföljelser. Många är medborgare i Rumänien och Bulgarien. Och EU-medborgare. I EU råder fri rörlighet. Resandefolket romer kommer inte att sluta att resa. De kanske kan bli gårdfarihandlare som judarna i stadsdelen Nöden för drygt hundra år sedan. ”Gårdfarihandlaren” i Klostergårdens centrum påminner om dem.
Det är tiggerihatarmajoritetens röster Moderaterna fikar efter. I tv-rutan står store Gunnar Strömmer och lille Tomas Tobé bredvid varandra och ler insmickrande medan de presenterar sitt orimliga lagförslag. Helan och Halvan. Men skrattet fastnar i halsen.
Nästa dag kritiserar Ulf Kristersson, M, Annie Lööf för att hon vill att 9000 afghanska barn ska få stanna i Sverige och fortsätta sina studier i gymnasier och grundskolor i stället för att skickas tillbaka till krigets och terrorns Afghanistan.
Moderatpolitiken är konsekvent. Det gäller att kriminalisera och fördriva så många som möjligt och hålla hårt i plånboken. De är inte ensamma. SD, KD och L tävlar med dem om hatarnas röster. Där finns till och med en del socialdemokrater. Tyranni utövas som vanligt av en majoritet. Detta ger oss anledning att formulera en lundaversion av motståndets lilla katekes.
Låt ingen skrämma dig från medmänsklighet.
Skaffa dig en personlig vän bland tiggarna. Förhör dig om hans eller hennes familj och behov. Se till att regelbundet förse din vän med en rimlig gåva. 20 kronor var dag blir 140 kronor i veckan. Kom ihåg att alltid ha några småmynt i fickan att ge till varje tiggare du möter. Att tigga är en demonstration mot bristerna i samhället. Att ge till tiggaren är att göra motstånd. Minns Vietnam-bössorna 1965 till 1975!
Moderaterna har lagt ett lagförslag som kriminaliserar tiggandet. Tiggarna ska bort från våra gator. De ska tvingas att betala böter.
Det finns undantag från kriminaliseringen. För de rika. Om de någon gång glömt den stinna plånboken efter en festlig kväll på lyxkrogen.
Moderaterna vill tvinga den underbemannade polisen att jaga tiggare! Den som fångar flest vinner. Men poliserna får mindre tid för den verkliga kriminaliteten.
Vad ska tiggarna leva på? Några tusen fattiga förlorar plötsligt sin utkomst. De måste ju äta.
De är romer. Fattigdomen orsakas av sekler av förföljelser. Många är medborgare i Rumänien och Bulgarien. Och EU-medborgare. I EU råder fri rörlighet. Resandefolket romer kommer inte att sluta att resa. De kanske kan bli gårdfarihandlare som judarna i stadsdelen Nöden för drygt hundra år sedan. ”Gårdfarihandlaren” i Klostergårdens centrum påminner om dem.
Det är tiggerihatarmajoritetens röster Moderaterna fikar efter. I tv-rutan står store Gunnar Strömmer och lille Tomas Tobé bredvid varandra och ler insmickrande medan de presenterar sitt orimliga lagförslag. Helan och Halvan. Men skrattet fastnar i halsen.
Nästa dag kritiserar Ulf Kristersson, M, Annie Lööf för att hon vill att 9000 afghanska barn ska få stanna i Sverige och fortsätta sina studier i gymnasier och grundskolor i stället för att skickas tillbaka till krigets och terrorns Afghanistan.
Moderatpolitiken är konsekvent. Det gäller att kriminalisera och fördriva så många som möjligt och hålla hårt i plånboken. De är inte ensamma. SD, KD och L tävlar med dem om hatarnas röster. Där finns till och med en del socialdemokrater. Tyranni utövas som vanligt av en majoritet. Detta ger oss anledning att formulera en lundaversion av motståndets lilla katekes.
Låt ingen skrämma dig från medmänsklighet.
Skaffa dig en personlig vän bland tiggarna. Förhör dig om hans eller hennes familj och behov. Se till att regelbundet förse din vän med en rimlig gåva. 20 kronor var dag blir 140 kronor i veckan. Kom ihåg att alltid ha några småmynt i fickan att ge till varje tiggare du möter. Att tigga är en demonstration mot bristerna i samhället. Att ge till tiggaren är att göra motstånd. Minns Vietnam-bössorna 1965 till 1975!
Klassfråga av Sven-Hugo Mattson
Frågan om vår planets uppvärmning är en
klassfråga. Ändå talas det inte så mycket om just det. Det är de
rikaste människorna och de rikaste länderna som gör av med mest
växthusgaser. Det är de rikaste som flyger, som har bil och äter mest
kött. Det är främst de fattiga som drabbas av översvämningar, bränder
och förödande stormar. De fattigaste har inte samma chanser att komma
bort från oväderen. Se New Orleans
Med detta för ögonen borde vi höja priserna för det som är på väg att föröda vår planet. Mitt förslag är att göra det som avger växthusgaser, flygresorna, bensinen och köttet, dubbelt så dyrt. Säg att vi gör detta inom 7 år så har den enskilde möjlighet att ställa om. Eftersom detta också kommer att drabba de fattigaste kan vi kompensera genom att höja upp grundavdraget. I övrigt skall vi inte skatteväxla.
Tre sätt
Det finns tre sätt att få ner växthusgaserna. Tekniken är en bra grej. Vi ser nu hur bilismen inom några år kan drivas med el istället för med fossil. En varning här är att det är långt mer än bilens avgaser som är farligt. Det krävs mycket energi och användning av farliga saker när bilen tillverkas och skrotas. Bilen kräver asfalt och partiklarna kommer att finnas kvar. För det andra måste den enskilde ta ansvar för sina utsläpp. Här ser jag knappast någon framgång. Jag ser hur vi, även jag själv, lever ungefär som vi gjort. Människor flyger som aldrig förr, vi har ungefär lika många bilar som tidigare och vi färdas i dem som aldrig tidigare. Däremot åt vi mindre kött 2017 än året innan, om än marginellt. Detta är hoppingivande, det är framförallt de unga som i högre utsträckning är vegetarianer och veganer. Enligt uppgift har eleverna på Spyken i Lund två vegetariska dagar i veckan. Det här talar för att vi kommet att äta allt mindre kött i framtiden.
Politiken måste ta ansvar
Det tredje sättet är att politiken tar sitt ansvar, att de som är satta att bestämma vågar ta tag i frågan. Tyvärr ser jag inte heller här någon trend på detta. Det är ju politiken som gör att vi ligger illa till. Det är en majoritet som har sett till att vi bygger mycket mer väg än järnväg, det år politiken som rätt ständigt höjer kollektivtrafiktaxorna. Det är politiken som inte inför köttskatt trots att köttet kräver stora resurser. Jag tycker självklart att vi skall vara aktsamma om den goda jorden, men om vi inte diskuterar köttets enorma behov av jordresurser blir det fel.
Dubbelt så dyrt
Jag är så klart klar över att ingen kommer att höja med de tal jag skriver ovan. Jag bara redovisar vad jag tror är nödvändigt. Eftersom det är de rika som gör av med mest växthusgaser kommer vi att fortsätta skräpa ner. De rika kommer fortsatt att ha råd.
De pengar vi får in genom höjda priser måste vi använda för att reparera de skador som uppstår och kommer att uppstå. Här måste vi också vara solidariska med de länder som råkar värst ut.
Med detta för ögonen borde vi höja priserna för det som är på väg att föröda vår planet. Mitt förslag är att göra det som avger växthusgaser, flygresorna, bensinen och köttet, dubbelt så dyrt. Säg att vi gör detta inom 7 år så har den enskilde möjlighet att ställa om. Eftersom detta också kommer att drabba de fattigaste kan vi kompensera genom att höja upp grundavdraget. I övrigt skall vi inte skatteväxla.
Tre sätt
Det finns tre sätt att få ner växthusgaserna. Tekniken är en bra grej. Vi ser nu hur bilismen inom några år kan drivas med el istället för med fossil. En varning här är att det är långt mer än bilens avgaser som är farligt. Det krävs mycket energi och användning av farliga saker när bilen tillverkas och skrotas. Bilen kräver asfalt och partiklarna kommer att finnas kvar. För det andra måste den enskilde ta ansvar för sina utsläpp. Här ser jag knappast någon framgång. Jag ser hur vi, även jag själv, lever ungefär som vi gjort. Människor flyger som aldrig förr, vi har ungefär lika många bilar som tidigare och vi färdas i dem som aldrig tidigare. Däremot åt vi mindre kött 2017 än året innan, om än marginellt. Detta är hoppingivande, det är framförallt de unga som i högre utsträckning är vegetarianer och veganer. Enligt uppgift har eleverna på Spyken i Lund två vegetariska dagar i veckan. Det här talar för att vi kommet att äta allt mindre kött i framtiden.
Politiken måste ta ansvar
Det tredje sättet är att politiken tar sitt ansvar, att de som är satta att bestämma vågar ta tag i frågan. Tyvärr ser jag inte heller här någon trend på detta. Det är ju politiken som gör att vi ligger illa till. Det är en majoritet som har sett till att vi bygger mycket mer väg än järnväg, det år politiken som rätt ständigt höjer kollektivtrafiktaxorna. Det är politiken som inte inför köttskatt trots att köttet kräver stora resurser. Jag tycker självklart att vi skall vara aktsamma om den goda jorden, men om vi inte diskuterar köttets enorma behov av jordresurser blir det fel.
Dubbelt så dyrt
Jag är så klart klar över att ingen kommer att höja med de tal jag skriver ovan. Jag bara redovisar vad jag tror är nödvändigt. Eftersom det är de rika som gör av med mest växthusgaser kommer vi att fortsätta skräpa ner. De rika kommer fortsatt att ha råd.
De pengar vi får in genom höjda priser måste vi använda för att reparera de skador som uppstår och kommer att uppstå. Här måste vi också vara solidariska med de länder som råkar värst ut.
Villamattor eller lite på höjden vid Höje å
av Gunnar Stensson
Staffanstorps stadsarkitekt Thomas
Lexén vill inte bygga villamattor på åkermarken vid Höje å. Han får
mothugg från kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M):
”Det är alldeles för tidigt att säga, något sådant ställningstagande har vi inte tagit alls!”
”Det är viktigt att man håller lite på de öppna landskapen mellan Staffanstorp och Lund”, tycker oppositionsrådet Pierre Rådström (S). ”Jag tycker att man ska bygga lite på höjden.”
I måndags hade biblioteksföreningen Klok i Klostergården bjudit in Höje å vattenråds limnolog Jonas Johansson som föreläsare om Höje å.
Biblioteket var knökfullt. Motståndet mot exploatering av åkermark vid Höje å är massivt.
I mötet deltog lundapolitikerna Björn Abelsson, S, Karin Svensson Smith, MP, Ulf Nymark, MP, och Helmut Moser, V, liksom representanter för Klostergårdens Byalag, Höjebromöllas odlingslottsförening och motståndsgruppen Mitt Höjeå, med förankring i Flackarp, där opinionen mot både villamattor och ”lite på höjden” är stark.
Jonas Johanssons föreläsning handlade om Höje å i ett brett miljöfokuserat, samhälleligt och historiskt perspektiv. Den briljanta föreläsningen filmades och filmen finns utlagd på Klostergårdens byalags hemsida. För att finna den behöver man bara googla på ”Klostergårdens byalag Lund”.
Bildspel »
Video, del 1 »
Video, del 2 »
”Det är alldeles för tidigt att säga, något sådant ställningstagande har vi inte tagit alls!”
”Det är viktigt att man håller lite på de öppna landskapen mellan Staffanstorp och Lund”, tycker oppositionsrådet Pierre Rådström (S). ”Jag tycker att man ska bygga lite på höjden.”
I måndags hade biblioteksföreningen Klok i Klostergården bjudit in Höje å vattenråds limnolog Jonas Johansson som föreläsare om Höje å.
Biblioteket var knökfullt. Motståndet mot exploatering av åkermark vid Höje å är massivt.
I mötet deltog lundapolitikerna Björn Abelsson, S, Karin Svensson Smith, MP, Ulf Nymark, MP, och Helmut Moser, V, liksom representanter för Klostergårdens Byalag, Höjebromöllas odlingslottsförening och motståndsgruppen Mitt Höjeå, med förankring i Flackarp, där opinionen mot både villamattor och ”lite på höjden” är stark.
Jonas Johanssons föreläsning handlade om Höje å i ett brett miljöfokuserat, samhälleligt och historiskt perspektiv. Den briljanta föreläsningen filmades och filmen finns utlagd på Klostergårdens byalags hemsida. För att finna den behöver man bara googla på ”Klostergårdens byalag Lund”.
Bildspel »
Video, del 1 »
Video, del 2 »
70 år av glädje och förtryck
av Anna Wester & Gunnar Olofsson
I år firar staten Israel 70 år som självständig
stat. Glädjen är förstås stor, och festerna många. Samtidigt upplever
palestinierna 70-årsminnet av Al-Nakba, katastrofen då 750.000
människor fördrevs från sina hem för att bereda plats för den nya
israeliska staten. Och katastrofen har aldrig tagit slut.
Människor – även barn - som protesterar mot ockupationen arresteras i, ofta nattliga, razzior, döms i summariska militärrättegångar och spärras in långa perioder i fängelser inne i Israel – även detta brott mot 4:e Genèvekonventionen. I nuläget sitter 6.950 palestinier, de allra flesta politiska fångar, i israeliska fängelser. 359 av fångarna är barn, 22 journalister och 10 medlemmar av det demokratiskt valda palestinska parlamentet. 450 fångar sitter i så kallat ”administrativt förvar” på obestämd tid utan rättegång eller dom. 99,7% av alla som åtalas i militärdomstolar döms till fängelse.
Sveriges regering har, med sin plats i FN:s säkerhetsråd, ett särskilt ansvar för att frågan nu kommer upp på dagordningen.
• Initiativ måste tas för att omedelbart sätta stopp för Israels fortsatta dödande av obeväpnade palestinska demonstranter
• Säkerhetsrådets resolution 2334 (23 december 2016) måste implementeras så att byggandet av illegala israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark upphör
• Israel måste med sanktioner och ekonomiska och andra påtryckningar förmås avsluta ockupationen och erkänna existensen av en palestinsk stat
• Allt militärt samarbete med Israel måste upphöra och ett vapenembargo införas
Anna Wester, ordförande i Palestinagrupperna i Sverige
Gunnar Olofsson, styrelsemedlem
Förstelärare, sämstelärare och sistalärare
av Gunnar Stensson
Politikerna tror att lärarna arbetar bättre när löneskillnader och
konkurrens mellan lärarna införs. De har skapat ett system som brutit
sönder lärarkollegierna, gjort det lönsamt att byta skola och gett
nyanställda lärare högre lön än erfarna.
Skolorna tvingas betala högre lön utan att få mer pengar varför lärartätheten minskar.
Eleverna blir lidande. De byter ideligen lärare och de lärare som satt i system att höja lönen att flytta tänker mer på pengarna än på eleverna. Hyggligt folk skyr lärarutbildningarna.
En utmärkt artikel av Emma Leijnse om detta med rubriken ”Lönesatsningarna splittrar lärarkåren” finns att läsa i Sydsvenskan den 26 april.
Det är Jan Björklunds idéer som förstört den svenska skolan. Hans paroll inför valrörelsen är ”Skolan först”. Akta er för honom!
Skolorna tvingas betala högre lön utan att få mer pengar varför lärartätheten minskar.
Eleverna blir lidande. De byter ideligen lärare och de lärare som satt i system att höja lönen att flytta tänker mer på pengarna än på eleverna. Hyggligt folk skyr lärarutbildningarna.
En utmärkt artikel av Emma Leijnse om detta med rubriken ”Lönesatsningarna splittrar lärarkåren” finns att läsa i Sydsvenskan den 26 april.
Det är Jan Björklunds idéer som förstört den svenska skolan. Hans paroll inför valrörelsen är ”Skolan först”. Akta er för honom!
Första maj i Lund och Malmö
Lund
Vänsterpartiet
I år går vi under parollen Vi tar kampen för ett jämlikhet och rättvisa. Vi samlas på Stortorget klockan 14.00. Efter demonstrationen kommer Ung Vänster hålla feministiskt självförsvar för de som definierar sig som kvinnor.
Talare:
Hanna Gunnarsson riksdagskandidat Lund
Agneta Leander ledamot i regionfullmäktige
Lucia Tota från Ung Vänster
Albin Roslund från Ung Vänster
Socialdemokraterna
Demonstrationen avgår och avslutas på Stortorget. Årets huvudtalare är justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.
Följande hålltider:
Från kl. 10 samlas vi på Stortorget. Här kommer det att finnas möjlighet att köpa fika och tillsammans förbereda sig inför demonstrationen.
Kl. 11 är det avmarsch.
Kl. 11.45 börjar talen.
Kommunistiska Partiet
Tal av Rickard Forslund, Sakarias Klingstedt och Karl Strandberg.
Revolutionär 1 maj i Lund
Vi är revolutionära socialister. Vi vill inte bara ändra partibeteckningen på de som härskar över oss vart fjärde år, vi vill inte endast flytta några ören hit eller dit. Vi vill i grunden omfördela all världens egendom och därigenom krossa klassamhället. Denna kamp också är kampen för kvinnors befrielse, för slutet på rasism och krig. Staten styrs av och upprätthåller den kapitalistiska makten och måste därför krossas för att vi ska kunna skapa ett socialistiskt samhälle. Detta år enas vi under tre viktiga paroller som alla förbinder makten över våra egna vardagar med våra revolutionära strävanden.
Malmö
Vänsterpartiet
Ett samhälle för alla – inte bara de rika Sveriges ekonomi går bra, men det är långt ifrån alla som får ta del av det. Under lång tid har klyftorna ökat vi har blivit ett land där de rikaste drar ifrån oss andra. Trots det står regeringen handfallen. Nu är det nog. Alltför många har fått stå tillbaka under en lång tid. Vi vill skapa en ekonomi som fungerar för alla, ett socialistiskt samhälle där människan går före marknaden. Det är vår tur nu!
Rossana Dinamarca. Röda Rossana har blivit något av en ikon. I år är riksdagens vassaste feministiska och antirasistiska röst är vår huvudtalare.
Mikael WieheI har dragit fulla hus på sin show hela våren, nu tar han sin låtskatt och sitt brinnande patos till sitt älskade Malmö och Slottsparken på 1 maj.
The Bandettes är Malmökvartetten som har tagit världen med storm med sin poppiga solskens-americana.
Röda Kapellet är vänsterns egen blåsorkester som spelar kampmusik längs med vägen.
Vi samlas kl. 11:00 på Möllevångstorget
Socialdemokraterna
Samling kl 13.30. Vi går mot Folkets Park kl 14.00. Första maj-firandet i Folkets Park bjuder på aktiviteter för både barn och vuxna.
Tal kl 15.00 av
Joakim Sandell, Socialdemokraterna i Malmö
Elin Kramer, LO
Tiba Awni, SSU
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande
Magdalena Andersson, finansminister.
Kommunistiska Partiet
S:t Knuts Torg kl 15.00.
Tal av
Nils Littorin (K)
Wanda Engqvist (RKU)
Monika Alic’ (sjuksköterska)
Dariush Arjmandi (Nattvandring för trygghet).
Efter mötet inbjuds alla till fest på Ungdomens hus, med start 16.30. Där bjuds på mer live-musik, dryck och kamratlig stämning.
1 maj - För en ny okorrumperad arbetarrörelse
Riv staten - inte strejkrätten!
12:00: Förhäng i Jesusparken
15:00: Demonstration med samling på Möllevångstorget
2018-04-19
FN:s kärnvapenförbud
Hur går vi vidare?
86% av väljarna vill att vi skriver under, men med NATO:s och USA:s invändningar tvekar regeringen. Hur får vi politikerna att följa folkviljan?
Välkomna till ABF, Kiliansgatan 9 i Lund, lördag 21 april 14:00. Lyssna, diskutera, fika.
Ingela Mårtensson, Kvinnor för fred
Opinionsbildare, skribent och debattör. Fd
universitetslärare i sociologi & riksdagsledamot. Sverige måste
säga JA till kärnvapenförbudet.
David Vidorin, Styrelsemedlem i Svenska läkare mot Kärnvapen
FN-förbudet mot kärnvapen och de humanitära konsekvenserna av en kärnvapenexplosion.
Jan Hammarlund, Viskompositör och musiker med rötter i proggrörelsen
Invald i Svenska Visakademin underhåller med egna och andras sånger.
Affisch»
86% av väljarna vill att vi skriver under, men med NATO:s och USA:s invändningar tvekar regeringen. Hur får vi politikerna att följa folkviljan?
Välkomna till ABF, Kiliansgatan 9 i Lund, lördag 21 april 14:00. Lyssna, diskutera, fika.
Ingela Mårtensson, Kvinnor för fred
Opinionsbildare, skribent och debattör. Fd
universitetslärare i sociologi & riksdagsledamot. Sverige måste
säga JA till kärnvapenförbudet.David Vidorin, Styrelsemedlem i Svenska läkare mot Kärnvapen
FN-förbudet mot kärnvapen och de humanitära konsekvenserna av en kärnvapenexplosion.
Jan Hammarlund, Viskompositör och musiker med rötter i proggrörelsen
Invald i Svenska Visakademin underhåller med egna och andras sånger.
Affisch»
”Den stora accelerationen” Höje å och Källbystaden
Samling på Kyrktorget klockan 13.00 söndagen den 22
april. Promenad förbi Klostergårdsstationen, Åkerlund och Rausing,
Reningsverket och längs Höje å.
Vad händer de närmaste fem åren?
Så räddar vi Höje å
Jonas Johansson, limnolog i Höje å vattenråd, föreläser och visar bilder. Klostergårdens bibliotek måndagen den 23 april klockan 19.
Klostergårdens byalag
Vad händer de närmaste fem åren?
Så räddar vi Höje å
Jonas Johansson, limnolog i Höje å vattenråd, föreläser och visar bilder. Klostergårdens bibliotek måndagen den 23 april klockan 19.
Klostergårdens byalag
Försvinner våra bin – och spelar det någon roll?
En stor del av den globala matförsörjningen bygger på att vi får 
hjälp
av pollinerare som bin och humlor. Samtidigt visar flera
forskningsstudier att insekterna får det allt svårare att klara sig i
en värld med klimatförändringar, urbanisering och högintensivt
jordbruk.
Henrik Smith är professor i zooekologi och föreståndare för Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Hans forskning rör framför allt biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.
26 apr | 18.00 | Lunds stadsbibliotek, atriumgården
hjälp
av pollinerare som bin och humlor. Samtidigt visar flera
forskningsstudier att insekterna får det allt svårare att klara sig i
en värld med klimatförändringar, urbanisering och högintensivt
jordbruk.Henrik Smith är professor i zooekologi och föreståndare för Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Hans forskning rör framför allt biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.
26 apr | 18.00 | Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Motståndets lilla katekes
Håll yrkesetiken högt
När politiska ledare föregår med dåligt exempel blir det desto viktigare att alla upprätthåller en oklanderlig yrkesetik. Det är svårt att bryta ner en rättsstat utan jurister eller hålla skenrättegångar utan domare. Enväldiga makthavare behöver lydiga ämbetsmän och cheferna för koncentrationsläger letar efter affärsmän som vill ha billig arbetskraft.
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.
Apropå Svenska Akademin
Vi tar förstås avstånd från mansdominerade slutna sällskap med högkvarter i Börshuset och kungen som beskyddare.
Varför? För att vi är för jämställdhet och demokratisk öppenhet och motståndare till kapitalism och monarki.
Här en konstig liten trall ur det svenska kulturarvet att nynna på:
Små gubbarna i Börshuset är lustiga att se.
Små gubbarna i Börshuset är lustiga att se.
Ej öron, ej öron, ej ögon hava de.
Ej öron , ej öron, ej ögon hava de.
Koack, ack, ack. Koack, ack, ack.
Koack, ack, ack, ack, ack!
Koack, ack, ack. Koack, ack, ack.
Koack, ack, ack, ack, ack!
Varför? För att vi är för jämställdhet och demokratisk öppenhet och motståndare till kapitalism och monarki.
Här en konstig liten trall ur det svenska kulturarvet att nynna på:
Små gubbarna i Börshuset är lustiga att se.
Små gubbarna i Börshuset är lustiga att se.
Ej öron, ej öron, ej ögon hava de.
Ej öron , ej öron, ej ögon hava de.
Koack, ack, ack. Koack, ack, ack.
Koack, ack, ack, ack, ack!
Koack, ack, ack. Koack, ack, ack.
Koack, ack, ack, ack, ack!
Byggplanerna i södra Lund
Bilden är lånad från Sydsvenskan
En stor del av veckans artiklar handlar
om den framtida utbyggnaden i södra Lund. Kartan kan förhoppningsvis
hjälpa till med orienteringen.
Miljöpartiet föreslår omarbetning och nytt samråd kring översiktsplanen av Ulf Nymark
Miljöpartiet röstade vid gårdagens sammanträde i Byggnadsnämnden emot
att godkänna utställning av förslag till översiktsplan för Lunds
kommun. I en första omgång yrkade vi att nämnden skulle besluta att
planförslaget skulle gå tillbaka till Stadsbyggnadskontoret för
bearbetning (s k återremiss), och för att därefter sända ut planen för
ett nytt samråd.
Nytt samråd
Anledningen till att vi vill se ett nytt samråd är att det nu antagna utställnings-förslaget på flera avgörande punkter skiljer sig från samrådsförslaget. Flera nya strategier och ca 180 konkreta ställningstaganden har tillkommit. Ett tydligt kartmaterial över planerad mark- och vatten-användning saknades också i samrådet. Endast i form av ett protokollsutdrag kunde lundabor och andra berörda ta del av de beslut som nämnden tagit. Det gäller bland annat den planerade kraftiga exploateringen av högklassig jordbruksmark och planeringen för ökad biltrafik genom ett flertal nya vägar och trafikplatser för bilar. Redovisning av miljö- och hållbarhetskonsekvenser saknades helt i samrådsunderlaget.
Omarbetning
I uppdraget inför ett nytt samråd yrkade Miljöpartiet på omarbetningar på flera avgörande punkter. Som exempel kan nämnas:
• att ingen ny högklassig jordbruksmark ska tas i anspråk för exploatering
• att planeringen av samtliga nya vägar och trafikplatser utgår ur planen
• att parker och andra högkvalitativa grönytor skyddas från exploatering
• att i planen översiktligt beskriva vad som krävs för att Lund ska klara klimatmålet för transportsektorn
• att nästa etapp för utbyggnad av spårväg planläggs
• att planperioden begränsas till 2040 och att samtliga utbyggnadsområden efter detta år utgår ur planen
Sammanfattningsvis menar vi att det förslag som nu föreligger på ett flertal avgörande punkter skiljer sig från samrådsförslaget vilket gör ett nytt samråd kring planen nödvändig.
När Miljöpartiets förslag om återremiss och nytt samråd föll ansåg vi oss inte kunna rösta för att planförslaget i nuvarande skick ställs ut. Därför röstade vi avslag på planen.
För en hållbar översiktsplanering
Vårt nej till planförslaget är ett ja till bevarandet av högklassig jordbruksmark, ett ja till minskade klimatutsläpp från vägtrafiken och ett ja till att skydda våra parker från exploatering. Kort sagt: ett ja till en hållbar översiktsplanering. Vårt ställningstagande för en ny samrådsomgång är ett ställningstagande för att lundabor och andra berörda ska ha ett komplett och tydligt underlag för dialog och diskussion kring den nya översiktsplanen.
Ulf Nymark , Miljöpartiet
NOT. Vänsterpartiet yrkade också på återremiss men med egna formuleringar av återremissuppdraget. I slutomröstningen röstade dock V för att godkänna utställning av förslaget. C yrkade avslag.
Nytt samråd
Anledningen till att vi vill se ett nytt samråd är att det nu antagna utställnings-förslaget på flera avgörande punkter skiljer sig från samrådsförslaget. Flera nya strategier och ca 180 konkreta ställningstaganden har tillkommit. Ett tydligt kartmaterial över planerad mark- och vatten-användning saknades också i samrådet. Endast i form av ett protokollsutdrag kunde lundabor och andra berörda ta del av de beslut som nämnden tagit. Det gäller bland annat den planerade kraftiga exploateringen av högklassig jordbruksmark och planeringen för ökad biltrafik genom ett flertal nya vägar och trafikplatser för bilar. Redovisning av miljö- och hållbarhetskonsekvenser saknades helt i samrådsunderlaget.
Omarbetning
I uppdraget inför ett nytt samråd yrkade Miljöpartiet på omarbetningar på flera avgörande punkter. Som exempel kan nämnas:
• att ingen ny högklassig jordbruksmark ska tas i anspråk för exploatering
• att planeringen av samtliga nya vägar och trafikplatser utgår ur planen
• att parker och andra högkvalitativa grönytor skyddas från exploatering
• att i planen översiktligt beskriva vad som krävs för att Lund ska klara klimatmålet för transportsektorn
• att nästa etapp för utbyggnad av spårväg planläggs
• att planperioden begränsas till 2040 och att samtliga utbyggnadsområden efter detta år utgår ur planen
Sammanfattningsvis menar vi att det förslag som nu föreligger på ett flertal avgörande punkter skiljer sig från samrådsförslaget vilket gör ett nytt samråd kring planen nödvändig.
När Miljöpartiets förslag om återremiss och nytt samråd föll ansåg vi oss inte kunna rösta för att planförslaget i nuvarande skick ställs ut. Därför röstade vi avslag på planen.
För en hållbar översiktsplanering
Vårt nej till planförslaget är ett ja till bevarandet av högklassig jordbruksmark, ett ja till minskade klimatutsläpp från vägtrafiken och ett ja till att skydda våra parker från exploatering. Kort sagt: ett ja till en hållbar översiktsplanering. Vårt ställningstagande för en ny samrådsomgång är ett ställningstagande för att lundabor och andra berörda ska ha ett komplett och tydligt underlag för dialog och diskussion kring den nya översiktsplanen.
Ulf Nymark , Miljöpartiet
NOT. Vänsterpartiet yrkade också på återremiss men med egna formuleringar av återremissuppdraget. I slutomröstningen röstade dock V för att godkänna utställning av förslaget. C yrkade avslag.
”Kraftfullt byggande” av bostäder söder om Höje å
av Gunnar Stensson
Politikerna i Staffanstorp vill ha ett kraftfullt byggande av bostäder på åkermarken på Staffanstorps sida av Höje å.
Moderaternas talesman i Lund, Christer Wallin, håller med. ”Lunds Södra måste trafikmatas från mindre än ett håll” säger han. ”För att trafikverket ska vara fullt nöjda med Lunds Södra.” Det låter som tvångsmatning.
Ett kraftfullt byggande på åkermarken i Staffanstorp på Höje ås södra strand förutsätter att Åkerlunds och Rausings väg förlängs till väg 108.
I så fall måste inte bara en stor järnvägsbro byggas över Höje å, utan bredvid den också en landsvägsbro för tung trafik. Det kommer att påverka naturen kring ån mycket negativt. Om avsikten är att öppna för ”ett kraftfullt byggande” längs vägen drabbar det åkermarken. Nu bor ingen på åkermarken söder om Höje å.
Lunds Södra, eller som vi kallar den, Klostergårdsstationen, är inte den närmaste stationen för Staffanstorpsborna. De som faktiskt bor närmast, de i Flackarp omkring Flackarpsmöllan, vill inte få sin miljö fördärvad.
Det är andra intressen än omsorg om staffanstorpsborna som styr.
Staffanstorpsborna har faktiskt en helt egen station vid samma höghastighetsspår som Klostergårdsstationen: stationen i Hjärup.
Den håller just nu på att anpassas för höghastighetstågen genom en genomgripande ombyggnad av stationsområdet. Satsa på den, Staffanstorpspolitiker, och parasitera inte på Lund!
Bredvid station i Hjärup finns mark väster om järnvägen att utveckla. Hjärup har ständigt behandlats styvmoderligt av politikerna i Staffanstorp, kanske för att det är den enda ort i kommunen som har förutsättningar för utveckling.
Stationen i Hjärup ligger dessutom nära den snabbt växande orten Lomma. Se till att öka tillgängligheten för Lommaborna!
Uppgiften för Lunds politiker är att bygga och integrera en helt ny stadsdel invid Klostergårdsstationen på den mark som nu äntligen ska frigöras från Södra företagsområdet och Källby reningsverk. Håll er till den och låt er inte förledas av inviterna från Staffanstorp!
Åkermarken söder om Höje å är tom på människor. Det är bra. Vi trivs bäst i öppna landskap. På åkermarken odlas livsmedel. Den ska inte utnyttjas för fastighetsspekulationer.
Den odlade jorden i Sverige har halverats på hundra år. Vi står inför en klimatkatastrof. Gustav Fridolin kallar utbyggnaden av höghastighetstågen ”århundradets klimatinvestering”. Det vore absurt om den klimatinvesteringen ledde till omfattande miljöförstöring av landskapet kring Höje å!
Moderaternas talesman i Lund, Christer Wallin, håller med. ”Lunds Södra måste trafikmatas från mindre än ett håll” säger han. ”För att trafikverket ska vara fullt nöjda med Lunds Södra.” Det låter som tvångsmatning.
Ett kraftfullt byggande på åkermarken i Staffanstorp på Höje ås södra strand förutsätter att Åkerlunds och Rausings väg förlängs till väg 108.
I så fall måste inte bara en stor järnvägsbro byggas över Höje å, utan bredvid den också en landsvägsbro för tung trafik. Det kommer att påverka naturen kring ån mycket negativt. Om avsikten är att öppna för ”ett kraftfullt byggande” längs vägen drabbar det åkermarken. Nu bor ingen på åkermarken söder om Höje å.
Lunds Södra, eller som vi kallar den, Klostergårdsstationen, är inte den närmaste stationen för Staffanstorpsborna. De som faktiskt bor närmast, de i Flackarp omkring Flackarpsmöllan, vill inte få sin miljö fördärvad.
Det är andra intressen än omsorg om staffanstorpsborna som styr.
Staffanstorpsborna har faktiskt en helt egen station vid samma höghastighetsspår som Klostergårdsstationen: stationen i Hjärup.
Den håller just nu på att anpassas för höghastighetstågen genom en genomgripande ombyggnad av stationsområdet. Satsa på den, Staffanstorpspolitiker, och parasitera inte på Lund!
Bredvid station i Hjärup finns mark väster om järnvägen att utveckla. Hjärup har ständigt behandlats styvmoderligt av politikerna i Staffanstorp, kanske för att det är den enda ort i kommunen som har förutsättningar för utveckling.
Stationen i Hjärup ligger dessutom nära den snabbt växande orten Lomma. Se till att öka tillgängligheten för Lommaborna!
Uppgiften för Lunds politiker är att bygga och integrera en helt ny stadsdel invid Klostergårdsstationen på den mark som nu äntligen ska frigöras från Södra företagsområdet och Källby reningsverk. Håll er till den och låt er inte förledas av inviterna från Staffanstorp!
Åkermarken söder om Höje å är tom på människor. Det är bra. Vi trivs bäst i öppna landskap. På åkermarken odlas livsmedel. Den ska inte utnyttjas för fastighetsspekulationer.
Den odlade jorden i Sverige har halverats på hundra år. Vi står inför en klimatkatastrof. Gustav Fridolin kallar utbyggnaden av höghastighetstågen ”århundradets klimatinvestering”. Det vore absurt om den klimatinvesteringen ledde till omfattande miljöförstöring av landskapet kring Höje å!
Rädda dammarna! Medverka inte till Staffanstorps exploatering av åkermarken söder om Höje å! av Gunnar Stensson
Höje å syns inte när man går eller springer
längs ån från järnvägsbron till Värpinge. Den är skymd bakom frodiga
buskar och träd. De utgör en värdefull naturkorridor som måste bevaras!
Däremot ser man den långa kedjan av dammar norr om ån med blanka vattenytor fulla av fåglar: änder, viggar, sothöns, skarvar, måsar, kanadagäss och svanar. Man hör lekande fisk plaska i vattenbrynet och om några veckor ljuder paddornas bölande.
Dammarna är människoskapade cementtråg. Deras klara vatten har passerat reningsverkets mekaniska, kemiska och biologiska rening innan det flöt ut för att till slut renas av solens strålar som når ända till dammarnas botten.
Däremot ser man den långa kedjan av dammar norr om ån med blanka vattenytor fulla av fåglar: änder, viggar, sothöns, skarvar, måsar, kanadagäss och svanar. Man hör lekande fisk plaska i vattenbrynet och om några veckor ljuder paddornas bölande.
Dammarna är människoskapade cementtråg. Deras klara vatten har passerat reningsverkets mekaniska, kemiska och biologiska rening innan det flöt ut för att till slut renas av solens strålar som når ända till dammarnas botten.
På 1930-talet anlades Källby reningsverk och i samband med det grävdes dammarna ut. Det var ett gigantiskt arbete som sträckte sig en och en halv kilometer längs Höje å. Jordmassorna lagrades bredvid järnvägen. Det innebar ett brutalt ingrepp i landskapets natur och kultur.
Men så småningom läktes såren. Fåglar slog sig ner och fiskar tog sig in via dammarnas utlopp i Höje å. Hela tiden strömmar vattnet från den högsta dammen vid järnvägen till den lägsta i höjd med Värpinge.
Det blev populärt att gå runt dammarna, men den promenaden är inte längre möjlig. Källby reningsverk har vuxit och tagit mer och mer yta i anspråk. Så småningom införlivades en stor del av dammarnas norra strand i Källby reningsverk och inhägnades.
Nu ska Källby reningsverk bort. Smutsvattnet ska ledas till Sjölundaverket i Malmö. 20 000 kvadratmeter mark som varit inhägnad i mer än 70 år befrias från de höga stängslen och låsta grindarna. Vägen norr om dammarna blir tillgänglig för promenader igen.
När tillförseln av vatten från reningsverket upphör, vad händer då med dammarna, fåglarna, fiskarna, grodorna, paddorna, trollsländorna? Vad ska Lunds kommun göra för att rädda dammarna?
Det är en uppgift för Lunds kommun, i samband med återtagandet av de 30 000 kvadratmeter som kommunen i strid mot alla lagar skänkte bort gratis till Åkerlund och Rausing 1938.
• Bygg Källbystaden på de 50 000 kvadratmeter mark som berövades Källbyborna och inhägnades av storkapitalet och Källby reningsverk för 70 år sedan!
• Gör den efter alla år äntligen tillgänglig för Lunds medborgare!
• Smutsa inte ner händerna genom att medverka till Staffanstorps planer att exploatera den förstklassiga åkermarken söder om Höje å!
• Ingen vill det, allra minst invånarna kring Flackarps-kvarnen, de enda som bor i närheten av den åkermark som Staffanstorps politiker vill förstöra.
PS. Kom till mötet i Klostergårdens bibliotek måndagen den 23 klockan 19 då Jonas Johansson, limnolog för Höjeå vattenråd, föreläser.
Frihetens olika ansikten
Frihetsgudinnan, ombyggd av Tamam Azzam,
en syrisk konstnär, med spillrorna från sitt eget hus.
2018-04-12
Redaktör på "rymmen"
Veckans nummer redigeras från Rosa
Marina i Apulien. En bra dag att redigera utomhus, precis som i Lund. Om
man nu får tro på SMHI.
Motståndets lilla katekes
Ge bidrag till goda ändamål
Var aktiv i föreningar, politiska eller av andra slag, som speglar din egen livsåskådning. Välj ut ett par välgörenhetsorganisationer och ordna ett autogiro. Då har du själv gjort ett val som stöder civilsamhället och hjälper andra att göra gott.
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.
Karin Rågsjö, riksdagsledamot om sjukvården
Karin 
Rågsjö
är Vänsterpartiets sjukvårdspolitiske talesperson. På lördag, alltså
den 14 april kommer hon till Lund för ett möte om den svenska
sjukvården. En av valets viktigaste frågor. Ta gärna tillfället i akt
att lära dig mer om hur vi vill utveckla och förändra vården. Med på
mötet kommer även Vänsterpartiet Skånes gruppledare i Region Skåne Sara
Svensson att vara för att kunna föra in ett regionalt perspektiv på
frågan.
Mötet är mellan klockan 14.00 – 16.00 på Kiliangatan 9. Facebook event finns här:
Rågsjö
är Vänsterpartiets sjukvårdspolitiske talesperson. På lördag, alltså
den 14 april kommer hon till Lund för ett möte om den svenska
sjukvården. En av valets viktigaste frågor. Ta gärna tillfället i akt
att lära dig mer om hur vi vill utveckla och förändra vården. Med på
mötet kommer även Vänsterpartiet Skånes gruppledare i Region Skåne Sara
Svensson att vara för att kunna föra in ett regionalt perspektiv på
frågan.Mötet är mellan klockan 14.00 – 16.00 på Kiliangatan 9. Facebook event finns här:
Avenbokarna vid Helgeandskyrkan av Gunnar Stensson
I våra allt tätare stadsmiljöer blir träden allt
viktigare. De renar luften, silar vinden, minskar trafikbullret,
lagrar kolet. Deras rötter gör marken genomsläpplig för vatten som sugs
upp i kronornas lövverk. Där lever fåglar, ekorrar och insekter bland
mossor och lavar. När löven slår ut förvandlas landskapet.
I Klostergården i Lund planerar kyrkan att avverka avenbokarna längs Helgeands-kyrkans norra vägg. De ska bort inom kort, enligt en plötslig uppgift från kyrkans administration. Det kommer som en överraskning för de närboende och församlingen.
I Klostergården i Lund planerar kyrkan att avverka avenbokarna längs Helgeands-kyrkans norra vägg. De ska bort inom kort, enligt en plötslig uppgift från kyrkans administration. Det kommer som en överraskning för de närboende och församlingen.
Helgeandskyrkan ligger vid Nordanväg som blir huvudpassage för trafiken till den inom fem år färdiga Klostergårdsstationen. Man kan räkna med att den redan ganska livliga trafiken kommer att intensifieras med ökat buller, utsläpp av avgaser och nedsmutsning som följd.
Den täta lilla avenboksdungen skärmar av kyrkan från bullret och avgaserna bakom en grön vägg. De femtioåriga avenbokarnas vackert böjda stammar och grenar inramar den norra entrén till Klostergårdens röda torg, omgivet av kyrkan, församlingshemmet, biblioteket och köpcentrum. Några upprörda församlingsmedlemmar har agerat och tillfälligt lyckats uppskjuta avverkningen.
Nu väntar vi på information från kyrkan om intentionerna bakom den planerade avverkningen och vilken omfattning den ska få – och om den alls kommer att förverkligas.
Lunds kommun borde också vara intresserad, eftersom den arbetar med grönstrukturen inför den nya översiktsplanen.
En natt ”i Havanna” av Staffan
sätter inga stora ekologiska fotavtryck,
bara tågresan Lund Varberg och tillbaka.
Den gamla Varbergssocieteten skulle säkert rysa åt det hela, men de finns ju inte längre. Arbetar-döttrar och söner från Monark har nog inga invändningar. Inte Boråsarna heller.
Att uppnå 3/4- delar av sitt möjliga liv är inte lätt. Då kan det vara bra med litet sarkastisk och motsägelsefull nostalgi. Hoppet om en bättre värld måste vara de sista vi överger. Det är så Lasse D. minns Lenin.
Hur ”fel” kan man ha och ändå göra ”rätt”? Den Lenin som skrev om demokratisk socialism blev som förbytt efter april 2017. Det blev revolution och inbördeskrig. De vita hade allting, vapen och lejda soldater. Vad hade revolutionärerna? Arbetarkommittéer på fabrikerna? Med dem kunde man inte vinna ett militärt krig. Det gick som det gick. När freden kom var diktaturen etablerad. Stalin tog över, resten vet vi nu. Rosa Luxemburg var i den minoritet som redan visste det då.
Vad gör vi själva för att bidra till ett lite bättre liv för alla?
bara tågresan Lund Varberg och tillbaka.
Min barndoms sommarstad med salta
varma bad, krabbor mellan stenarna, glass och minigolf i
Societetsparken, den mystiske Bockstens-mannen och Illustrerade
klassiker när det regnade på stugan i sjätte vik på Getterön.
Nu är det andra bullar, hårdrock i parken och leninismens sista fäste på jorden. Hotell Gästis och Hotell Havanna öppnar sina portar för alla utom ”flickan, som inga pengar har”. Hotelldirektören Lasse Diding är nog världsmästare i kitsch. Alldeles underbart förtjusande trolleri av Leninbad, Castro, Che Guevara och Ernest Hemingway, cigarrer, Cuba cola och amerikanskt 40-50-tal.
Nu är det andra bullar, hårdrock i parken och leninismens sista fäste på jorden. Hotell Gästis och Hotell Havanna öppnar sina portar för alla utom ”flickan, som inga pengar har”. Hotelldirektören Lasse Diding är nog världsmästare i kitsch. Alldeles underbart förtjusande trolleri av Leninbad, Castro, Che Guevara och Ernest Hemingway, cigarrer, Cuba cola och amerikanskt 40-50-tal.
Den gamla Varbergssocieteten skulle säkert rysa åt det hela, men de finns ju inte längre. Arbetar-döttrar och söner från Monark har nog inga invändningar. Inte Boråsarna heller.
Att uppnå 3/4- delar av sitt möjliga liv är inte lätt. Då kan det vara bra med litet sarkastisk och motsägelsefull nostalgi. Hoppet om en bättre värld måste vara de sista vi överger. Det är så Lasse D. minns Lenin.
Hur ”fel” kan man ha och ändå göra ”rätt”? Den Lenin som skrev om demokratisk socialism blev som förbytt efter april 2017. Det blev revolution och inbördeskrig. De vita hade allting, vapen och lejda soldater. Vad hade revolutionärerna? Arbetarkommittéer på fabrikerna? Med dem kunde man inte vinna ett militärt krig. Det gick som det gick. När freden kom var diktaturen etablerad. Stalin tog över, resten vet vi nu. Rosa Luxemburg var i den minoritet som redan visste det då.
Vad gör vi själva för att bidra till ett lite bättre liv för alla?
Hur kan man se människor utan att se dem?
av Gunnar Olofsson
Hur är det möjligt att världen ser 10.000-tals
människor protesterande mot att de är instängda utan att faktiskt se
dem? Att man inte reflekterar över varför de är där och vem som bär
ansvaret för deras situation? Det är frågor som ställs i den israeliska
tidningen Haaretz av krönikören Gideon Levy. I Sverige saknas däremot
helt dessa funderingar.
Den humanitära krisen i Gaza är ingen naturkatastrof, utan skapad av människor som en form av kollektiv bestraffning i direkt strid med internationell lag. Ändå tillåts den fortsätta. Gaza lider idag brist på allt från mat och mediciner till vatten, el, skolor, sjukvård och material att bygga upp allt som förstörts av den israeliska armén. Nästan allt vatten är otjänligt att dricka, miljoner liter orenat avloppsvatten rinner varje dag ut i Medelhavet, elektricitet finns bara några få timmar per dag, arbetslösheten är uppemot 50%, sjukhusen saknar viktiga mediciner och utrustning. Människor lider av blodbrist och olika sjukdomar till följd av den förgiftade miljön. Enligt FN kommer Gaza att inom några få år vara i praktiken obeboeligt.
De palestinska protesterna handlar om rätten till liv, frihet och fred. Om att den israeliska ockupationen av palestinskt land måste upphöra och konflikten lösas i enlighet med FN:s resolutioner: en tvåstatslösning enligt 1967 års gränser med Israel och Palestina sida vid sida i fred, Jerusalem som inte bara Israels utan också Palestinas huvudstad och en rättvis lösning av flyktingfrågan. Protesterna kommer att fortsätta fram till maj då Israel firar sitt 70-årsjubileum som stat och palestinierna högtidlighåller 70-årsminnet av fördrivningen av 750.000 människor - Al-Nakba. Hur många fler palestinier kommer att dödas och skadas fram till maj? Omvärlden måste sluta upp att se utan att se, sluta diskutera hur många palestinier det är rimligt att skada och döda, och på vilket sätt, utan att det blir oetiskt - och äntligen ta sitt ansvar för att lösa konflikten. Det finns absolut ingenting att vänta på.
Alliansen tänker helt fel av Gunnar Stensson
I går besökte Jan Björklund Wallenbergssfärens vinstmaskin
Engelska skolan i Lund. Kanske för att fira sitt attentat mot
gymnasiets yrkesprogram. Självbelåtet mästrar han oss från Sydsvenskans
förstasida 12 april.
Lärarna tycker att Alliansen tänker helt fel
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger: ”För mig ter det sig som ett väldigt tondövt förslag. Vi har under många år haft minskande söktryck till yrkesprogrammen och vi vet att en stor anledning till det är att det upplevs som en återvändsgränd och alltför krångligt för eleverna att hålla fler dörrar öppna i sitt yrkesval.”
Nu hoppas Alliansen att med Sverigedemokraternas stöd kunna fortsätta den segregationspolitik som de inledde med skolpengen, det så kallade fria valet och utförsäljningen av skolor till profitsökande aktiebolag som Engelska skolan.
Allianspartiernas nedmontering av det demokratiska svenska skolsystemet möjliggjordes av kommunaliseringen åren runt 1990.
Kommunaliseringen var feltänkt. Lärartätheten i skolorna sjönk radikalt i samband med kommunaliseringen. Den kvalitetsjusterade lärartätheten, där hänsyn tas inte bara till antalet lärare utan också till utbildning, behörighet och erfarenhet, sjönk med mer än 40 procent under sju, åtta år och har sedan legat kvar på en låg nivå, som Per Molandet konstaterar i Condorcets misstag. Här finns med all sannolikhet en av huvudorsakerna till de stadigt försämrade resultaten i de svenska skolorna under de senaste decennierna.
Pisa-resultaten har gång på gång bekräftat den svenska skolans förfall och den senaste Pisa-mätningen visade att svensk skola segregeras hastigare än någon annan skola i OECD-området. Om Jan Björklunds förslag om en tvåårig yrkesskola förverkligas tar det svenska skolsystemet ytterligare ett steg mot avgrunden.
Jan Björklund, L, har gjort det igen!
Han har lurat kollegorna i Alliansen att öka skolsegregationen ett
snäpp till genom förslaget att införa en kortare tvåårig yrkesskola vid
sidan av de treåriga gymnasieutbildningarna. På yrkesskolan ska de
akademiska ämnena ska vara reducerade till ett minimum. Detta är en
återgång till den gamla klasskolan från förra århundradets första
hälft.
Under sin tid som skolminister fördärvade Jan Björklund yrkesprogrammen genom att avskaffa högskolebehörigheten där. Konsekvensen blev att antalet sökande till yrkesprogrammen sjönk drastiskt. Nu tar han det till förevändning för ytterligare en reduktion, denna gång med ett helt läsår. Det handlar om att skapa en underklass att utnyttja för de välsituerades bekvämlighet.
Gymnasieminister Anna Ekström skulle just lägga strax fram ett förslag i riksdagen för att återge yrkesprogrammen deras högskolebehörighet och därigenom göra dem jämlika och mer attraktiva.
Allianspartierna tänker fälla förslaget. Ska det vara segregation så ska det!
De får omedelbart stöd från följsamma megafoner som Tobias Lindberg i Sydsvenskan.
Nu ska de driva igenom Jan Björklunds nygamla idé om en tvåårig yrkesskola som innebär en omedelbar uppdelning av eleverna två skilda grupper, en som får läsa vidare och en som inte förväntas läsa vidare.
Under sin tid som skolminister fördärvade Jan Björklund yrkesprogrammen genom att avskaffa högskolebehörigheten där. Konsekvensen blev att antalet sökande till yrkesprogrammen sjönk drastiskt. Nu tar han det till förevändning för ytterligare en reduktion, denna gång med ett helt läsår. Det handlar om att skapa en underklass att utnyttja för de välsituerades bekvämlighet.
Gymnasieminister Anna Ekström skulle just lägga strax fram ett förslag i riksdagen för att återge yrkesprogrammen deras högskolebehörighet och därigenom göra dem jämlika och mer attraktiva.
Allianspartierna tänker fälla förslaget. Ska det vara segregation så ska det!
De får omedelbart stöd från följsamma megafoner som Tobias Lindberg i Sydsvenskan.
Nu ska de driva igenom Jan Björklunds nygamla idé om en tvåårig yrkesskola som innebär en omedelbar uppdelning av eleverna två skilda grupper, en som får läsa vidare och en som inte förväntas läsa vidare.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger: ”För mig ter det sig som ett väldigt tondövt förslag. Vi har under många år haft minskande söktryck till yrkesprogrammen och vi vet att en stor anledning till det är att det upplevs som en återvändsgränd och alltför krångligt för eleverna att hålla fler dörrar öppna i sitt yrkesval.”
Nu hoppas Alliansen att med Sverigedemokraternas stöd kunna fortsätta den segregationspolitik som de inledde med skolpengen, det så kallade fria valet och utförsäljningen av skolor till profitsökande aktiebolag som Engelska skolan.
Kommunaliseringen var feltänkt. Lärartätheten i skolorna sjönk radikalt i samband med kommunaliseringen. Den kvalitetsjusterade lärartätheten, där hänsyn tas inte bara till antalet lärare utan också till utbildning, behörighet och erfarenhet, sjönk med mer än 40 procent under sju, åtta år och har sedan legat kvar på en låg nivå, som Per Molandet konstaterar i Condorcets misstag. Här finns med all sannolikhet en av huvudorsakerna till de stadigt försämrade resultaten i de svenska skolorna under de senaste decennierna.
Pisa-resultaten har gång på gång bekräftat den svenska skolans förfall och den senaste Pisa-mätningen visade att svensk skola segregeras hastigare än någon annan skola i OECD-området. Om Jan Björklunds förslag om en tvåårig yrkesskola förverkligas tar det svenska skolsystemet ytterligare ett steg mot avgrunden.
Sverige kan hamna i samma situation
av Gunnar Stensson
Valet i Ungern gav Victor Orban och
hans parti Fidesc två tredjedelar av platserna i parlamentet. Nu kan
han fortsätta att inskränka yttrandefriheten och domstolarnas oberoende
på samma sätt som regimerna i Polen och andra Visegrad-länder.
Han vann tack vare ett korrupt valsystem, trots att undersökningar visat att mer än hälften av befolkningen vill byta ut honom. 40 procent av ungrarna lever under fattigdomsgränsen och utvandringen från Ungern är stor.
Orbans seger byggde på en hat- och skrämselkampanj riktad mot massinvandring och muslimer. Miljardären George Soros fick personifiera fienden. Marine Le Pen och Geert Wilders jublar. Jimmy Åkesson och högern i Sverige ser säkert valresultatet som ett bevis på att det lönar sig att satsa på islamofobi, främlingsfientlighet och nationalism.
De närmaste åren tvingas ungrarna att leva under tyranni på samma sätt som Europas invånare under 1930- och 40-talen. Och som amerikanarna under Donald Trump.
Timothy Snyders bok Om Tyranni handlar om motståndet mot tyranni.
Snyder är historiker och har specialiserat sig på europeisk 1900-talshistoria. I sin utomordentliga och skrämmande krönika Den svarta jorden (2016) analyserar han hur nazisternas förintelsepolitik möjliggjordes genom att de systematiskt krossade institutionerna i de länder som de ockuperade.
I somliga länder lyckades modiga ämbetsmän med stöd av folket bevara delar av de demokratiska institutionerna och kunde på det sättet hejda förintelsen. Ett av Snyders exempel är Danmark där de judar som var danska medborgare räddades.
Snyder sammanfattar sina slutsatser om det institutionella och civila motståndet mot nazismen i sin lilla bok Om Tyranni.
Boken är en stridsskrift riktad mot dagens USA . Snyder skriver: ”Den amerikanska demokratin måste försvaras mot amerikaner som vill utnyttja dess fri- och rättigheter till att förgöra dem.” Han påpekar att slagordet America first är hämtat från en pronazistisk amerikansk rörelse på 1930-talet. Han konstaterar att ”USAs federala statsledning använder legoknektar i sin krigföring och delstater betalar privata företag för att driva fängelserna och därmed är bruket av våld i USA redan starkt privatiserat.”
Han vann tack vare ett korrupt valsystem, trots att undersökningar visat att mer än hälften av befolkningen vill byta ut honom. 40 procent av ungrarna lever under fattigdomsgränsen och utvandringen från Ungern är stor.
Orbans seger byggde på en hat- och skrämselkampanj riktad mot massinvandring och muslimer. Miljardären George Soros fick personifiera fienden. Marine Le Pen och Geert Wilders jublar. Jimmy Åkesson och högern i Sverige ser säkert valresultatet som ett bevis på att det lönar sig att satsa på islamofobi, främlingsfientlighet och nationalism.
De närmaste åren tvingas ungrarna att leva under tyranni på samma sätt som Europas invånare under 1930- och 40-talen. Och som amerikanarna under Donald Trump.
Timothy Snyders bok Om Tyranni handlar om motståndet mot tyranni.
Snyder är historiker och har specialiserat sig på europeisk 1900-talshistoria. I sin utomordentliga och skrämmande krönika Den svarta jorden (2016) analyserar han hur nazisternas förintelsepolitik möjliggjordes genom att de systematiskt krossade institutionerna i de länder som de ockuperade.
I somliga länder lyckades modiga ämbetsmän med stöd av folket bevara delar av de demokratiska institutionerna och kunde på det sättet hejda förintelsen. Ett av Snyders exempel är Danmark där de judar som var danska medborgare räddades.
Snyder sammanfattar sina slutsatser om det institutionella och civila motståndet mot nazismen i sin lilla bok Om Tyranni.
Boken är en stridsskrift riktad mot dagens USA . Snyder skriver: ”Den amerikanska demokratin måste försvaras mot amerikaner som vill utnyttja dess fri- och rättigheter till att förgöra dem.” Han påpekar att slagordet America first är hämtat från en pronazistisk amerikansk rörelse på 1930-talet. Han konstaterar att ”USAs federala statsledning använder legoknektar i sin krigföring och delstater betalar privata företag för att driva fängelserna och därmed är bruket av våld i USA redan starkt privatiserat.”
Den nittonde tesen lyder: Var patriot. Begreppet patriot
kan kännas främmande för oss. Men det är centralt i amerikansk kultur
och det är till det amerikanska folket som Timothy Snyder riktarsig.
Texten är ett rasande angrepp på president Donald Trump. Jag citerar:
Det är inte patriotism ”att beundra utländska diktatorer, att odla bekantskap med Gaddafi, att säga att Bashar al-Assad och Vladimir Putin är glänsande ledare, att vädja till Ryssland att blanda sig i ett amerikanskt presidentval, att citera rysk propaganda på valmöten, att dela rådgivare med ryska oligarker, att begära råd av någon som äger aktier i ett ryskt energibolag, att läsa upp ett utrikespolitiskt anförande av någon som får lön av ett ryskt energibolag, att utnämna en säkerhetsrådgivare som har tagit emot pengar av ett ryskt propagandaorgan”...
”Presidenten är nationalist, vilket inte alls är samma sak som att vara patriot. En nationalist tar fram det sämsta i oss och säger sedan att vi är bäst...nationalismen har inga universella värderingar... En nationalist säger: Det kan inte hända här, och det är det första steget mot katastrofen. En patriot säger att det skulle kunna hända här men att vi ska hejda det.”
Tillbaka till valet i Ungern. Formellt är både Ungern och USA demokratier men ungrarna tvingas liksom amerikanarna leva under tyranni. Det är fortfarande möjligt att göra motstånd tack vare demokratiska lagar och institutioner. Vi vet att Sverige kan hamna i samma situation. Men vi är beslutna att förhindra det.
Texten är ett rasande angrepp på president Donald Trump. Jag citerar:
Det är inte patriotism ”att beundra utländska diktatorer, att odla bekantskap med Gaddafi, att säga att Bashar al-Assad och Vladimir Putin är glänsande ledare, att vädja till Ryssland att blanda sig i ett amerikanskt presidentval, att citera rysk propaganda på valmöten, att dela rådgivare med ryska oligarker, att begära råd av någon som äger aktier i ett ryskt energibolag, att läsa upp ett utrikespolitiskt anförande av någon som får lön av ett ryskt energibolag, att utnämna en säkerhetsrådgivare som har tagit emot pengar av ett ryskt propagandaorgan”...
”Presidenten är nationalist, vilket inte alls är samma sak som att vara patriot. En nationalist tar fram det sämsta i oss och säger sedan att vi är bäst...nationalismen har inga universella värderingar... En nationalist säger: Det kan inte hända här, och det är det första steget mot katastrofen. En patriot säger att det skulle kunna hända här men att vi ska hejda det.”
Tillbaka till valet i Ungern. Formellt är både Ungern och USA demokratier men ungrarna tvingas liksom amerikanarna leva under tyranni. Det är fortfarande möjligt att göra motstånd tack vare demokratiska lagar och institutioner. Vi vet att Sverige kan hamna i samma situation. Men vi är beslutna att förhindra det.
2018-04-05
Dialog av Karin S.
Dialog
”Var är du Sol?
Var är du Vår?
Vad har vi gjort?
Tanklöst konsumerat
för att ha kläder
som håller värmen.
Lager på lager
på lager på lager
på lager.”
”Lugna dig! Vi är ju här nu”
"Musik och politik - Nicaragua i närbild"
Konsert med Röda Kapellet
När: Den 6 april 2018 kl 17.30
Var: Atriumgården, Stadsbiblioteket, Lund
Arrangör: Vänortsföreningen Lund-León i samarbete med Lunds Stadsbibliotek och Röda Kapellet
När: Den 6 april 2018 kl 17.30
Var: Atriumgården, Stadsbiblioteket, Lund
Arrangör: Vänortsföreningen Lund-León i samarbete med Lunds Stadsbibliotek och Röda Kapellet
Lördagsmusik
Helgeandskyrkan
7 april kl 17
Nilstorpskören
Larsåke Sjöstedt, orgel
Anna-Carin Ryde, dirigent
Klosterkyrkan
7 april kl 18
Helgsmål med musik: Oskar Wennerberg, orgel
7 april kl 17
Nilstorpskören
Larsåke Sjöstedt, orgel
Anna-Carin Ryde, dirigent
Klosterkyrkan
7 april kl 18
Helgsmål med musik: Oskar Wennerberg, orgel
Doc Lounge Lund: Even When I Fall
Get together with us and Amnesty Lund for our season finale!
Time: Tue, 2018-04-10 19:00
Place: Mejeriet
Entrance: 80/60 kr, free entrance for people between 15-19 years old
Trailer »
Sheetal 
and
Saraswoti met as teenagers in a Kathmandu refugee, survivors of child
trafficking to corrupt Indian circuses and brought back across the
border to a Nepal they could barely remember.
Even When I Fall traces their journey over 6 years as they confront the families that sold them, seek acceptance within their own country and begin to build a future. They struggle against the odds and without education, but inadvertently these girls were left with a secret weapon by their captors – their breathtaking skills as circus artists . With 11 other young trafficking survivors, Sheetal and Saraswoti form Circus Kathmandu – Nepal’s first and only circus.
and
Saraswoti met as teenagers in a Kathmandu refugee, survivors of child
trafficking to corrupt Indian circuses and brought back across the
border to a Nepal they could barely remember.Even When I Fall traces their journey over 6 years as they confront the families that sold them, seek acceptance within their own country and begin to build a future. They struggle against the odds and without education, but inadvertently these girls were left with a secret weapon by their captors – their breathtaking skills as circus artists . With 11 other young trafficking survivors, Sheetal and Saraswoti form Circus Kathmandu – Nepal’s first and only circus.
Time: Tue, 2018-04-10 19:00
Place: Mejeriet
Entrance: 80/60 kr, free entrance for people between 15-19 years old
Trailer »
Händer i Lund
Främmande, invasiva arter utgör ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden idag, hjälpta på traven av både globaliseringen och klimatförändringarna. Nils Carlsson är länsstyrelsens expert på invasiva arter. Han berättar i sitt föredrag om växter och djur som – med vilje eller av misstag – flyttats hit från andra ekosystem, och nu riskerar att slå ut delar av vår inhemska fauna och flora.
Tid: 2018-04-11 18:00 - 19:30
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Migration, klass, välfärd.
Diskussion om vägar framåt för välfärdspolitik
och politiskt stärkt arbetarklass. Inledning av Peo Hansen,
migrationsforskare, Linköpings universitet.
Lördag 14 april, kl 15.
Poeten på Hörnet, Södra Förstadsgatan 65 B, Malmö
Arr: Svenska Clartéförbundet
Lördag 14 april, kl 15.
Poeten på Hörnet, Södra Förstadsgatan 65 B, Malmö
Arr: Svenska Clartéförbundet
INSTÄLLT möte Malmö 8 april p g a sjukdom
Arbetarrörelsen och den Svenska Modellen
Tid: Söndag 8 april 15:00
Motståndets lilla katekes
Ta ögonkontakt och håll samtalet igång. Detta är inte bara artighet. Det ingår i att vara medborgare och ansvarskännande samhällsmedlem. Det är också ett sätt att hålla kontakt med omgivningen, bryta ner sociala barriärer och förstå vem du ska och inte ska lita på. Om vi går in i en avståndstagandets kultur behöver du känna till ditt vardagslivs psykologiska landskap.
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.
Lunds kommun ska få ett klimatpolitiskt råd
av Ulf Nymark
Bilden är lånad från Sydsvenskan
Nu ska det inrättas ett lokalt,
politiskt oberoende klimatpolitiskt råd i Lund. Det beslutade
kommunstyrelsen vid sitt sammanträde i veckan som gick. Beslutet togs
efter ett förslag från Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Förslaget
fick stöd av V och C. Övriga borgerliga partier, inklusive SD och FNL,
röstade emot.
Det lokala klimatpolitiska rådet har det nationella klimatpolitiska rådet, en del av det klimatpolitiska ramverket, som förebild. Rådet ska vara tvärvetenskapligt sammansatt och bestå av sex till åtta oberoende experter från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Dess främsta uppgift ska vara att göra en oberoende bedömning av kommunens samlade politik för att nå klimatmålen. En årlig utvärdering av klimatmålen och kommunens åtgärder för att nå målen ska lämnas till kommunstyrelsen. Strategiskt viktiga planer och beslut ska också utvärderas. De slutsatser som rådet kommer fram till ska spridas till allmänheten.
Under uppstartsåret 2018 finansieras rådets verksamhet ur kommunens miljöanslag, men kommer förhoppningsvis att sedan ingå i ordinarie budget för kommunen.
Såvitt jag förstår blir Lunds kommun först i landet med att inrätta ett lokalt klimatpolitiskt råd.
Det lokala klimatpolitiska rådet har det nationella klimatpolitiska rådet, en del av det klimatpolitiska ramverket, som förebild. Rådet ska vara tvärvetenskapligt sammansatt och bestå av sex till åtta oberoende experter från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Dess främsta uppgift ska vara att göra en oberoende bedömning av kommunens samlade politik för att nå klimatmålen. En årlig utvärdering av klimatmålen och kommunens åtgärder för att nå målen ska lämnas till kommunstyrelsen. Strategiskt viktiga planer och beslut ska också utvärderas. De slutsatser som rådet kommer fram till ska spridas till allmänheten.
Under uppstartsåret 2018 finansieras rådets verksamhet ur kommunens miljöanslag, men kommer förhoppningsvis att sedan ingå i ordinarie budget för kommunen.
Såvitt jag förstår blir Lunds kommun först i landet med att inrätta ett lokalt klimatpolitiskt råd.
Not: Denna text ska inte uppfattas som att jag företräder Veckobladets, dvs redaktörens, politiska linje.
Not-kommentar
Ovanstående Not kan te sig obegriplig för den som inte följer Ulf och en del andra miljöpolitiska politiker på Facebook.
En av dessa har där använt Ulfs artiklar i VB som ett sätt att misstänkliggöra honom internt i miljöpartiet. Eftersom vb-red är en gammal kommunisttyp så är nog Ulf en kryptokommunist och allmänt skum typ om han skriver där. Ungefär så argumenterar man.
Beskrivningen av red är väl ganska OK, men orsaken till att VB finns i nuvarande form är just behovet av en vänsterröst i politiken som inte är en partimegafon.
red
Laglöst land
En och annan till höger griper efter den imaginära revolvern när de hör
begreppet: fördelningspolitik, skrev Per T Ohlsson i Sydsvenskan 25
mars. Här några exempel på revolverkommuner som bekämpar tiggare och
flyktingar.
Vellinge kommun beslöt i höstas att förbjuda tiggeri. Länsstyrelsen upphävde förbudet. Kommunen överklagade. Härom dagen fastslog kammarrätten att förbudet inte är motiverat. Men den moderatstyrda kommunen ger sig inte. Nu ska Vellinge överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Vellinge drar sin imaginära revolver och ställer sig i spetsen för de kommuner som vill förbjuda människor i nöd att be om hjälp.
Staffanstorps kommun placerade oönskade flyktingar i en husvagns-favela vid en sopstation på slätten i hopp om att kylan och vinterstormarna skulle tvinga bort dem. Sedan grep kommunen sin imaginära revolver och beslöt att satsa 6,5 miljoner årligen på ett medborgargarde, lett av en före detta polis.
I Danderyd är 20 procent av killarna narkotikabrottslingar. Enligt kommunen beror det på att de har så mycket pengar och att föräldrarna tillåter det. Polisen blundar för kriminaliteten och jobbar i stället i Skärholmen, trots att narkotikabrottsligheten där bara är 5,3 procent, en fjärdedel av den i Danderyd, allt enligt Brottsförebyggande rådet, Brå.
Vellinge kommun beslöt i höstas att förbjuda tiggeri. Länsstyrelsen upphävde förbudet. Kommunen överklagade. Härom dagen fastslog kammarrätten att förbudet inte är motiverat. Men den moderatstyrda kommunen ger sig inte. Nu ska Vellinge överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Vellinge drar sin imaginära revolver och ställer sig i spetsen för de kommuner som vill förbjuda människor i nöd att be om hjälp.
Staffanstorps kommun placerade oönskade flyktingar i en husvagns-favela vid en sopstation på slätten i hopp om att kylan och vinterstormarna skulle tvinga bort dem. Sedan grep kommunen sin imaginära revolver och beslöt att satsa 6,5 miljoner årligen på ett medborgargarde, lett av en före detta polis.
I Danderyd är 20 procent av killarna narkotikabrottslingar. Enligt kommunen beror det på att de har så mycket pengar och att föräldrarna tillåter det. Polisen blundar för kriminaliteten och jobbar i stället i Skärholmen, trots att narkotikabrottsligheten där bara är 5,3 procent, en fjärdedel av den i Danderyd, allt enligt Brottsförebyggande rådet, Brå.
Tunnel under järnvägen söder om Klostergårdsstationen?
av Gunnar Stensson
Busslinjerna ska läggas om. Ettans busslinje ska i framtiden gå fram
och tillbaka runt Klostergården som den tidigare gjorde. Det
underlättar kommunikationerna inom det ganska stora
Klostergårds-området.
Men det som oroade mig när jag såg utställningen om Lunds linjenät i Kristallen i onsdags var något som kallades ”ett möjligt scenario”.
Scenariot handlar om att bygga en tunnel under järnvägen ”söder om Klostergårdsstationen”. Det kan betyda att kommunen planerar att förbinda Sunnanväg och Höjeå-vägen med en tunnel.
Det antyddes dessutom att linje 6 i framtiden kan komma att passera under järnvägen. Eftersom tunneln norr om den blivande stationen uttryckligen definieras som en gång- och cykeltunnel innebär det att den tänkta busslinjen måste gå genom tunneln ”söder om Klostergårdsstationen”
Ett sådant scenario vi länge misstänkt men detta är första gången det uttrycks som en möjlighet.
Klostergårdens byalag motsätter sig att scenariot förverkligas eftersom det skulle betyda att en trafikerad väg dras tvärsigenom det gröna stråket i omedelbar närhet till de två stora områdena med odlingslotter.
Utställningen finns i Kristallen. Gå gärna dit och titta på busslinjenätet och studera det eventuella tunnelbygget och den vägdragning det förutsätter! Det finns skäl att ifrågasätta hur en sådan vägdragning förhåller sig till principerna bakom Lunds nya Grönprogram, som är föremål för samråd fram till 31 maj.
Men det som oroade mig när jag såg utställningen om Lunds linjenät i Kristallen i onsdags var något som kallades ”ett möjligt scenario”.
Scenariot handlar om att bygga en tunnel under järnvägen ”söder om Klostergårdsstationen”. Det kan betyda att kommunen planerar att förbinda Sunnanväg och Höjeå-vägen med en tunnel.
Det antyddes dessutom att linje 6 i framtiden kan komma att passera under järnvägen. Eftersom tunneln norr om den blivande stationen uttryckligen definieras som en gång- och cykeltunnel innebär det att den tänkta busslinjen måste gå genom tunneln ”söder om Klostergårdsstationen”
Ett sådant scenario vi länge misstänkt men detta är första gången det uttrycks som en möjlighet.
Klostergårdens byalag motsätter sig att scenariot förverkligas eftersom det skulle betyda att en trafikerad väg dras tvärsigenom det gröna stråket i omedelbar närhet till de två stora områdena med odlingslotter.
Utställningen finns i Kristallen. Gå gärna dit och titta på busslinjenätet och studera det eventuella tunnelbygget och den vägdragning det förutsätter! Det finns skäl att ifrågasätta hur en sådan vägdragning förhåller sig till principerna bakom Lunds nya Grönprogram, som är föremål för samråd fram till 31 maj.
Ett hopp om vår av Staffan
Det goda finns
som en möjlighet inom oss
inte naturgivet
men i kulturen, bilder, berättelser, toner
som egna upplevelser
Ibland är det bara mörker och tomhet därinne
Men ljuset kan komma åter
(Påskdagen 2018)
som en möjlighet inom oss
inte naturgivet
men i kulturen, bilder, berättelser, toner
som egna upplevelser
Ibland är det bara mörker och tomhet därinne
Men ljuset kan komma åter
(Påskdagen 2018)
Ny bok om Indien
Författaren som ovan kallar sig bara Staffan är
en mångsidig man. I tisdags bjöd han in till boksläpp tillsammans med
Lars Eklund.
Boken som de båda redaktörerna visade och talade om var Miraklet Indien och dess baksida. Nedan följer ett utdrag ur Adlibris text om boken. VB hoppas kunna återkomma med en recension i sinom tid.
Dags för en ny Indienbild
Bilden av Indien i västerlandet, även i Sverige, är minst sagt motsägelsefull. Å ena sidan vet de flesta att indisk ekonomi blomstrar, att indierna numera är världsmästare på IT- och relaterade tjänster globalt och att Indien har världens största drömfabrik i form av Bollywood.
Å andra sidan 'vet' alla att det är landet där kvinnor behandlas värst i hela världen, där huvudstaden New Delhi kallas våldtäkternas huvudstad alla kategorier. Lägg därtill den utbredda fattigdomen, förorenade floder och storstädernas kaos.
Båda perspektiven är sanna, men ger de en rättvisande bild av dagens Indien? Svaret är både ja och nej. Men de säger inget alls om Indiens moderna historia och väldigt lite om dess framtid. Det saknas nyanser och fördjupningar. Det finns så mycket att berätta om ett land lika stort som Europa och med en motsvarande varierad mångfaldskultur. Med en sjättedel av jordens befolkning, på väg att bli världens mest folkrika land och tillika en av de fem största ekonomierna i världen.
Indienkännarna Staffan Lindberg och Lars Eklund är redaktörer för en nyutkommen antologi på svenska om det moderna Indien.
Debatten om böneutrop av Gunnar Stensson
Jan Hjärpe gjorde den 20 mars i Sydsvenskan ett inlägg i debatten om
böneutrop, där han hävdade principen om likhet inför lagen och rätten
för religiösa gemenskaper att på lika villkor ha del i det offentliga
rummet likaväl som ickereligiösa.
Inlägget föranledde Fredrik Ekelund att i en islamofob tirad den 29 mars kräva ”tydlig restriktivitet vad gäller muslimska böneutrop” eftersom ”islamister gör allt de kan för att utvidga sina områden och sprida sin religion” (29/3).
Fredrik Ekelund åberopade Nalin Pekgul som stöd för sin ståndpunkt. Men Nalin Pekgul avvisar den islamofoba retorik som jämställer fromma muslimer med våldsbejakande islamister. Den gynnar i själva verket islamisternas försök att vidga sitt inflytande, samtidigt som den sprider populistiska fördomar om vanliga muslimer.
I en recension av Mattias Martinssons Sekularism, populism, xenofobi – en essä om religionsdebatten i Sydsvenskan 3 april, kritiserar Petter Larsson det som han kallar det nya korståget, den oheliga alliansen mellan ateister och islamofober i samhällsdebatten.
Inlägget föranledde Fredrik Ekelund att i en islamofob tirad den 29 mars kräva ”tydlig restriktivitet vad gäller muslimska böneutrop” eftersom ”islamister gör allt de kan för att utvidga sina områden och sprida sin religion” (29/3).
Fredrik Ekelund åberopade Nalin Pekgul som stöd för sin ståndpunkt. Men Nalin Pekgul avvisar den islamofoba retorik som jämställer fromma muslimer med våldsbejakande islamister. Den gynnar i själva verket islamisternas försök att vidga sitt inflytande, samtidigt som den sprider populistiska fördomar om vanliga muslimer.
I en recension av Mattias Martinssons Sekularism, populism, xenofobi – en essä om religionsdebatten i Sydsvenskan 3 april, kritiserar Petter Larsson det som han kallar det nya korståget, den oheliga alliansen mellan ateister och islamofober i samhällsdebatten.
Israel: Massaker vid gränsen mot Gaza och dagligt, dödligt våld mot palestinier av Ulf Nymark
Hittills har staten Israels krigsmakt, Israel
Defence Forces (IDF), skjutit ihjäl 17 demonstrerande palestinier och
sårat hundratals vid Gazagränsen. De skjutna har befunnit sig på
Gazasidan av den inhägnad som Israel satt upp. Minst en har skjutits i
ryggen. Tyvärr är flera dödsoffer att vänta. Demonstrationerna planeras
pågå till al-Nakbha-dagen den 15 maj, dagen för Katastrofen 1948, då
omkring 700 000 palestinier fördrevs eller flydde undan det israeliska
militära angreppet. Krigsmakten ämnar inte ändra inställning till att
skjuta med skarp ammunition.
BILD: Adel Hana/AP/TT
Anhöriga sörjer en av de palestinier som dödades i samband med protesterna vid Gazagränsen.
Rutinmässigt dödande
Men parallellt med massakern vid gränsen mot Gaza pågår det mera vardagliga och rutinmässiga israeliska dödandet och skadeskjutandet av palestinier. Den senaste veckan har två sådana fall inträffat. En i Israel boende palestinier, Iyad Azbarka, 30 år, körde med bil in i en busshållplats på Västbanken. Ingen människa skadades, eller ens riskerade att skadas. När han lämnade bilen sköts han ihjäl av en soldat. I efterhand visade sig att han färdades i en stulen bil, men det visste soldaten inte om. Hur som helst lär ju bilstöld inte vara belagt med (utomrättsligt) dödstraff ens i Israel.
”Misstänkt språngmarsch”
Vid en s k checkpoint nära Tul Karem på Västbanken skottskadades allvarligt en 55 årig palestinsk man av en s k säkerhetsvakt. Mannen sköts efter att han, enligt säkerhetsvakterna, ”på ett misstänkt sätt” sprungit mot checkpointen. Mannen var obeväpnad.
Gideon Levy, korrespondent på den israeliska liberala tidningen Haaretz, skriver i tidningen den 1 april under rubriken ”The Israel Massacre Forces”, att ”skjutandet vid Gazagränsen visar ännu en gång att det i Israel är mer accepterat att döda palestinier än att slå ihjäl mygg”.
NOT: Denna text ska inte uppfattas som att jag företräder Veckobladets, dvs redaktörens, politiska linje.
Klostergårdens byalag promenerar i accelerationens landskap av Gunnar Stensson
I årtionden har forskare inom olika
vetenskapsområden försökt fastställa människans inverkan på jorden och
jordsystemet. För några år sedan sammanfattade de tillväxtexplosionen i
begreppet ”den stora accelerationen”. De kunde visa att alla
tillväxtkurvor började stiga brant efter andra världskriget. Klimatet
blir varmare. Jordens resurser förbrukas. Och kurvorna fortsätter att
stiga.
Det handlar om samspelet mellan jorden och den överallt närvarande arten människa, människan som summa. Människorna, snart 10 miljarder, har påverkat jorden länge. Var och en av oss har bara överblick över sin egen närmiljö och sin egen livstid. Ändå är vi medansvariga. Det vi gör i vår egen miljö påverkar helheten utan att vi vill det.
Nu skenar vår påverkan. Växthusgaser höjer temperaturen och det får följder: isarna smälter, havsvattnet vidgar sig, golfströmmen försvagas, öknarna sprider sig, den odlingsbara jorden minskar. Insekter utrotas av miljögifter som motstår nedbrytning och lagras i våra egna kroppar.
Vårt nuvarande system som bygger på tillväxt och ständigt ökande konsumtion måste ändras.
Mänskligheten har börjat försöka vidta åtgärder. Parisavtalet är den viktigaste. Men jorden är full av rika och mäktiga trumpnissar som fortsätter racingen mot avgrunden.
Klimatfrågan finns också i svensk politik. I årets val handlar den om flygskatt och dieselbilar. Det är otillräckligt. Klostergårdens byalag kommer att göra några vandringar i accelerationens landskap.
Vi samlades (ganska få) på Kyrktorget i Klostergårdens centrum en söndag för tio dagar sedan. För första gången var det lite vår efter några grå och snöiga dagar. Kyrkfolket firade stilla veckan i församlingshemmet. Vi skulle kolla hur den stora accelerationen förändrat vår närmiljö efter år 2000. Vi såg oss omkring och grävde i våra minnen.
Allt vi såg var nytt. Klostergårdens bibliotek och Kyrktorget blev färdiga för ett par år sedan. Backstugorna, alltså husen i vallen runt Klostergårdens fotbollsplan, började byggas år 2000 och de tre husen i avenboksdungen i Klostergårdens nordöstra hörn 2005.
Vi gick upp mot Arenan och Ishallen och stannade på Central Park mitt i den nya Arenastaden med den branta Arenatoppen, slutresultatet av det planerade skidbackehuset. Ett Öresundståg susade förbi och påminde om fyrspåren och Klostergårdsstationen: det ännu inte omvandlade urbana landskapet.
Trafiken brusade när vi gick på bron över Södra vägen. Växthusgaserna sprutade ur avgasrören. På andra sidan ligger det stora parkeringshuset på en vidsträckt stenlagd yta. En funkisartad tillbyggnad på stadsparkskaféets baksida utgör fonden. I bakgrunden skymtar det nya badhuset. Nyss var detta ett frodigt koloniområde.
Det handlar om samspelet mellan jorden och den överallt närvarande arten människa, människan som summa. Människorna, snart 10 miljarder, har påverkat jorden länge. Var och en av oss har bara överblick över sin egen närmiljö och sin egen livstid. Ändå är vi medansvariga. Det vi gör i vår egen miljö påverkar helheten utan att vi vill det.
Nu skenar vår påverkan. Växthusgaser höjer temperaturen och det får följder: isarna smälter, havsvattnet vidgar sig, golfströmmen försvagas, öknarna sprider sig, den odlingsbara jorden minskar. Insekter utrotas av miljögifter som motstår nedbrytning och lagras i våra egna kroppar.
Vårt nuvarande system som bygger på tillväxt och ständigt ökande konsumtion måste ändras.
Mänskligheten har börjat försöka vidta åtgärder. Parisavtalet är den viktigaste. Men jorden är full av rika och mäktiga trumpnissar som fortsätter racingen mot avgrunden.
Klimatfrågan finns också i svensk politik. I årets val handlar den om flygskatt och dieselbilar. Det är otillräckligt. Klostergårdens byalag kommer att göra några vandringar i accelerationens landskap.
Vi samlades (ganska få) på Kyrktorget i Klostergårdens centrum en söndag för tio dagar sedan. För första gången var det lite vår efter några grå och snöiga dagar. Kyrkfolket firade stilla veckan i församlingshemmet. Vi skulle kolla hur den stora accelerationen förändrat vår närmiljö efter år 2000. Vi såg oss omkring och grävde i våra minnen.
Allt vi såg var nytt. Klostergårdens bibliotek och Kyrktorget blev färdiga för ett par år sedan. Backstugorna, alltså husen i vallen runt Klostergårdens fotbollsplan, började byggas år 2000 och de tre husen i avenboksdungen i Klostergårdens nordöstra hörn 2005.
Vi gick upp mot Arenan och Ishallen och stannade på Central Park mitt i den nya Arenastaden med den branta Arenatoppen, slutresultatet av det planerade skidbackehuset. Ett Öresundståg susade förbi och påminde om fyrspåren och Klostergårdsstationen: det ännu inte omvandlade urbana landskapet.
Trafiken brusade när vi gick på bron över Södra vägen. Växthusgaserna sprutade ur avgasrören. På andra sidan ligger det stora parkeringshuset på en vidsträckt stenlagd yta. En funkisartad tillbyggnad på stadsparkskaféets baksida utgör fonden. I bakgrunden skymtar det nya badhuset. Nyss var detta ett frodigt koloniområde.
Himmelsbacken där barnen åkte skidor, kälke och tefat är
bortschaktad. Längs Södra vägen har en ny motionspark anlagts på ytor
som förr upptogs av fotbollsplaner och där det ibland var cirkus.
Hela det landskap vi hittills passerat är människoskapat efter 2000. Det enda som återstår av den miljö vi minns är gångbron och de gamla järnvägsspåren, också de människoskapade.
Stadsparken är däremot bevarad sedan hundra år med höga träd, gräsmattor, rabatter, damm och gångstråk (den nämns konstigt nog inte i den härom året utgivna Lunds historia). Stadsparken är platt, sa någon. Klostergårdsparken är kuperad. Ja, svarade en annan. Jorden körde dom dit från Nöbbelöv och den är full av gamla kulor från slaget vid Lund.
Vi hoppar över skidspåret som grävskopor och schaktmaskiner lade ut till sportlovet och fortsätter över vallen som var stadsgräns när Strindberg bodde på Grönegatan och brottades med Inferno. Massor med barn och unga föräldrar. Lekplatsen har parkförnyarna verkligen lyckats med!
Observatoriet, denna psykedeliska labyrint från 1870-talet, skulle kunna bli en sagolik kulturinstitution med plats för konst, böcker och scenframträdanden. Kommunen planerar visserligen att återställa den förvildade lilla parken (där växer vita ängschampinjoner på sommaren) med hjälp av foton från den stora utställningens tid. Men hur blir det med själva observatoriet?
Bensinmacken mitt emot Mejeriet ska bort och ersättas av nya kvarter med flerfamiljsbostäder. Vi försöker föreställa oss hur det kommer att se ut om fem år.
Sedan går vi in i världens minsta urskog bakom Mejeriet och letar efter hålträdsklokryparen, en rödlistad insekt som liknar en kräfta, en överlevare från tiden före den stora accelerationen.
Vi fortsätter genom villakvarteren som en gång låg utanför Lund, förbi brandplatsen där de sotiga resterna efter den ungerska korvkiosken ligger. Det ska byggas på korvtomten om ett par år, förklarade en initierad medvandrare. Korvtomten kommer till jul, mumlade en annan.
Åter till utgångspunkten, kanske något klokare men också mer bekymrade, än när vi lämnade den.
Att läsa: Sverker Sörlin, Antropocen, Weyler
Hela det landskap vi hittills passerat är människoskapat efter 2000. Det enda som återstår av den miljö vi minns är gångbron och de gamla järnvägsspåren, också de människoskapade.
Stadsparken är däremot bevarad sedan hundra år med höga träd, gräsmattor, rabatter, damm och gångstråk (den nämns konstigt nog inte i den härom året utgivna Lunds historia). Stadsparken är platt, sa någon. Klostergårdsparken är kuperad. Ja, svarade en annan. Jorden körde dom dit från Nöbbelöv och den är full av gamla kulor från slaget vid Lund.
Vi hoppar över skidspåret som grävskopor och schaktmaskiner lade ut till sportlovet och fortsätter över vallen som var stadsgräns när Strindberg bodde på Grönegatan och brottades med Inferno. Massor med barn och unga föräldrar. Lekplatsen har parkförnyarna verkligen lyckats med!
Observatoriet, denna psykedeliska labyrint från 1870-talet, skulle kunna bli en sagolik kulturinstitution med plats för konst, böcker och scenframträdanden. Kommunen planerar visserligen att återställa den förvildade lilla parken (där växer vita ängschampinjoner på sommaren) med hjälp av foton från den stora utställningens tid. Men hur blir det med själva observatoriet?
Bensinmacken mitt emot Mejeriet ska bort och ersättas av nya kvarter med flerfamiljsbostäder. Vi försöker föreställa oss hur det kommer att se ut om fem år.
Sedan går vi in i världens minsta urskog bakom Mejeriet och letar efter hålträdsklokryparen, en rödlistad insekt som liknar en kräfta, en överlevare från tiden före den stora accelerationen.
Vi fortsätter genom villakvarteren som en gång låg utanför Lund, förbi brandplatsen där de sotiga resterna efter den ungerska korvkiosken ligger. Det ska byggas på korvtomten om ett par år, förklarade en initierad medvandrare. Korvtomten kommer till jul, mumlade en annan.
Åter till utgångspunkten, kanske något klokare men också mer bekymrade, än när vi lämnade den.
Att läsa: Sverker Sörlin, Antropocen, Weyler
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)