Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2020-03-26
Webinar: Gaza Fights For Freedom by Abby Martin
Please join us for a film webinar on
March 28th, 2020 at 1:00 PM Eastern Time for the screening of Gaza
Fights for Freedom, a film by US journalist Abby Martin.
This screening is presented by Social Justice Event Collective and co-hosted by Canadian Boat to Gaza, Independent Jewish Voices- London, Ontario and People for Peace- London, Ontario.
The original event was to be held during Israeli Apartheid Week on the International Day for the Elimination of Racial Discrimination.
We have postponed the event to be held through a Zoom online webinar. You may register in advance for this webinar here.
After registering, you will receive a confirmation email containing information about joining the webinar.
This screening is presented by Social Justice Event Collective and co-hosted by Canadian Boat to Gaza, Independent Jewish Voices- London, Ontario and People for Peace- London, Ontario.
The original event was to be held during Israeli Apartheid Week on the International Day for the Elimination of Racial Discrimination.
We have postponed the event to be held through a Zoom online webinar. You may register in advance for this webinar here.
After registering, you will receive a confirmation email containing information about joining the webinar.
Filmen kan även ses på Vimeo
Socialdemokraterna 1:a maj
Parollen för 1 maj 2020 är ”Ett
starkare samhälle”. Med anledning av Corona-virusets påverkan på
samhället så kommer dock årets 1 maj-firande att bli annorlunda jämfört
med normalt. Istället för fysiska arrangemang runt om i landet så
planeras det nu för ett digitalt firande, såväl nationellt som lokalt
och regionalt.
Det har Socialdemokraterna tillsammans med LO bestämt.
Något beslut från Vänsterpartiet om deras firande är inte känt idag torsdag.
Det har Socialdemokraterna tillsammans med LO bestämt.
Något beslut från Vänsterpartiet om deras firande är inte känt idag torsdag.
Veckobladet i coronatider av Göran Persson, red
VB är en liten tidning som görs av en
ensam redaktör med några regelbundna skribenter som skickar in sitt
material via mail. Någon risk för smittspridning behöver vi alltså inte
hantera.
Dock är vi extremt känsliga för sjukdom i denna lilla krets. Dessutom är nästan alla som bidrar till VB i den ålder som beskrivs som en riskgrupp. Den här veckan kommer vi som vanligt med nya artiklar och en del klipp från nätet.
Hur det blir framöver är alltså ännu mer osäkert än vanligt. Inget har alltså hänt än men det kan hända att vi kommer att missa en eller annan utgivning framöver.
Dock är vi extremt känsliga för sjukdom i denna lilla krets. Dessutom är nästan alla som bidrar till VB i den ålder som beskrivs som en riskgrupp. Den här veckan kommer vi som vanligt med nya artiklar och en del klipp från nätet.
Hur det blir framöver är alltså ännu mer osäkert än vanligt. Inget har alltså hänt än men det kan hända att vi kommer att missa en eller annan utgivning framöver.
Fyrspår till Klostergården och ombyggnad av Lunds Södra infart
Fyrspåren Flackarp – Lund ska vara färdigbyggda till jul 2023!
Regeringen har fattat byggstartsbeslut för 14 stora infrastrukturprojekt
varav detta är ett. Nu väntar vi med spänning på brobygget över Höje å
och det omstridda tunnelbygget i Sunnanvägs förlängning
Något beslut om fyrspåren Hässleholm – Lund och en tunnel under Lund finns inte. Den oroliga väntan fortsätter för Lunds politiker.
Trafikplats Lunds Södra får också byggstart. Det handlar om en fullständig ombyggnad av den nuvarande trafikplatsen och breddning av väg 108 med en fil. Dessutom tillkommer en ny rondell där den gamla Malmövägen mynnar ut i väg 108 och en ny infart till Sankt Lars i stället för den farliga infarten vid Sankt Lars-vägen. Förutsättningar skapas för det planerade bostadsområdet väster om Sankt Lars.
Således en betydande stadstillväxt i det hörn av kommunen som inte finns med i broschyren Lund.
Fast det är ju Trafikverket som ansvarar för trafikplatsen, inte Lund.
Något beslut om fyrspåren Hässleholm – Lund och en tunnel under Lund finns inte. Den oroliga väntan fortsätter för Lunds politiker.
Trafikplats Lunds Södra får också byggstart. Det handlar om en fullständig ombyggnad av den nuvarande trafikplatsen och breddning av väg 108 med en fil. Dessutom tillkommer en ny rondell där den gamla Malmövägen mynnar ut i väg 108 och en ny infart till Sankt Lars i stället för den farliga infarten vid Sankt Lars-vägen. Förutsättningar skapas för det planerade bostadsområdet väster om Sankt Lars.
Således en betydande stadstillväxt i det hörn av kommunen som inte finns med i broschyren Lund.
Fast det är ju Trafikverket som ansvarar för trafikplatsen, inte Lund.
Efter vårdagjämningen av Gunnar Stensson
Det tar nog ca en månad till.
Smidiga och ormliknande, gröna av
mossa i vårsolen, sträcker sig avenbokarnas grenar och stammar ut ur
skuggan med sprickfärdiga knoppar, beredda att tillsammans med vårsolen
kämpa för klimatet genom att skapa syre och avlägsna koldioxid. Deras
trä är hårt och användes till kuggarna på de stora kugghjulen i
Flackarps vinddrivna väderkvarn.
Avenbokar förekommer på detaljrika medeltidsmålningar av Hieronymos Bosch, men jag har dem i trädraden utanför köksfönstret. Talgoxar och sparvar, duvor, skator, råkor, kråkor och kajor kryssar, kvittrande och kraxande mellan grenarna på jakt efter boplatser. Ett par ekorrar skuttar mellan gungande kvistar. Årets första maskrosor lyser i en solglänta.
Avenbokar förekommer på detaljrika medeltidsmålningar av Hieronymos Bosch, men jag har dem i trädraden utanför köksfönstret. Talgoxar och sparvar, duvor, skator, råkor, kråkor och kajor kryssar, kvittrande och kraxande mellan grenarna på jakt efter boplatser. Ett par ekorrar skuttar mellan gungande kvistar. Årets första maskrosor lyser i en solglänta.
Israels hälsominister har funnit dundervaccinet mot coronaviruset av Ulf N
Israels hälsominister Yaakov Litzman, ledare för det ultraortodoxa partiet Förenade Torah.
Som bekant förutspår ju USA:s
president Trump att coronavirusets spridning ska upphöra och de
restriktioner som införts ska upphöra inom kort och att butiker och
arbetsplatser ska öppna igen lagom till påsk. Trump ser ljuset i
tunneln. Om detta ljus kommer från högre makt framgår inte av Trumps
uttalanden.
En som dock anser sig ha raka besked från högre makt är Israels hälsominister Yaakov Litzman. Litzman, som också är ledare för det ultraortodoxa partier Förenade Torah Judaism, fick i en intervju frågan om han trodde att israelerna skulle behöva leva under karantänbestämmelserna under påsken. Litzman svar var klart och entydigt:
”Vi ber och hoppas att Messias ska komma före Påsk, tiden för vår frälsning. Jag är säker på att Messias kommer och för oss ut precis som Gud förde oss ut ur Egypten. Snart kan vi gå ut i frihet och Messias kommer och frälser oss från världens alla problem”. (Källa: tidningen Haaretz 26 mars 2020)
En som dock anser sig ha raka besked från högre makt är Israels hälsominister Yaakov Litzman. Litzman, som också är ledare för det ultraortodoxa partier Förenade Torah Judaism, fick i en intervju frågan om han trodde att israelerna skulle behöva leva under karantänbestämmelserna under påsken. Litzman svar var klart och entydigt:
”Vi ber och hoppas att Messias ska komma före Påsk, tiden för vår frälsning. Jag är säker på att Messias kommer och för oss ut precis som Gud förde oss ut ur Egypten. Snart kan vi gå ut i frihet och Messias kommer och frälser oss från världens alla problem”. (Källa: tidningen Haaretz 26 mars 2020)
Tomt i Stockholm och i riksdagen av Hanna Gunnarsson
Gamla stan precis innan lunch idag.
Nästan helt tomt. Här är annars alltid turister.
Det är väldigt tomt på Stockholms
gator just nu. Vanligtvis är det alltid turister i Gamla stan, men nu
är det tomt på den stora turistgatan Västerlånggatan. Det får såklart
stora konsekvenser för restauranger, butiker och många andra företag.
Det är också tomt i riksdagen, då många tjänstemän och politiker
arbetar hemifrån. Det hålls många telefon- och videomöten, och vi som
är på plats hjälps åt med utskottsmöten och debatter.
Riksdagens arbete har fortsatt under veckan, andra veckan med en effektiviserad och minimerad verksamhet men som ändå är igång så som den ska. Flera beslut som har förberetts under en mycket kort tid har fattats och arbetsbelastningen i finansutskottet är hög. Det är i finansutskottet som alla regeringens satsningar för att dämpa krisen för olika delar av samhället bereds innan riksdagens beslut.
Ett sådant snabb-beslut som har fattats i veckan är möjligheten för företag att få anstånd med att betala in skatt. Skatten ska betalas, men kan skjutas till nästa år. Det innebär att skatteintäkter på 27 miljarder inte kommer in 2020, men beräknas komma in 2021. Riksdagen var enig om detta. Ulla Andersson (v) debatterade detta idag, lyssna här. Ulla krävde i debatten bland annat att hjälp också måste ges till personer som inte klarar av att betala hyran.
På mitt eget område, försvarspolitiken, är arbetet igång som vanligt. Försvarsberedningen har möte flera timmar varje vecka och går igenom budget och prioriteringar inför kommande “totalförsvarsbeslut” som ska fattas i höst. Det är ett stort men mycket intressant arbete. Försvars- och utrikesutskotten har också påbörjat beredningen av en ny militär insats i Mali som inte ligger under FN (den kommer Vänsterpartiet rösta emot) och en utökat möjlighet för militärt samarbete mellan Finland och Sverige (den kommer vi rösta för).
Det pågår debatter i riksdagen även i dessa tider, framförallt om motioner från allmänna motionstiden. Debatterna blir såklart präglade av den svåra situation som coronaviruset innebär för många människor. Den som vill kan lyssna på en debatt om arbetsrätt med Ali Esbati (v) här och en debatt om näringspolitik med Lorena Delgado Varas (v) här.
Riksdagens arbete har fortsatt under veckan, andra veckan med en effektiviserad och minimerad verksamhet men som ändå är igång så som den ska. Flera beslut som har förberetts under en mycket kort tid har fattats och arbetsbelastningen i finansutskottet är hög. Det är i finansutskottet som alla regeringens satsningar för att dämpa krisen för olika delar av samhället bereds innan riksdagens beslut.
Ett sådant snabb-beslut som har fattats i veckan är möjligheten för företag att få anstånd med att betala in skatt. Skatten ska betalas, men kan skjutas till nästa år. Det innebär att skatteintäkter på 27 miljarder inte kommer in 2020, men beräknas komma in 2021. Riksdagen var enig om detta. Ulla Andersson (v) debatterade detta idag, lyssna här. Ulla krävde i debatten bland annat att hjälp också måste ges till personer som inte klarar av att betala hyran.
På mitt eget område, försvarspolitiken, är arbetet igång som vanligt. Försvarsberedningen har möte flera timmar varje vecka och går igenom budget och prioriteringar inför kommande “totalförsvarsbeslut” som ska fattas i höst. Det är ett stort men mycket intressant arbete. Försvars- och utrikesutskotten har också påbörjat beredningen av en ny militär insats i Mali som inte ligger under FN (den kommer Vänsterpartiet rösta emot) och en utökat möjlighet för militärt samarbete mellan Finland och Sverige (den kommer vi rösta för).
Det pågår debatter i riksdagen även i dessa tider, framförallt om motioner från allmänna motionstiden. Debatterna blir såklart präglade av den svåra situation som coronaviruset innebär för många människor. Den som vill kan lyssna på en debatt om arbetsrätt med Ali Esbati (v) här och en debatt om näringspolitik med Lorena Delgado Varas (v) här.
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund
Pengarna eller livet! ropar borgerligheten – och skämmer ut sig
Jag har väl aldrig hört på maken. Det
tog bara några dagar så började finansmarknaden skrika med hes röst i
tv-studion att pengarna var viktigare än de sjuka. Finansmarknaden via
Kerstin Hessius, vd Tredje AP-fonden och tidigare vice riksbankschef,
kräver ett slutdatum och borttagande av… ja, vadå? De ger inget svar,
vilken åtgärd ska bort, bara ett rop att hjulen måste snurra för annars
blir det finanskrasch, hyperinflation och massarbetslöshet.
Nej, det blir det inte. Det blir däremot konkurser för spekulanter och finansbolag. Nationaliseringar. Stopp för privatiseringar. Och omställning till en hållbarare ekonomi.
Det är det de vill stoppa.
Läs hela ledaren i ETC »
Nej, det blir det inte. Det blir däremot konkurser för spekulanter och finansbolag. Nationaliseringar. Stopp för privatiseringar. Och omställning till en hållbarare ekonomi.
Det är det de vill stoppa.
Läs hela ledaren i ETC »
Corona-pandemin en del av klimatförändringen
av Gunnar Stensson
Att klimatförändringarna går
långsamt är en skröna. Den globala upphettningen är inte bara en
arktisk historia som utspelar sig långt i fjärran. Den handlar inte
bara om havsnivåer och kustlinjer. Den leder inte bara till bränder i
Australien och Kalifornien.
Den berör inte bara naturen utan också människan. Välstånd skyddar inte. Vi kan inte krångla oss ur den med tillväxt och teknik.
Det
har aldrig i mänsklighetens historia funnits en motsvarighet. Mer än
hälften av all koldioxid i atmosfären har släppts ut de senaste 30
åren. (David Wallace-Wells, Den obeboeliga planeten.
Den här gången har upphettningen överraskat alla genom att slå till i form av Corona-pandemin. Den började på en enkel bakgårdsmarknad i Kina Med hjälp av vår globalisering har den omedelbart, med hittills okänd snabbhet, nått hela jorden, över alla gränser – och samtidigt stängt alla gränser och tvingat fram ett skyddsavstånd mellan alla individer.
Corona-pandemin ställer allt, lokalt som globalt, stort som smått, i ett nytt ljus. Vi ska titta på en aspekt, ekonomin, och se hur den påverkats
Corona-pandemin avslöjar nyliberalismens vinst- och tillväxtdogm
”New economic management” innebär att köpa billigast möjligt ”just in time” det vill säga när behovet är störst. Det innebär också att sälja till högsta möjliga pris, när köparens behov är störst. New economic management är en dödsbringande förenkling av ekonomin.
Under de 30 år som nyliberalismen dominerat har detta varit den grundläggande och lättköpta dogm som styrt svensk samhällsekonomi, liksom världsekonomin. ”Vad får jag pengarna?”
Corona-krisen har avslöjat dogmen. Den är varken ny eller klok, bara gammal och dum. Den har gjort oss exceptionellt sårbara.
Det upptäckte socialminister Lena Hallengren, S, när medicinsk utrustning som beställts och betalats inte levererats, därför att Tyskland, Frankrike och Tjeckien under coronakrisen infört exportförbud på dessa produkter. Men vi borde ha förstått det tidigare.
Vi borde förstått det när svenska jordbruksprodukter blev dyrare än utländska och vi lade ner stora delar av jordbruket och i stället köpte billiga utländska matvaror. Sverige är nu när det kommer att bli nödvändigt långt ifrån självförsörjande.
Den berör inte bara naturen utan också människan. Välstånd skyddar inte. Vi kan inte krångla oss ur den med tillväxt och teknik.
Det
har aldrig i mänsklighetens historia funnits en motsvarighet. Mer än
hälften av all koldioxid i atmosfären har släppts ut de senaste 30
åren. (David Wallace-Wells, Den obeboeliga planeten.Den här gången har upphettningen överraskat alla genom att slå till i form av Corona-pandemin. Den började på en enkel bakgårdsmarknad i Kina Med hjälp av vår globalisering har den omedelbart, med hittills okänd snabbhet, nått hela jorden, över alla gränser – och samtidigt stängt alla gränser och tvingat fram ett skyddsavstånd mellan alla individer.
Corona-pandemin ställer allt, lokalt som globalt, stort som smått, i ett nytt ljus. Vi ska titta på en aspekt, ekonomin, och se hur den påverkats
Corona-pandemin avslöjar nyliberalismens vinst- och tillväxtdogm
”New economic management” innebär att köpa billigast möjligt ”just in time” det vill säga när behovet är störst. Det innebär också att sälja till högsta möjliga pris, när köparens behov är störst. New economic management är en dödsbringande förenkling av ekonomin.
Under de 30 år som nyliberalismen dominerat har detta varit den grundläggande och lättköpta dogm som styrt svensk samhällsekonomi, liksom världsekonomin. ”Vad får jag pengarna?”
Corona-krisen har avslöjat dogmen. Den är varken ny eller klok, bara gammal och dum. Den har gjort oss exceptionellt sårbara.
Det upptäckte socialminister Lena Hallengren, S, när medicinsk utrustning som beställts och betalats inte levererats, därför att Tyskland, Frankrike och Tjeckien under coronakrisen infört exportförbud på dessa produkter. Men vi borde ha förstått det tidigare.
Vi borde förstått det när svenska jordbruksprodukter blev dyrare än utländska och vi lade ner stora delar av jordbruket och i stället köpte billiga utländska matvaror. Sverige är nu när det kommer att bli nödvändigt långt ifrån självförsörjande.
Vi borde ha förstått det när vi lade ner stora delar av försvaret,
därför att världen verkade fredlig. Det viktigaste var inte att
förstörelsemaskiner som kanoner och stridsvagnar i fortsättningen
skulle köpas ”just in time”, utan att vi förlorade den allmänna
värnplikten och tillgången till nödutrustning som de 30 fältsjukhus som
vi nu kunde ha haft nytta av. (Anne-Marie Pålsson, M, Sydsvenskan
23/3)
Det upptäckte Lommas nye kommunstyrelseordförande Robert Wenglén, M. Under 15 år hade Lomma anlitat fyra privata vårdkoncerner som alla arbetade enligt modellen VVV, vinst genom valfri vanvård.
Robert Wenglén konstaterade, att det måste kallas kvasimarknad och inte valfrihet att samma vårdkoncern driver alla Lommas fyra vårdboenden, att vinst bara kan uppnås genom lägre löner, lägre bemanning och lägre krav på personalens kompetens, att äldrevården är en kärnverksamhet som kommunen måste behålla och att kommunen har konkurrensfördelar som lån till lägre ränta, inga avkastningskrav på det egna kapitalet och ingen vinstskatt.
Han drog häromdagen slutsatsen att kommunen måste ta ett dominerande ansvar för äldreomsorgen, i synnerhet nu när coronasmittan hotar den äldre. Också för skolan måste kommunen ta ett dominerande ansvar. (Robert Wenglén, M, Sydsvenskan 23/3)
Det upptäckte Allras fondsparare när de förstod att ledningen tjänat miljoner på att spekulera med deras pengar och det upptäckte alla de som anlitade Swedbank när de förstod att styrelsen profiterade på att smuggla lettiska och ryska förbrytares miljarder till skatteparadis.
Den osynliga handen är avslöjad. I klimatupphettningens tid krävs en helt annan sorts ekonomi, en som handlar om rättvis fördelning av begränsade eller minskande tillgångar. Det kräver samhällsmakt över ekonomin och globalt samarbete. Dit är det långt.
Det upptäckte Lommas nye kommunstyrelseordförande Robert Wenglén, M. Under 15 år hade Lomma anlitat fyra privata vårdkoncerner som alla arbetade enligt modellen VVV, vinst genom valfri vanvård.
Robert Wenglén konstaterade, att det måste kallas kvasimarknad och inte valfrihet att samma vårdkoncern driver alla Lommas fyra vårdboenden, att vinst bara kan uppnås genom lägre löner, lägre bemanning och lägre krav på personalens kompetens, att äldrevården är en kärnverksamhet som kommunen måste behålla och att kommunen har konkurrensfördelar som lån till lägre ränta, inga avkastningskrav på det egna kapitalet och ingen vinstskatt.
Han drog häromdagen slutsatsen att kommunen måste ta ett dominerande ansvar för äldreomsorgen, i synnerhet nu när coronasmittan hotar den äldre. Också för skolan måste kommunen ta ett dominerande ansvar. (Robert Wenglén, M, Sydsvenskan 23/3)
Det upptäckte Allras fondsparare när de förstod att ledningen tjänat miljoner på att spekulera med deras pengar och det upptäckte alla de som anlitade Swedbank när de förstod att styrelsen profiterade på att smuggla lettiska och ryska förbrytares miljarder till skatteparadis.
Den osynliga handen är avslöjad. I klimatupphettningens tid krävs en helt annan sorts ekonomi, en som handlar om rättvis fördelning av begränsade eller minskande tillgångar. Det kräver samhällsmakt över ekonomin och globalt samarbete. Dit är det långt.
2020-03-19
Friday for Future alla fredagar
Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
Överkapacitet
Överkapacitet är rationellt när det
kommer till vård och omsorg. Överkapacitet är ett annat ord för att inte
bara nuet, utan också framtid och förflutet, ska kunna vara närvarande i
samhällsplaneringen.
Överkapacitet har blivit ett av mina favoritord.
Överkapacitet har blivit ett av mina favoritord.
Boktips
Naomi Kleins On Firehar nu utkommit på svenska på Ordfronts förlag. Den svenska översättningens titel är I lågor. Ett brandtal till världen för en Green new deal.
VB har tidigare presenterat den engelska upplagan och rekommenderar bokensom är en uppföljare till Detta förändrar allt och Nej är inte nog.
”Jag tycker det blivit allt tydligare i Naomi Kleins böcker att det inte kan finnas något vitalt grönt tänkande utan att det också är rött.”Göran Greider, Aftonbladet 15/3.
Markplan det enda realistiska för nya Lund C av Ulf N
I början av mars nämnde jag om att kommunstyrelsens arbetsutskott fått
en föredragning från utredningen om vilket höjdläge det nya Lund C med
två nya spår för höghastighetståg ska ha. Då hade enbart sipprat ut det
skulle ta minst tre år längre tid att förlägga järnvägen, inklusive
Lund C, i tunnel.
Exploateringsintäkterna långt ifrån tillräckliga
Nu vet vi mera. Kostnaden för att gräva ner järnvägen blir 18 – 22 miljarder kronor. Den summan är betydligt högre än de ungefärliga beräkningar som Trafikverket tidigare gjort. Nedgrävningsanhängarna har fäst stora förhoppningar på att den mark som kan bebyggas genom att förlägga järnvägen underjordiskt skulle ge exploateringsintäkter för att finansiera en stor del av tunnelbygget. Så är inte fallet. Exploateringsintäkterna skulle hamna på lite drygt 2 miljarder kronor. Och då med en exploateringsgrad som förutsätter 20-våningshus. En mera lunda-anpassad exploateringsgrad ger förstås lägre intäkter. Kostnaderna för att dra järnvägen i tunnel genom Lund får priset för att bygga spårvägen att framstå nära nog som småslantar.
Fantasier om att staten ska betala
För det handlar om att det är Lunds skattebetalare som får stå för nedgrävningsfiolerna. Staten, i form av Trafikverket, är tydlig på denna punkt. Trafikverket är berett att bygga spåren i markläge och stå för dessa kostnader. Vill Lund ha något annat läge får kommunen betala. Att som t ex M-kommunalrådet Fredrik Ljunghill säja att staten ska stå för större delen av kostnaden (Sydsvenskan 18 mars) är ingenting annat än fantasierna och försök att föra lundaborna bakom ljuset.
Kvintetten kvintilerar
Oppositionsrådet Karin Svensson Smith (MP) varnar i samma tidning för att fördyrande särkrav från kommunens sida kan leda till att sträckan Lund-Hässleholm prioriteras ner av Trafikverket till förmån för sträckan Göteborg-Borås.
Till detta kan tilläggas att risken är de styrande kvintettens kvintilerande och trixande kring den framtida höghastighetsjärnvägen kan leda till att Lund C överhuvudtaget inte kommer att bli en station för höghastighetstågen.
Exploateringsintäkterna långt ifrån tillräckliga
Nu vet vi mera. Kostnaden för att gräva ner järnvägen blir 18 – 22 miljarder kronor. Den summan är betydligt högre än de ungefärliga beräkningar som Trafikverket tidigare gjort. Nedgrävningsanhängarna har fäst stora förhoppningar på att den mark som kan bebyggas genom att förlägga järnvägen underjordiskt skulle ge exploateringsintäkter för att finansiera en stor del av tunnelbygget. Så är inte fallet. Exploateringsintäkterna skulle hamna på lite drygt 2 miljarder kronor. Och då med en exploateringsgrad som förutsätter 20-våningshus. En mera lunda-anpassad exploateringsgrad ger förstås lägre intäkter. Kostnaderna för att dra järnvägen i tunnel genom Lund får priset för att bygga spårvägen att framstå nära nog som småslantar.
Fantasier om att staten ska betala
För det handlar om att det är Lunds skattebetalare som får stå för nedgrävningsfiolerna. Staten, i form av Trafikverket, är tydlig på denna punkt. Trafikverket är berett att bygga spåren i markläge och stå för dessa kostnader. Vill Lund ha något annat läge får kommunen betala. Att som t ex M-kommunalrådet Fredrik Ljunghill säja att staten ska stå för större delen av kostnaden (Sydsvenskan 18 mars) är ingenting annat än fantasierna och försök att föra lundaborna bakom ljuset.
Kvintetten kvintilerar
Oppositionsrådet Karin Svensson Smith (MP) varnar i samma tidning för att fördyrande särkrav från kommunens sida kan leda till att sträckan Lund-Hässleholm prioriteras ner av Trafikverket till förmån för sträckan Göteborg-Borås.
Till detta kan tilläggas att risken är de styrande kvintettens kvintilerande och trixande kring den framtida höghastighetsjärnvägen kan leda till att Lund C överhuvudtaget inte kommer att bli en station för höghastighetstågen.
Riksdagen fungerar nästan som vanligt, trots Corona!
av Hanna Gunnarsson
Sverige har ju, som de flesta andra länder,
drabbats av viruset Corona/Covid-19. Det är såklart en allvarlig
situation och det sätter vårt samhälle lite på prov. Det är viktigt att
följa myndigheternas rekommendationer, samtidigt som vi inte får
överdriva utan så mycket som möjligt måste upprätthålla ett vanligt
vardagsliv.
Att följa och lita på myndigheternas rekommendationer är otroligt viktigt i en kris. Myndigheterna gör såklart inte alltid rätt, men i en krissituation måste vi samlas runt de rekommendationer och beslut som finns, inte spekulera, hitta på egna fakta eller få panik. Att hålla ihop samhället och hjälpas åt för att se till att det fortfarande fungerar är otroligt viktigt. Så: Tvätta händerna, håll lite fysisk distans till andra människor och stanna hemma om du är sjuk eller tillhör en riskgrupp!
Riksdagen fungerar som vanligt trots Corona-viruset, även om det blir en begränsning och effektivisering av verksamheten. Vi gör vissa förändringar dels för att möjliggöra för de som behöver arbeta hemifrån att kunna göra det, och dels för att kunna rotera ledamöter tjänstemän, alltså kunna ta in friska personer om någon blir sjuk. Två stora förändringar har gjorts i den politiska verksamheten:
1) Bara 55 ledamöter deltar på omröstningarna. Partierna har fått platser proportionerligt (4 för Vänsterpartiet). Det gör att vi dels kan låta de som är sjuka eller behöver vara hemma vara just hemma och dels att vi lätt kan fylla upp våra få platser om många blir sjuka.
2) Vi har valt nästan alla ledamöter till ersättare i alla utskott. Det betyder att utskotten nu har ungefär 300 ersättare, och det kommer alltså alltid finnas någon som kan gå in och tjänstgöra på utskottsmötena. Utskotten är viktiga för att riksdagens beslutsfattande ska fungera. Vi hjälps alltså åt med att se till att alla utskott och debatter bemannas.
Att följa och lita på myndigheternas rekommendationer är otroligt viktigt i en kris. Myndigheterna gör såklart inte alltid rätt, men i en krissituation måste vi samlas runt de rekommendationer och beslut som finns, inte spekulera, hitta på egna fakta eller få panik. Att hålla ihop samhället och hjälpas åt för att se till att det fortfarande fungerar är otroligt viktigt. Så: Tvätta händerna, håll lite fysisk distans till andra människor och stanna hemma om du är sjuk eller tillhör en riskgrupp!
Riksdagen fungerar som vanligt trots Corona-viruset, även om det blir en begränsning och effektivisering av verksamheten. Vi gör vissa förändringar dels för att möjliggöra för de som behöver arbeta hemifrån att kunna göra det, och dels för att kunna rotera ledamöter tjänstemän, alltså kunna ta in friska personer om någon blir sjuk. Två stora förändringar har gjorts i den politiska verksamheten:
1) Bara 55 ledamöter deltar på omröstningarna. Partierna har fått platser proportionerligt (4 för Vänsterpartiet). Det gör att vi dels kan låta de som är sjuka eller behöver vara hemma vara just hemma och dels att vi lätt kan fylla upp våra få platser om många blir sjuka.
2) Vi har valt nästan alla ledamöter till ersättare i alla utskott. Det betyder att utskotten nu har ungefär 300 ersättare, och det kommer alltså alltid finnas någon som kan gå in och tjänstgöra på utskottsmötena. Utskotten är viktiga för att riksdagens beslutsfattande ska fungera. Vi hjälps alltså åt med att se till att alla utskott och debatter bemannas.
En hel del beslut fattas nu för att underlätta för samhället att klara av den här situationen. Vänsterpartiet har framförallt arbetat för att avskaffa karensdagen och möjliggöra för studenter att få studiemedel även om universitet och högskolor stänger.
Riksdagen har fattat två beslut som har snabb-beretts: Garantier för flygföretag och möjlighet att stänga skolor. Vanligtvis tar det minst fem veckor från att regeringen lämnar en prop till riksdagen tills vi fattar beslut. Men i akuta fall går det på tre dagar (motsvarande snabb-beredning gjordes t ex efter tsunamin). Då har partierna endast en dag på sig att skriva en följdmotion med egna åsikter.
Vänsterpartiet röstade för båda förslagen, men det betyder inte att vi tycker att innehållet är bra. Men vi vill ge myndigheterna möjlighet att rent lagligt kunna göra det de anser är bäst i denna situation. Vi har ett så kallat särskilt yttrande angående flyget, där vi säger att vi självklart vill minska inrikesflyget men i ordnade former (att låta flygföretagen gå i konkurs på ett dramatiskt sätt tror vi inte är rätt väg, framförallt med tanke på de anställda). Och vi vet att stängning av skolor och förskolor skulle få enorma konsekvenser för elever, familjer och hela samhället
I veckan har jag debatterat en av våra motioner om klimat- och miljöfrågor inom Försvarsmaktens verksamhet, med fokus på att skydda Vättern. Debatten finns här (klicka på mitt namn).
Hanna Gunnarsson (v) Lund
Riksdagsledamot och vice gruppledare
Jätten Defender avblåst i tysthet av Per Roijer
I veckan avblåste USA den största förflyttningen av militär personal och materiel som skett till Europa på över 25 år.
Beskrivningen är den amerikanska arméns egen.
Mer än 6 000 amerikanska soldater har sedan januari i år skeppats över Atlanten inklusive högkvarter och en pansarbrigad med stridsvagnar. Armén har flyttat 9 000 fordon och utrustning, 3 000 ”pieces of equipment” har forslats med båt, skriver Amerikanska armén i Europa på sin hemsida. Avsikten var att visa upp amerikansk militär slagkraft i Europa. Coronapandemin kom i vägen.
Nu är trupperna på väg tillbaka till USA
Nyheten om denna Natos jättemanöver som omfattar 18 olika länder i Europa, med 37 000 deltagande soldater och civil personal, varav 20 000 amerikaner, har fullständigt drunknat i rapporteringen om Coronaviruset.
Övningen kallades Defender (sic!) Europe 20 med tyngdpunkten i Tyskland, Polen och de baltiska staterna.
Inskeppningen från USA till Europa med personal och materiel är den största på över 25 år, skriver amerikanska armén i Europa på sin hemsida. Manövern har mötts av demonstrationer i Tyskland, men nyheten om såväl uppbyggnaden som upplösningen har inte fått någon uppmärksamhet.
Nu är manövern, övningen, och som somliga nog ser det, provokationen, avblåst på grund av utbrottet av det nya coronaviruset. Sedan den 13 mars har överskeppningen från USA avbrutits och de som skickats över Atlanten är på väg hem igen.
”Hälsa, säkerhet och stridsberedskap hos våra militärer, civila och familjemedlemmar är det viktigaste för oss”, skriver USA-armén på sin hemsida som förklaring. Några fall av smitta har konstaterats bland amerikanska trupper i Europa.
En annat kanske lika viktigt skäl framskymtar i arméns information om Covid-19:
”Medan den amerikanska militären ofta i filmer och på teve med ögonblicks varsel verkar kunna ställa upp med vidsträckta medicinska resurser när det behövs, så har talespersoner för Pentagon tidigare varnat för att överskatta [ vår] förmåga att bistå med medicinska insatser när det gäller spridningssjukdomar som coronan”, skriver Pentagons talesperson på hemsidan.
Krigsmaktens egen sjukvård är i första hand anpassad till att ta hand om krigsskador, framhålls det. Den är också nedbantad på samma sätt som vi kan ser när det gäller svenska försvaret.
Det gäller att snabbt få hem så många som möjligt innan utbrottet blir ohanterligt för trupperna i Europa.
Beskrivningen är den amerikanska arméns egen.
Mer än 6 000 amerikanska soldater har sedan januari i år skeppats över Atlanten inklusive högkvarter och en pansarbrigad med stridsvagnar. Armén har flyttat 9 000 fordon och utrustning, 3 000 ”pieces of equipment” har forslats med båt, skriver Amerikanska armén i Europa på sin hemsida. Avsikten var att visa upp amerikansk militär slagkraft i Europa. Coronapandemin kom i vägen.
Nu är trupperna på väg tillbaka till USA
Nyheten om denna Natos jättemanöver som omfattar 18 olika länder i Europa, med 37 000 deltagande soldater och civil personal, varav 20 000 amerikaner, har fullständigt drunknat i rapporteringen om Coronaviruset.
Övningen kallades Defender (sic!) Europe 20 med tyngdpunkten i Tyskland, Polen och de baltiska staterna.
Inskeppningen från USA till Europa med personal och materiel är den största på över 25 år, skriver amerikanska armén i Europa på sin hemsida. Manövern har mötts av demonstrationer i Tyskland, men nyheten om såväl uppbyggnaden som upplösningen har inte fått någon uppmärksamhet.
Nu är manövern, övningen, och som somliga nog ser det, provokationen, avblåst på grund av utbrottet av det nya coronaviruset. Sedan den 13 mars har överskeppningen från USA avbrutits och de som skickats över Atlanten är på väg hem igen.
”Hälsa, säkerhet och stridsberedskap hos våra militärer, civila och familjemedlemmar är det viktigaste för oss”, skriver USA-armén på sin hemsida som förklaring. Några fall av smitta har konstaterats bland amerikanska trupper i Europa.
En annat kanske lika viktigt skäl framskymtar i arméns information om Covid-19:
”Medan den amerikanska militären ofta i filmer och på teve med ögonblicks varsel verkar kunna ställa upp med vidsträckta medicinska resurser när det behövs, så har talespersoner för Pentagon tidigare varnat för att överskatta [ vår] förmåga att bistå med medicinska insatser när det gäller spridningssjukdomar som coronan”, skriver Pentagons talesperson på hemsidan.
Krigsmaktens egen sjukvård är i första hand anpassad till att ta hand om krigsskador, framhålls det. Den är också nedbantad på samma sätt som vi kan ser när det gäller svenska försvaret.
Det gäller att snabbt få hem så många som möjligt innan utbrottet blir ohanterligt för trupperna i Europa.
Nu styr corona-pandemin. Sedan måste ickeförsämrings-principen gälla!
Flygresorna upphörde. Gatorna tömdes, SAS avskedade 10 000. Hotell och
restauranger stod tomma. Riksbanken erbjöd 500 miljarder i gratislån.
Löfven slängde ut gymnasisterna ur skolorna. Danmark stängde
Öresundsbron, Norge stängde gränsen, men motståndsrörelsens gamla stigar
finns kvar. Frankrike gick i corona-krig. Italien och Spanien hamnade i
karantän. EU sprack som en glasruta. Trump stängde USA:s sista gräns,
den mot Kanada.
Åtgärderna för att bekämpa pandemin undergräver ekonomin, slår ut företag och leder till arbetslöshet och minskande BNP. Sedan vill många återställa ett ekonomiskt system som leder till klimatupphettning och hotar livet på planeten.
Exakt nu, när universitet och gymnasier stängt och gymnasister och studenter som alla andra sitter isolerade i sina kamrar, skickar Lunds kommun ut en påkostad, tillväxtoptimistisk propagandabroschyr under titeln Lund. Skapar framtiden - kunskap, innovation, öppenhet.
Den första artikeln handlar om hur Lund växer, förra året med cirka 2000 personer till 125 000 invånare. ”Tillväxten är motorn i utvecklingen” heter det där. Men tillväxten kan inte fortsätta.
”Regeln borde vara att allt som görs vid planering av nya områden följer vad som brukar kallas ickeförsämrings-principen”, skriver Högni Hansson, lärare vid Centrum för miljö- och klimatforskning, i Sydsvenskan 19/3.
Högni yrkar att Lunds kommun tillsätter en utredning vars mål är att få fram en modell som visar vägen för ett klimatsmart samhälle. Utbyggnaden av E22 borde stoppas!
”Fyrvägsspår med ny station” står med syftning på sträckan Flackarp-Lund och Klostergårdsstationen. Där nämns särskilt en tunnel i Sunnanvägs förlängning för bussar, cyklister och gående tvärs över grönområdet mellan Klostertäppan och Källbymölla. Den tunneln borde strykas enligt ickeförsämrings-principen!
”Höghastighetstågen skapar bra förutsättningar för regional tågtrafik” konstaterar en annan artikel om den nya stambanan för höghastighetståg mellan Lund och Hässleholm. Problemet är att inget igångsättningsbeslut tagits. Månaderna går. Resurserna flödar ut. Kommer banan Lund-Hässleholm prioriteras i det drastiska nuläget?
Samma dag som broschyren kommer ut konstaterar Alexander Kuprijanko i Sydsvenskan att ”Notan för en järnvägstunnel (under Lund) blir 18 till 22 miljarder”. Att bygga för höghastighetståg genom Lund i markplanet skulle bara kosta en tiondel så mycket.
Karin Svensson Smith, MP, tror att ”Trafikverket – om kommunen förespråkar ett tunnelalternativ - kan prioritera bort sträckan Lund – Hässleholm till förmån för Göteborg - Borås.” En rapport om tunnelutredningen kommer i april.
”Källby och sydvästra Lund är ett av de viktigaste utbyggnadsområdena i Lund” heter det på ett annat ställe. Sedan kommer en fråga: ”Problemet är vad man ska göra med marken om reningsverket försvinner?”
Om? Är det inte avgjort att reningsverket ska läggas ner och vattnet pumpas till Sjölunda i Malmö?
Det råder kommunal enighet om att göra Höjeådalen till ett naturreservat, påpekar broschyren.
Men naturreservatet lyser med sin frånvaro på översiktskartan.
Om Källby heter det att stadsdelen ska växa fram ”under en längre tid”, så under de närmaste årtiondena händer nog inte så mycket. Och gott är det.
Upprörande är att varken de fem korpfotbollsplanerna, Klostertäppans koloniområde eller Källbymöllas odlingslotter syns på översiktskartan. I stället täcks hela det långa grönområdet mellan Klostergården och spåren av gula fyrkanter som väl föreställer framtida byggnader.
Så vill Klostergårdsborna inte ha det! De vill bevara sitt långa gröna område, från Södra vägen ända ner till Höje å utan bebyggelse. Och vem vill bo intill en bullrig järnväg? Tillämpa ickeförsämrings-principen!
För oss i Södra Lund spelar också Sankt Lars en stor roll. Men Sankt Lars finns överhuvudtaget inte med på översiktskartan. Man vill kanske dölja utbyggnadsplanerna. Ickeförsämrings-principen är ytterst viktig när omfattande utbyggnad planeras i Sankt Lars.
Ingenting kommer att bli som förut när corona-paniken släpper sitt grepp. Då börjar vi om under helt nya förutsättningar. Då måste ickeförsämrings-principen styra alla våra beslut, både de lokala och de globala!
Åtgärderna för att bekämpa pandemin undergräver ekonomin, slår ut företag och leder till arbetslöshet och minskande BNP. Sedan vill många återställa ett ekonomiskt system som leder till klimatupphettning och hotar livet på planeten.
Exakt nu, när universitet och gymnasier stängt och gymnasister och studenter som alla andra sitter isolerade i sina kamrar, skickar Lunds kommun ut en påkostad, tillväxtoptimistisk propagandabroschyr under titeln Lund. Skapar framtiden - kunskap, innovation, öppenhet.
Den första artikeln handlar om hur Lund växer, förra året med cirka 2000 personer till 125 000 invånare. ”Tillväxten är motorn i utvecklingen” heter det där. Men tillväxten kan inte fortsätta.
”Regeln borde vara att allt som görs vid planering av nya områden följer vad som brukar kallas ickeförsämrings-principen”, skriver Högni Hansson, lärare vid Centrum för miljö- och klimatforskning, i Sydsvenskan 19/3.
Högni yrkar att Lunds kommun tillsätter en utredning vars mål är att få fram en modell som visar vägen för ett klimatsmart samhälle. Utbyggnaden av E22 borde stoppas!
”Fyrvägsspår med ny station” står med syftning på sträckan Flackarp-Lund och Klostergårdsstationen. Där nämns särskilt en tunnel i Sunnanvägs förlängning för bussar, cyklister och gående tvärs över grönområdet mellan Klostertäppan och Källbymölla. Den tunneln borde strykas enligt ickeförsämrings-principen!
”Höghastighetstågen skapar bra förutsättningar för regional tågtrafik” konstaterar en annan artikel om den nya stambanan för höghastighetståg mellan Lund och Hässleholm. Problemet är att inget igångsättningsbeslut tagits. Månaderna går. Resurserna flödar ut. Kommer banan Lund-Hässleholm prioriteras i det drastiska nuläget?
Samma dag som broschyren kommer ut konstaterar Alexander Kuprijanko i Sydsvenskan att ”Notan för en järnvägstunnel (under Lund) blir 18 till 22 miljarder”. Att bygga för höghastighetståg genom Lund i markplanet skulle bara kosta en tiondel så mycket.
Karin Svensson Smith, MP, tror att ”Trafikverket – om kommunen förespråkar ett tunnelalternativ - kan prioritera bort sträckan Lund – Hässleholm till förmån för Göteborg - Borås.” En rapport om tunnelutredningen kommer i april.
”Källby och sydvästra Lund är ett av de viktigaste utbyggnadsområdena i Lund” heter det på ett annat ställe. Sedan kommer en fråga: ”Problemet är vad man ska göra med marken om reningsverket försvinner?”
Om? Är det inte avgjort att reningsverket ska läggas ner och vattnet pumpas till Sjölunda i Malmö?
Det råder kommunal enighet om att göra Höjeådalen till ett naturreservat, påpekar broschyren.
Men naturreservatet lyser med sin frånvaro på översiktskartan.
Om Källby heter det att stadsdelen ska växa fram ”under en längre tid”, så under de närmaste årtiondena händer nog inte så mycket. Och gott är det.
Upprörande är att varken de fem korpfotbollsplanerna, Klostertäppans koloniområde eller Källbymöllas odlingslotter syns på översiktskartan. I stället täcks hela det långa grönområdet mellan Klostergården och spåren av gula fyrkanter som väl föreställer framtida byggnader.
Så vill Klostergårdsborna inte ha det! De vill bevara sitt långa gröna område, från Södra vägen ända ner till Höje å utan bebyggelse. Och vem vill bo intill en bullrig järnväg? Tillämpa ickeförsämrings-principen!
För oss i Södra Lund spelar också Sankt Lars en stor roll. Men Sankt Lars finns överhuvudtaget inte med på översiktskartan. Man vill kanske dölja utbyggnadsplanerna. Ickeförsämrings-principen är ytterst viktig när omfattande utbyggnad planeras i Sankt Lars.
Ingenting kommer att bli som förut när corona-paniken släpper sitt grepp. Då börjar vi om under helt nya förutsättningar. Då måste ickeförsämrings-principen styra alla våra beslut, både de lokala och de globala!
Läget av Gunnar Stensson
Plötsligt har vi över 80 hamnat i corona-pandemins centrum. Vi är
pestsmittade genom att inte vara sjuka. Vi ska helst inte visa oss
utomhus och inte träffa någon. Vi ska inte visa oss på COOP. Barn,
barnbarn, syskon och vänner ska lämna kassar utanför dörren, men
absolut inte stiga innanför den. Vi är de oberörbara. Vi kan infekteras
och trilla av pinn, knall och fall.
Det har gått fort. Vi skulle fira Nourus i onsdags. Det blev inställt. Förra veckan förberedde jag en liten föreläsning i Virvelvindens träffpunkt. Träffpunkten stängdes i måndags. Jag kallade till byalagsmöte och promenad - idag inställde jag både möte och promenad. I förrgår avtalade jag med Röda Kapellet och Lunds allmänna sångförening om framträdanden vid Valborg – nu vet jag inte om firandet blir möjligt. Blir det någon 1 maj-demonstration? Om ett par veckor har läsecirkeln möte – eller? I måndags åt Pascal, vår dotterson, hamburgare hos oss i pausen mellan skolan och fotbollen. I tisdags stängdes Hedda-gymnasiet. Pascal ska hålla sig undan.
Mina barn föreslog att vi ska flytta till torpet i Kvartebo och Karins syster för att rädda oss från smittan. Det var av en rad skäl omöjligt. De ska däremot resa till Småland i påsk. Vi får inte följa med. - av hänsyn till det hot de utgör mot vår hälsa. Återstår att vi isolerar oss i vår trygga vrå i Klostergården. De enda som vågar sig in är unga och äldre kvinnor och män från hemtjänsten. De är hjältar. Men de blir färre. Måtte de inte bli smittade och försvinna eller överlupna av arbete!
Vi klagar inte. Många har det mycket värre.
Det har gått fort. Vi skulle fira Nourus i onsdags. Det blev inställt. Förra veckan förberedde jag en liten föreläsning i Virvelvindens träffpunkt. Träffpunkten stängdes i måndags. Jag kallade till byalagsmöte och promenad - idag inställde jag både möte och promenad. I förrgår avtalade jag med Röda Kapellet och Lunds allmänna sångförening om framträdanden vid Valborg – nu vet jag inte om firandet blir möjligt. Blir det någon 1 maj-demonstration? Om ett par veckor har läsecirkeln möte – eller? I måndags åt Pascal, vår dotterson, hamburgare hos oss i pausen mellan skolan och fotbollen. I tisdags stängdes Hedda-gymnasiet. Pascal ska hålla sig undan.
Mina barn föreslog att vi ska flytta till torpet i Kvartebo och Karins syster för att rädda oss från smittan. Det var av en rad skäl omöjligt. De ska däremot resa till Småland i påsk. Vi får inte följa med. - av hänsyn till det hot de utgör mot vår hälsa. Återstår att vi isolerar oss i vår trygga vrå i Klostergården. De enda som vågar sig in är unga och äldre kvinnor och män från hemtjänsten. De är hjältar. Men de blir färre. Måtte de inte bli smittade och försvinna eller överlupna av arbete!
Vi klagar inte. Många har det mycket värre.
Israeliska krypskyttar vid gränsen mot Gaza: ”42 knä på en dag” av Ulf N
Över 200 palestinier har dödats och
nära 8000 har skadats under de två år långa protesterna vid
gränsstängslet mellan Israel och Gaza.
Den ”judiska och demokratiska staten” Israel har placerat ut sina krypskyttar vid gränsen för att hindra palestinierna att komma för nära stängslet. Krypskyttarna som är en del av krigsmakten skjuter skarpt mot demonstrerande och obeväpnade Gazabor. En stor majoritet av dem som dödats och skadats har varit obeväpnade. I första hand ska krypskyttarna skjuta sönder demonstranterna i ena knät, men dödskjutningar förekommer också som framgår ovan.
Räknar alla träffar
I den israeliska tidningen Haaretz den 6 mars i år berättar i belåtna ordalag en krypskytt (i tidningen kallad Eden), som nu avslutat sin tjänstgöring om resultatet av sitt uppdrag vid gränsen. ”Jag vet exakt hur många knän jag har träffat”, säjer Eden, ”jag har räknat varje gång jag gett eld. Jag vet precis: 52 knän har träffats”.
”Hur många idag?”
Eden fortsätter: ”Vad gäller träffar så har jag fått in flest fullträffar av alla i min bataljon. I bataljonen brukade de säja: ’Titta, här kommer ”the killer”. När jag kom tillbaka från gränsen brukade de fråga: ’Hur många idag?’ Det fanns en historia om en krypskytt som fått ihop 11 knä på en dag. På några få timmar slog jag nästan hans rekord”.
”Världens mest moraliska armé”?!
Rekordet i antal söndertrasade knän på en dag slogs av Edens grupp om sammanlagt tre skyttar i maj 2018, när Gazas befolkning demonstrerade mot att USA öppnat sin ambassad i al-Quds/Jerusalem. Då sköts 42 knän sönder. En av skyttarna stod ensam för 28 palestinska knän.
Och Israel hävdar att landet har ”världens mest moraliska armé” ….
Den ”judiska och demokratiska staten” Israel har placerat ut sina krypskyttar vid gränsen för att hindra palestinierna att komma för nära stängslet. Krypskyttarna som är en del av krigsmakten skjuter skarpt mot demonstrerande och obeväpnade Gazabor. En stor majoritet av dem som dödats och skadats har varit obeväpnade. I första hand ska krypskyttarna skjuta sönder demonstranterna i ena knät, men dödskjutningar förekommer också som framgår ovan.
Räknar alla träffar
I den israeliska tidningen Haaretz den 6 mars i år berättar i belåtna ordalag en krypskytt (i tidningen kallad Eden), som nu avslutat sin tjänstgöring om resultatet av sitt uppdrag vid gränsen. ”Jag vet exakt hur många knän jag har träffat”, säjer Eden, ”jag har räknat varje gång jag gett eld. Jag vet precis: 52 knän har träffats”.
”Hur många idag?”
Eden fortsätter: ”Vad gäller träffar så har jag fått in flest fullträffar av alla i min bataljon. I bataljonen brukade de säja: ’Titta, här kommer ”the killer”. När jag kom tillbaka från gränsen brukade de fråga: ’Hur många idag?’ Det fanns en historia om en krypskytt som fått ihop 11 knä på en dag. På några få timmar slog jag nästan hans rekord”.
”Världens mest moraliska armé”?!
Rekordet i antal söndertrasade knän på en dag slogs av Edens grupp om sammanlagt tre skyttar i maj 2018, när Gazas befolkning demonstrerade mot att USA öppnat sin ambassad i al-Quds/Jerusalem. Då sköts 42 knän sönder. En av skyttarna stod ensam för 28 palestinska knän.
Och Israel hävdar att landet har ”världens mest moraliska armé” ….
2020-03-12
Friday for Future alla fredagar
Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
Liten virus stjälper stor världsekonomi
En ny, måttligt farlig influensa har drabbat oss med snuva och halsont.
Influensan orsakas av ett virus som kallas Corona och härstammar från
Wuhan i Kina. Sedan har det färdats snabbt tillsammans med affärsmän,
företagare, turister, miljonärer och konsumtionsvaror i luften, på
motorvägarna, järnvägarna och fartygen mellan de städer där större delen
av mänskligheten finns samlad och där dess verkan är störst tack vare
luftföroreningarna.
Influensan är som sagt relativt beskedlig utom i detta avseende: den är en pandemi som gör många människor sjuka samtidigt och spränger de vårdsystem som dessförinnan drabbats av new public management och försvagats. Den skonar unga men kan döda gamla och svaga.
Corona påminner oss om hur ömtåligt människans speciella ekosystem är. Börserna rasar (delvis automatiskt eftersom köp och sälj hanteras av datorer som programmerats att söka vinst), koncerner och företag går i konkurs, arbetslösheten ökar, fotbollsmatcher spelas utan publik, länder och städer har genomfört utegångsförbud. Danmark har stängt förskolor, skolor, museer och universitet. Donald Trump har satt Europa i karantän och höjer beredskapen längs muren som stänger ute Latinamerikas folk.
Om pandemin får full kraft bryter vårdsystemen samman i Italien och USA, för att inte tala om en rad länder i Afrika. Jimmy Åkesson och Ulf Kristersson bevakar gränsen för att utestänga flyktingar som försöker rädda sig från oljeprofitörernas krig, Saudiarabien sänker priset på olja. Primärvalens debattmöten läggs ner i USA. Magdalena Andersson slopar karensdagen och förstärker sjukvård och kliniker. Löfven förbjuder möten som samlar mer än 500 deltagare. Fyrspåren Flackarp-Lund skjuts på framtiden.
De drastiska åtgärderna från stater, finanssystem och koncerner kan ses som en förövning inför allt det som måste göras i klimatupphettningens tid. Människans gemensamma institutioner och enskilda individer är inte bara svaga utan visar också på många sätt sin kraft. Kina isolerade 50 miljoner kineser någon månad. Gatorna i Milano, Venedig, Rom och många andra metropoler tömdes på trafik. Luften blev renare. Flygandet minskar drastiskt. Bilismen begränsas, trots Saudiarabiens billiga bensin. Tillväxten avstannar. Pengar överförs till vård och välfärd. Skatter för att bekosta det gemensamma bästa höjs.
Detta och mycket mer måste göras för att motverka klimatupphettningen. Nu vidtas åtgärderna kaotiskt och i panik. Den framtida energiomställningen, omvandlingen av livsmedelsproduktionen, minskningen av den globala BNP och minskningen av ojämlikheten måste ske planerat och i global skala och på lång sikt. Det blir inte lätt.
Influensan orsakas av ett virus som kallas Corona och härstammar från
Wuhan i Kina. Sedan har det färdats snabbt tillsammans med affärsmän,
företagare, turister, miljonärer och konsumtionsvaror i luften, på
motorvägarna, järnvägarna och fartygen mellan de städer där större delen
av mänskligheten finns samlad och där dess verkan är störst tack vare
luftföroreningarna. Influensan är som sagt relativt beskedlig utom i detta avseende: den är en pandemi som gör många människor sjuka samtidigt och spränger de vårdsystem som dessförinnan drabbats av new public management och försvagats. Den skonar unga men kan döda gamla och svaga.
Corona påminner oss om hur ömtåligt människans speciella ekosystem är. Börserna rasar (delvis automatiskt eftersom köp och sälj hanteras av datorer som programmerats att söka vinst), koncerner och företag går i konkurs, arbetslösheten ökar, fotbollsmatcher spelas utan publik, länder och städer har genomfört utegångsförbud. Danmark har stängt förskolor, skolor, museer och universitet. Donald Trump har satt Europa i karantän och höjer beredskapen längs muren som stänger ute Latinamerikas folk.
Om pandemin får full kraft bryter vårdsystemen samman i Italien och USA, för att inte tala om en rad länder i Afrika. Jimmy Åkesson och Ulf Kristersson bevakar gränsen för att utestänga flyktingar som försöker rädda sig från oljeprofitörernas krig, Saudiarabien sänker priset på olja. Primärvalens debattmöten läggs ner i USA. Magdalena Andersson slopar karensdagen och förstärker sjukvård och kliniker. Löfven förbjuder möten som samlar mer än 500 deltagare. Fyrspåren Flackarp-Lund skjuts på framtiden.
De drastiska åtgärderna från stater, finanssystem och koncerner kan ses som en förövning inför allt det som måste göras i klimatupphettningens tid. Människans gemensamma institutioner och enskilda individer är inte bara svaga utan visar också på många sätt sin kraft. Kina isolerade 50 miljoner kineser någon månad. Gatorna i Milano, Venedig, Rom och många andra metropoler tömdes på trafik. Luften blev renare. Flygandet minskar drastiskt. Bilismen begränsas, trots Saudiarabiens billiga bensin. Tillväxten avstannar. Pengar överförs till vård och välfärd. Skatter för att bekosta det gemensamma bästa höjs.
Detta och mycket mer måste göras för att motverka klimatupphettningen. Nu vidtas åtgärderna kaotiskt och i panik. Den framtida energiomställningen, omvandlingen av livsmedelsproduktionen, minskningen av den globala BNP och minskningen av ojämlikheten måste ske planerat och i global skala och på lång sikt. Det blir inte lätt.
I Coronatider
Dessa Coronatider ger upphov till många tankar som just nu fyller alla medier, gamla som nya.
VB väljer att citera en dikt av Göran Greider, en som ofta ger upphov till intressanta egna tankar.
VB väljer att citera en dikt av Göran Greider, en som ofta ger upphov till intressanta egna tankar.
Jag – en smittbärare av Gunnar Stensson
Mellan 1860 och 1890 avled 86000 personer i Sverige i scharlakansfeber. Dödligheten var 30 procent. (Nationalencyklopedin).
Det var efter nyår 1939. Vi bodde fortfarande i Uppsala och jag var fem år. Vi firade en liten julfest på trettondagen och jag blev plötsligt sjuk. Det jag minns är att far muntrade upp mig genom att berätta att jag skulle få åka till sjukhuset i brandbil. Min besvikelse var stor när det kom en ambulans i stället, brandkårens ambulans. Jag återsåg aldrig mer mitt hem i Uppsala.
Jag blev inlagd i ett kalt rum med gula väggar och skrek att jag ville hem. Efter en stund kom en barsk sköterska och sa: Om du inte slutar skrika får du aldrig komma hem! Jag blev tyst.
I sjukhuset stannade jag sex veckor. Då och då fick jag prata med mina föräldrar genom en glasruta. Vi var ungefär 20 sjuka barn i sjuksalen. På morgnarna kom sköterskor med spatlar och petade snor ur våra näsor. En gång petade jag ut snoret själv men mötte inte den uppskattning jag förväntade. Ibland hade vi ganska roligt. Där var gott om leksaker. Barnen fick presenter och inget fick tas ut från epidemisjukhuset. När ingen tittade sprang vi mellan sängarna. Jag fick öroninflammation och sövdes med eter när jag opererades. Efteråt kräktes jag.
I mitten av februari lämnade jag sjukhuset, men fick inte komma hem utan bodde hos syster Majken, en snäll diakonissa, i ett hyreshusområde utanför Uppsala. Jag fick inte smitta min 3-årige bror Jan. Varje dag åt jag ett vispat ägg med socker. En kväll var det försvarsövning på den öppna platsen utanför och de sköt med kanoner. Ett skjul brann. Jag stod på balkongen.
Under våren flyttade mina föräldrar med Jan till Växjö. Jag fick jag bo hos min faster i Stockholm när jag fyllde sex år. Jag minns ett kondis högst upp i ett av Kungstornen och en rulltrappa på Skansen.
Sedan flyttade jag till mina morföräldrar i Färlöv i Skåne. Nu var det sommar. Det fanns en grön pump utanför köket i trädgården. Jag var mycket tillsammans med deras husa som hette Matte.
Till slut kom jag hem till mina föräldrar i Växjö. Jag kände igen möblerna. Mamma skjutsade mig på pakethållaren när vi hälsade på Jan på epidemisjukhuset. Till slut hade han också fått scharlakansfeber. Efter besöket fick jag saft och en bakelse på Skåres konditori på Kronobergsgatan.
En månad senare började andra världskriget.
Det var efter nyår 1939. Vi bodde fortfarande i Uppsala och jag var fem år. Vi firade en liten julfest på trettondagen och jag blev plötsligt sjuk. Det jag minns är att far muntrade upp mig genom att berätta att jag skulle få åka till sjukhuset i brandbil. Min besvikelse var stor när det kom en ambulans i stället, brandkårens ambulans. Jag återsåg aldrig mer mitt hem i Uppsala.
Jag blev inlagd i ett kalt rum med gula väggar och skrek att jag ville hem. Efter en stund kom en barsk sköterska och sa: Om du inte slutar skrika får du aldrig komma hem! Jag blev tyst.
I sjukhuset stannade jag sex veckor. Då och då fick jag prata med mina föräldrar genom en glasruta. Vi var ungefär 20 sjuka barn i sjuksalen. På morgnarna kom sköterskor med spatlar och petade snor ur våra näsor. En gång petade jag ut snoret själv men mötte inte den uppskattning jag förväntade. Ibland hade vi ganska roligt. Där var gott om leksaker. Barnen fick presenter och inget fick tas ut från epidemisjukhuset. När ingen tittade sprang vi mellan sängarna. Jag fick öroninflammation och sövdes med eter när jag opererades. Efteråt kräktes jag.
I mitten av februari lämnade jag sjukhuset, men fick inte komma hem utan bodde hos syster Majken, en snäll diakonissa, i ett hyreshusområde utanför Uppsala. Jag fick inte smitta min 3-årige bror Jan. Varje dag åt jag ett vispat ägg med socker. En kväll var det försvarsövning på den öppna platsen utanför och de sköt med kanoner. Ett skjul brann. Jag stod på balkongen.
Under våren flyttade mina föräldrar med Jan till Växjö. Jag fick jag bo hos min faster i Stockholm när jag fyllde sex år. Jag minns ett kondis högst upp i ett av Kungstornen och en rulltrappa på Skansen.
Sedan flyttade jag till mina morföräldrar i Färlöv i Skåne. Nu var det sommar. Det fanns en grön pump utanför köket i trädgården. Jag var mycket tillsammans med deras husa som hette Matte.
Till slut kom jag hem till mina föräldrar i Växjö. Jag kände igen möblerna. Mamma skjutsade mig på pakethållaren när vi hälsade på Jan på epidemisjukhuset. Till slut hade han också fått scharlakansfeber. Efter besöket fick jag saft och en bakelse på Skåres konditori på Kronobergsgatan.
En månad senare började andra världskriget.
Klimatsmart att inte riva av Ann Schlyter
Exploateringsplanering istället för
stadsplanering - hur blev det så, frågade sig en talare på ett
seminarium som hölls i Stockholm i måndags. Kulturmiljöfrämjandet och Byggnadsvårdsföreningen arrangerade det i anslutning till ett upprop om att värna kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer.
Uppgiften var att finna vägar för en ökad varsamhet i plan- och byggprocesser.
Trots ett ökat intresse från allmänheten har utvecklingen gått åt fel håll. Det vittnades om många byggnader som rivs trots riksintresse och bevaranderegler. De goda exempel som visades var många gånger resultatet av folkligt uppror mot förstörelsen. Planerat förfall fortsätter att vara en vanlig metod som fastighetsägare använder sig av. En utredning är tillsatt för att förkorta listan på riksintresse.
Byggherrarna får styra mer och mer. De är starka i förhandlingarna, de har duktiga och erfarna planerare, medan många kommuner inte har tjänstemän med samma erfarenhet. Här i Lund tror jag dock vi har en så bra förvaltning man kan önska sig med de begränsade resurser som läggs på kulturarvskompetens. När det gäller hänsyn till kulturarvet är det snarare problem med politikernas ointresse.
Byggföretagen hackar på Plan och Bygglagen, PBL.
Anpassning till lokala förhållanden och granskning anses fördröja
processen. Det verkar som om bostadshus ska produceras i en
Trabantfabrik och spridas över landet. PBL är försvagad men kan ändå
användas för att skydda miljön, det är i tillämpningen det brister.
Lagefterlevnaden är faktiskt dålig. Uppgiften var att finna vägar för en ökad varsamhet i plan- och byggprocesser.Trots ett ökat intresse från allmänheten har utvecklingen gått åt fel håll. Det vittnades om många byggnader som rivs trots riksintresse och bevaranderegler. De goda exempel som visades var många gånger resultatet av folkligt uppror mot förstörelsen. Planerat förfall fortsätter att vara en vanlig metod som fastighetsägare använder sig av. En utredning är tillsatt för att förkorta listan på riksintresse.
Byggherrarna får styra mer och mer. De är starka i förhandlingarna, de har duktiga och erfarna planerare, medan många kommuner inte har tjänstemän med samma erfarenhet. Här i Lund tror jag dock vi har en så bra förvaltning man kan önska sig med de begränsade resurser som läggs på kulturarvskompetens. När det gäller hänsyn till kulturarvet är det snarare problem med politikernas ointresse.
Trafikverket har av Arkitektuppropet utsetts till årets största rivningsmarodör. På fem år ska de enligt uppgift rivit närmre tusen kulturhistoriska järnvägsbyggnader. Naturligtvis borde det stå i ägarinstruktionerna till statliga och kommunala bolag att de ska värna kulturarvet. Här i Lund röstade femklövern ner ett sådant förslag från vänsterpartiet.
Den goda byggda miljön är en resurs - en ändlig resurs. Rivet är rivet och borta för alltid. Hållbarhet är ett viktigt argument. Rivning innebär en stor klimatbelastning. Det gör även nybyggnationen. Återbruk är möjligt på alla nivåer, från att hitta användningsområden, exempelvis för gamla industribyggnader, till att ta vara på grundstrukturer av betong och andra delar av byggnader.
Det krävs en omfattande attitydförändring och folkbildning. Jag skulle önska att det parallellt med skolans undervisning om naturmiljö också undervisades om den byggda miljön.
Arabiska våren och franska revolutionen
av Gunnar Stensson
I inledningen till sin föreläsning Den arabiska våren och vad som hänt därefter pekade Jan Hjärpe på 1789 års franska revolution som en föregångare.
Den lysande befrielsen i Frankrike 1789 urartade snart i en hård diktatur och några år senare i Napoleons kejsardöme, men idéerna fortsatte att leva och påverka utvecklingen i hela världen.
På samma sätt spreds under den arabiska våren demokratiska idéer i arabvärldens 21 nationer med deras 120 miljoner invånare. Idéerna hade existerat i många av länderna långt tidigare, men tack vare IT-revolutionen blev det plötsligt möjligt att nå ut och sprida dem. Nu som då slog reaktionen tillbaka. Framtiden får utvisa hur de demokratiska idéerna förverkligas.
Gnistan som tände den arabiska våren var en självbränning som utfördes av en förtvivlad grönsakshandlare i Tunis. Jan Hjärpe underströk skillnaden mellan denna självuppoffrande protesthandling och självmordsbombarnas terror.
Den lysande befrielsen i Frankrike 1789 urartade snart i en hård diktatur och några år senare i Napoleons kejsardöme, men idéerna fortsatte att leva och påverka utvecklingen i hela världen.
På samma sätt spreds under den arabiska våren demokratiska idéer i arabvärldens 21 nationer med deras 120 miljoner invånare. Idéerna hade existerat i många av länderna långt tidigare, men tack vare IT-revolutionen blev det plötsligt möjligt att nå ut och sprida dem. Nu som då slog reaktionen tillbaka. Framtiden får utvisa hur de demokratiska idéerna förverkligas.
Gnistan som tände den arabiska våren var en självbränning som utfördes av en förtvivlad grönsakshandlare i Tunis. Jan Hjärpe underströk skillnaden mellan denna självuppoffrande protesthandling och självmordsbombarnas terror.
Han visade hur exemplen från Tahrirtorget, Befrielsetorget, i Kairo 2011 fick efterföljare även utanför den arabiska världen som exempelvis Occupy Wall Street-rörelsen i New York. Hans avsky för nyliberalismen skymtade fram.
Föreläsningens breda, långsiktiga perspektiv utgjorde en välgörande kontrast till de mörka rapporter om dagslägets konflikter som sköljer över oss i massmedia. Jan Hjärpe varken döljer eller förskönar det onda som sker, men pekar på framtiden. Liksom den franska revolutionen visar den arabiska våren att en annan värld är möjlig.
Och det hoppas vi ju sedan våren 2011.
Föreläsningen ägde rum i Mötesplats Klostergårdens största sal, som var fullsatt. I Klostergården känner alla Jan och de flesta i salen kände också varandra. I skymningen på vägen dit hörde jag koltrastarnas mångstämmiga sång ur dungarna av knoppande avenbok.
Kom med i cykelpanelen
Om du cyklar i Lund och vill göra
cykelnätet bättre så är du rätt person att ingå i Lunds cykelpanel. Vi
vill lyssna in cyklisternas behov och synpunkter och vi tänker att
cykelpanelen ska bli ett forum för engagemang, dialog och aktiviteter.
Cykelpanelen ska bestå av cirka hundra personer – gärna med olika åldrar, kön, geografiska områden och cykelvanor.
Panelen drar igång under våren 2020 och som deltagare kommer du att bli inbjuden till cirka fyra aktiviteter per år där du kan delta på olika sätt. Planen är att genomföra en enkät, en större träff (t.ex. gruppdiskussion, föreläsning), en mindre träff med fokus på specifik cykelfråga samt en cykeltur per år.
Varför en cykelpanel?
Att cykla är vänligt för miljön och hälsan. Lunds kommun har högt ställda klimatmål och vi jobbar bland annat med att underlätta för hållbart resande. Cykelpanelen är ett forum för dialog med cyklister för att öka förståelse för cyklistens behov och för att diskutera kommunens cykelåtgärder.
Cykelpanelen ska bestå av cirka hundra personer – gärna med olika åldrar, kön, geografiska områden och cykelvanor.
Panelen drar igång under våren 2020 och som deltagare kommer du att bli inbjuden till cirka fyra aktiviteter per år där du kan delta på olika sätt. Planen är att genomföra en enkät, en större träff (t.ex. gruppdiskussion, föreläsning), en mindre träff med fokus på specifik cykelfråga samt en cykeltur per år.
Varför en cykelpanel?
Att cykla är vänligt för miljön och hälsan. Lunds kommun har högt ställda klimatmål och vi jobbar bland annat med att underlätta för hållbart resande. Cykelpanelen är ett forum för dialog med cyklister för att öka förståelse för cyklistens behov och för att diskutera kommunens cykelåtgärder.
2020-03-05
Friday for Future alla fredagar
On Friday we strike in Brussels! See you at Central Station 14:00 along with representatives from all European nations.
Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
8 mars 2020
I vanlig ordning är det många arrangemang som vill uppmärksamma
kvinnors villkor denna dag. Vill man ha överblick över alla så får man
söka på nätet i allmänhet och Facebook i synnerhet.
Här nedan finns två evenemang från Lund och två från Malmö.
Feminismen har inte gått för långt, vi har inte gått långt nog!
Demonstration: Åttonde mars – internationella kvinnokampsdagen!
Feminism underifrån - krossar patriarkatet
En kamp för överlevnad – en strid för rättvisa: Kvinnokamp, klimatkamp!
Här nedan finns två evenemang från Lund och två från Malmö.
Lund
Den 8 mars arrangerar Vänsterpartiet Lund och Ung Vänster Lund en manifestation på Stortorget.
I alla kvinnors liv och vardag är patriarkatets förtryck närvarande. I Lund liksom resten av Sverige drabbas kvinnor när det genomförs stora nedskärningar i välfärden. För av alla kvinnor som arbetar i Sverige idag, jobbar 4 av 10 i välfärden. Kanske är du som läser detta en av dem. En av alla dem som känner av nedskärningarna i vården, skolan och omsorgen.
Nu måste vi stoppa välfärdskrisen. Därför är huvudparollen för årets 8 mars Vi behöver välfärden - Välfärden behöver oss!
Under manifestationen kommer tal hållas från både Vänsterpartiet och Ung Vänster.
Söndag 8 mars kl. 14:00–15:00
Stortorget, Lund
Läs mer på Facebook »
I alla kvinnors liv och vardag är patriarkatets förtryck närvarande. I Lund liksom resten av Sverige drabbas kvinnor när det genomförs stora nedskärningar i välfärden. För av alla kvinnor som arbetar i Sverige idag, jobbar 4 av 10 i välfärden. Kanske är du som läser detta en av dem. En av alla dem som känner av nedskärningarna i vården, skolan och omsorgen.
Nu måste vi stoppa välfärdskrisen. Därför är huvudparollen för årets 8 mars Vi behöver välfärden - Välfärden behöver oss!
Under manifestationen kommer tal hållas från både Vänsterpartiet och Ung Vänster.
Söndag 8 mars kl. 14:00–15:00
Stortorget, Lund
Läs mer på Facebook »
Åttonde mars instiftades för att
uppmärksamma kvinnors kamp, för att under en day lyfta hela den
feministiska kampen och det är återigen det vi demonstrerar för.
Omkring oss så är det samma problem nu som då: mäns våld mot kvinnor,
kvinnors lägre lön, sämre sjukvård, sexuella trakasserier på stan och
sexuellt våld i hemmet.
Vi samlas för att vi vet att vi behöver bekämpa patriarkatet som system, och att detta system är sammanflätat med kapitalism och rasism. Vi är en del av en världsomspännande rörelse som kämpar i Rojava, latinamerika, Sverige och överallt annars. Kom med!
Vi vill i vår demonstration knyta an till olika kamper, från antifascistisk kamp i Chile och Rojava, till kampen mot sexuellt våld, för makten över vårt arbete, till #metoo och så mycket mer. Är du engagerad i något sådant? Kontakta oss!
* Med kvinnor menar vi såklart alla som identifierar sig som kvinnor.
Söndag 8 mars kl. 13:00
Stortorget, Lund
Läs mer på Facebook »
Vi samlas för att vi vet att vi behöver bekämpa patriarkatet som system, och att detta system är sammanflätat med kapitalism och rasism. Vi är en del av en världsomspännande rörelse som kämpar i Rojava, latinamerika, Sverige och överallt annars. Kom med!
Vi vill i vår demonstration knyta an till olika kamper, från antifascistisk kamp i Chile och Rojava, till kampen mot sexuellt våld, för makten över vårt arbete, till #metoo och så mycket mer. Är du engagerad i något sådant? Kontakta oss!
* Med kvinnor menar vi såklart alla som identifierar sig som kvinnor.
Söndag 8 mars kl. 13:00
Stortorget, Lund
Läs mer på Facebook »
Malmö
Det pågår ständigt feministiska
kamper världen över. Idag står vi tillsammans i solidaritet med varje
grupp och individ i kampen mot patriarkatet.
Från strider för rättvisa löner i Malmö och kampen mot islamofobi i Skurup till upproret i Chile och revolutionen i Rojava. Från kampen för rätten till abort och frigörelse för HBTQIA+ personer i Polen till motståndskampen i Iran och den ständigt pågående kampen för frihet i Sydafrika. Dessa är några få av alla de kamper och frågor som pågår just nu i vår rörelse.
Vi skapar den här demonstrationen tillsammans. Ta med dina vänner och kamrater. Vi välkomnar initiativ innan under och efter demonstrationen. Vi ses på Möllevångstorget klockan 15.00 på internationella kvinnodagen.
Vi är kampen!
Söndag 8 mars kl. 15:00–18:00
Möllevångstorget, Malmö
Läs mer på Facebook »
Från strider för rättvisa löner i Malmö och kampen mot islamofobi i Skurup till upproret i Chile och revolutionen i Rojava. Från kampen för rätten till abort och frigörelse för HBTQIA+ personer i Polen till motståndskampen i Iran och den ständigt pågående kampen för frihet i Sydafrika. Dessa är några få av alla de kamper och frågor som pågår just nu i vår rörelse.
Vi skapar den här demonstrationen tillsammans. Ta med dina vänner och kamrater. Vi välkomnar initiativ innan under och efter demonstrationen. Vi ses på Möllevångstorget klockan 15.00 på internationella kvinnodagen.
Vi är kampen!
Söndag 8 mars kl. 15:00–18:00
Möllevångstorget, Malmö
Läs mer på Facebook »
Feminismen har inte gått för långt, vi har inte gått långt nog!
I alla kvinnors liv och vardag är patriarkatets förtryck närvarande. Även så i klimatfrågan. Det är kvinnor som tar de största konsekvenserna av den klimatpåverkan som män är största orsaken till. Kampen för kvinnors säkerhet och rättvisa måste därför vara nära kopplad till kampen för klimatet.
Slut upp med oss den 8 mars i internationell solidaritet för global rättvisa!
Söndag 8 mars kl. 10:00–20:00
Biograf Panora, Friisgatan 19 D, Malmö
Läs mer på Facebook »
I alla kvinnors liv och vardag är patriarkatets förtryck närvarande. Även så i klimatfrågan. Det är kvinnor som tar de största konsekvenserna av den klimatpåverkan som män är största orsaken till. Kampen för kvinnors säkerhet och rättvisa måste därför vara nära kopplad till kampen för klimatet.
Slut upp med oss den 8 mars i internationell solidaritet för global rättvisa!
Söndag 8 mars kl. 10:00–20:00
Biograf Panora, Friisgatan 19 D, Malmö
Läs mer på Facebook »
Den arabiska våren och det som har hänt därefter
Professor emeritus Jan Hjärpe berättar.
9 mars kl 19.
Mötesplats Klostergården, Klostergårdens Bibliotek & Fritid, Nordanväg 11 b
9 mars kl 19.
Mötesplats Klostergården, Klostergårdens Bibliotek & Fritid, Nordanväg 11 b
Veckans vårtecken
Ett ensamt plommonträd i vit skrud lyser bortom Korpvallens gröna bollplaner.
Måtte det slippa drabbas av frost!
Måtte det slippa drabbas av frost!
Ernesto Cardenal är död
Den nicaraguanske poeten och tidigare
kulturministern Ernesto Cardenal är död. Han avled i söndags 2 mars 95
år gammal. Tre dagars landssorg har utlysts i Nicaragua med anledning
av hans bortgång.
Cardenal föddes i en inflytelserik familj och prästvigdes 1965. Han engagerade sig i politiken och stödde Sandinistrebellerna mot Somozadiktaturen. Sedan Sandinisterna kommit till makten 1979 blev han allt mer engagerad och var kulturminister i åtta år.
På grund av sitt politiska engagemang blev han under 35 år avstängd från prästyrket. Först i februari förra året upphävde påve Franciskus hans avstängning.
Cardenal fjärmade sig under senare år från Sandinistpartiet och var en av president Daniel Ortegas argaste kritiker.
Trots passionen för politik och religion var det enligt Cardenal själv kärleken till skrivandet som kom i första hand. Bland hans mest kända verk finns "Timmen 0" och "En bok om kärleken".
Cardenal föddes i en inflytelserik familj och prästvigdes 1965. Han engagerade sig i politiken och stödde Sandinistrebellerna mot Somozadiktaturen. Sedan Sandinisterna kommit till makten 1979 blev han allt mer engagerad och var kulturminister i åtta år.
På grund av sitt politiska engagemang blev han under 35 år avstängd från prästyrket. Först i februari förra året upphävde påve Franciskus hans avstängning.
Cardenal fjärmade sig under senare år från Sandinistpartiet och var en av president Daniel Ortegas argaste kritiker.
Trots passionen för politik och religion var det enligt Cardenal själv kärleken till skrivandet som kom i första hand. Bland hans mest kända verk finns "Timmen 0" och "En bok om kärleken".
Alla vet vad SD vill…
Varför slås vi fortfarande av häpnad? Jag
fattar det inte. SD har med stor tydlighet talat om för väljarna vad de
tänker sig. … Den enkla sanningen är att populister och extremister
aldrig kan förstöra demokratin. Det kan bara vi andra – om vi låter
dem. Och inte en enda människa med rösträtt i Sverige kan påstå att hon
eller han inget visste.
Elisabeth Åsbrink, författare och journalist, i DN 28 feb 2020, apropå SD:s angrepp på konst och yttrandefrihet samt den senaste SD-attacken mot en oberoende journalistisk.
Ulf N.
Elisabeth Åsbrink, författare och journalist, i DN 28 feb 2020, apropå SD:s angrepp på konst och yttrandefrihet samt den senaste SD-attacken mot en oberoende journalistisk.
Ulf N.
Elevhälsan viktig i coronavirusets tid
Kommunernas insatser för elevernas hälsa varierar och skolornas
information är ofta svårtolkad, påpekar Emma Leijsne i en artikel i
Sydsvenskan 27 februari med rubriken Elevhälsan – skolans vita fläck.
”Vad gäller privat drivna skolor finns ingen information alls. De privata skolornas ekonomi är sekretessbelagd och därför kan man inte se något alls om hur de använder sina pengar, inte ens på koncernnivå.”
SDS 27/2
”Vad gäller privat drivna skolor finns ingen information alls. De privata skolornas ekonomi är sekretessbelagd och därför kan man inte se något alls om hur de använder sina pengar, inte ens på koncernnivå.”
SDS 27/2
Det var en gång…
Året är 1989. Flyktingkrisen är vinterns stora samtalsämne.
Dagarna innan har Ingvar Carlssons socialdemokratiska regering, med stöd av Carl Bildts moderater,
drivit igenom Luciabeslutet. Skärpta asylregler. I princip bara de som uppfyller kraven i
FN:s flyktingkonvention får komma till Sverige.
Ulf Kristersson ska fylla 26 om några veckor. Han är ordförande för Moderata Ungdomsförbundet.
Populism: Högerblocket har lagt tre nya insikter till en gammal övertygelse
Först insåg KD, M och SD att väljarna kräver
bättre välfärd. I somras framträdde därför Ebba Busch på Gotland som
blond vårdängel med händerna fulla av miljarder.
Sedan insåg de att deras skola är kass och djupt impopulär.
”Många tongivande politiker har gått skolkoncernernas ärenden i stället för att verka för ett så välfungerande skolsystem som möjligt. Nu finns därför friskolor som konkurrerar med betygsinflation, gratis körkort, ipad restaurangbesök och minskad undervisningstid”, sa MUF-ordföranden i januari.
Tio år efter den första Carema-skandalen insåg Moderaterna i Lomma äntligen, efter att med tragiska konsekvenser ha prövat ytterligare ett antal vinstjagande vårdkoncerner, nu senast Frösunda, att vinster inte fungerar i välfärden. Välfärden kräver omsorg, generositet och tålamod.
Nu ber de moderata kommunalråden medborgarna i Lomma om ursäkt för vanvården under de gångna femton åren.
Inställsamheten inför väljarna tar sig inte bara uttryck i ett senkommet stöd för berättigade krav utan också i högljutt och äkta bifall till den gamla välkända främlingsfientliga opinionen.
Sedan insåg de att deras skola är kass och djupt impopulär.
”Många tongivande politiker har gått skolkoncernernas ärenden i stället för att verka för ett så välfungerande skolsystem som möjligt. Nu finns därför friskolor som konkurrerar med betygsinflation, gratis körkort, ipad restaurangbesök och minskad undervisningstid”, sa MUF-ordföranden i januari.
Tio år efter den första Carema-skandalen insåg Moderaterna i Lomma äntligen, efter att med tragiska konsekvenser ha prövat ytterligare ett antal vinstjagande vårdkoncerner, nu senast Frösunda, att vinster inte fungerar i välfärden. Välfärden kräver omsorg, generositet och tålamod.
Nu ber de moderata kommunalråden medborgarna i Lomma om ursäkt för vanvården under de gångna femton åren.
Inställsamheten inför väljarna tar sig inte bara uttryck i ett senkommet stöd för berättigade krav utan också i högljutt och äkta bifall till den gamla välkända främlingsfientliga opinionen.
Samtidigt traskar hans kompis Jimmy Åkesson omkring i gränsområdet och delar ut flygblad till förtvivlade föräldrar och hungriga barn med texten. ”Sverige är fullt. Kom inte hit!”
Högerblockets nya populism stöder välfärd – och främlingsfientlighet.
Vart går USA? av Gunnar Stensson
Têt-offensiven var ett skede i Vietnamkriget
som inleddes under det vietnamesiska nyåret
(Tết Nguyên Đán) den 31 januari 1968 och pågick
till den 23 september samma år.
Våren 1968 trodde jag att en
genomgripande samhällsomvandling i USA snart skulle komma. I februari
genomförde FNL Tet-offensiven i hela Sydvietnam. President Johnson
avgick. Antikrigs- och medborgarrätts-rörelserna kämpade i Södern och
alla USA:s stora städer. Robert Kennedy kandiderade i presidentvalet
med ett program för fred och jämlikhet.
En dag i början av juni vann han primärvalet i Kalifornien (Kalifornien ingick inte i supertisdagen då). Jag befann mig på järnvägsstationen i Hallsberg efter ett Stockholmsbesök som handlade om ett jobb i Afrika. Där nådde mig budet: Robert Kennedy skjuten. Först blev det tomt. Jag har svårt att ta till mig katastrofer. Några dagar senare fattade jag.
Efter en skitig och brutal valkampanj valdes den sämste kandidaten till president: Richard Nixon. Han slog ner fredsrörelsen och den svarta rörelsen, skickade nya soldater till Indokina och utvidgade Vietnamkriget till Kambodja.
Under Barak Obamas presidenttid mobiliserade högern och lyckades blockera eller urvattna praktiskt taget alla reformer. Krigen fortsatte. Fossilkapitalet intensifierade klimatförstöringen. 2016 blev Donald Trump president och tog därmed makten över världsekonomin och jordens framtid. Efter fyra års destruktivt kaos är den viktigaste uppgiften nu att besegra honom.
Utgången av primärvalen under supertisdagen lyfte fram Joe Biden. Han segrade i sydstaterna där han som tidigare medborgarrättskämpe och medarbetare till Obama uppskattas av den svarta generation som Martin Luther King ledde. Han får tillgång till Blooms kampanjkassa när denne mångmiljardär lämnar fältet. Han stöds av det demokratiska etablissemanget.
En dag i början av juni vann han primärvalet i Kalifornien (Kalifornien ingick inte i supertisdagen då). Jag befann mig på järnvägsstationen i Hallsberg efter ett Stockholmsbesök som handlade om ett jobb i Afrika. Där nådde mig budet: Robert Kennedy skjuten. Först blev det tomt. Jag har svårt att ta till mig katastrofer. Några dagar senare fattade jag.
Efter en skitig och brutal valkampanj valdes den sämste kandidaten till president: Richard Nixon. Han slog ner fredsrörelsen och den svarta rörelsen, skickade nya soldater till Indokina och utvidgade Vietnamkriget till Kambodja.
Under Barak Obamas presidenttid mobiliserade högern och lyckades blockera eller urvattna praktiskt taget alla reformer. Krigen fortsatte. Fossilkapitalet intensifierade klimatförstöringen. 2016 blev Donald Trump president och tog därmed makten över världsekonomin och jordens framtid. Efter fyra års destruktivt kaos är den viktigaste uppgiften nu att besegra honom.
Utgången av primärvalen under supertisdagen lyfte fram Joe Biden. Han segrade i sydstaterna där han som tidigare medborgarrättskämpe och medarbetare till Obama uppskattas av den svarta generation som Martin Luther King ledde. Han får tillgång till Blooms kampanjkassa när denne mångmiljardär lämnar fältet. Han stöds av det demokratiska etablissemanget.
Men Bernie Sanders är långtifrån uträknad. Bakom
den gamle socialisten står en allt starkare ungdomsrörelse som kommer
att få ökat inflytande även om Bernie Sanders varken blir
presidentkandidat eller president.
Vem av de båda som än nomineras så står han inför en mäktig och djupt korrumperad statsapparat såväl i kampen om presidentmakten som i genomförandet av sin politik efter en seger.
USA började som en slavägardemokrati och utvecklades till ett parti-duopol.
Det är ett land med skevt valdeltagande. 80 procent av befolkningens rikaste tiondel röstar, men bara 40 procent av den fattigaste tiondelen.
Enorma privata penningsummor används inom politiken och medierna.
I USA har en lag stiftats som innebär att företag kan behandlas som individer.
Stora kapitalägare finansierar ofta samtidigt båda partierna. Detta gäller i synnerhet fossilkapitalet.
Från 2000 till 2012 ökade kostnaden för kongress- och presidentval från 4 till 6 miljarder, och den summan är nu på väg att fördubblas.
Mer än två 2 procent av arbetskraften används till vaktarbete, vilket innebär att 5 miljoner amerikaner arbetar som vakter. Vaktarbete är utbrett i ojämlika länder.
Fler medborgare är frihetsberövade i USA än i något annat västerländskt land. Tidigare dömda och frihetsberövade som har förlorat sin rösträtt utgör 2 procent av USA:s befolkning. En tredjedel av dem tillhör minoriteten afroamerikaner.
Den som vill nå politisk framgång måste försäkra sig om rika individers och företags politiska stöd.
Det politiska systemet i USA förblir demokratiskt till formen, med bibehållen yttrandefrihet, mötesfrihet och fria val. I verkligheten styr kapitalet.
Ett land med den strukturen är en plutokrati.
Uppgifterna om den amerikanska plutokratin är hämtade från Branco Milanovic, Global ojämlikhet. Nya perspektiv i globaliseringens tidevarv, Daidalos 2017
Vem av de båda som än nomineras så står han inför en mäktig och djupt korrumperad statsapparat såväl i kampen om presidentmakten som i genomförandet av sin politik efter en seger.
USA började som en slavägardemokrati och utvecklades till ett parti-duopol.
Det är ett land med skevt valdeltagande. 80 procent av befolkningens rikaste tiondel röstar, men bara 40 procent av den fattigaste tiondelen.
Enorma privata penningsummor används inom politiken och medierna.
I USA har en lag stiftats som innebär att företag kan behandlas som individer.
Stora kapitalägare finansierar ofta samtidigt båda partierna. Detta gäller i synnerhet fossilkapitalet.
Från 2000 till 2012 ökade kostnaden för kongress- och presidentval från 4 till 6 miljarder, och den summan är nu på väg att fördubblas.
Mer än två 2 procent av arbetskraften används till vaktarbete, vilket innebär att 5 miljoner amerikaner arbetar som vakter. Vaktarbete är utbrett i ojämlika länder.
Fler medborgare är frihetsberövade i USA än i något annat västerländskt land. Tidigare dömda och frihetsberövade som har förlorat sin rösträtt utgör 2 procent av USA:s befolkning. En tredjedel av dem tillhör minoriteten afroamerikaner.
Den som vill nå politisk framgång måste försäkra sig om rika individers och företags politiska stöd.
Det politiska systemet i USA förblir demokratiskt till formen, med bibehållen yttrandefrihet, mötesfrihet och fria val. I verkligheten styr kapitalet.
Ett land med den strukturen är en plutokrati.
Uppgifterna om den amerikanska plutokratin är hämtade från Branco Milanovic, Global ojämlikhet. Nya perspektiv i globaliseringens tidevarv, Daidalos 2017
Framgafflat – om cykel och trafik: Överenskommelse om elrullbrädor av Ulf N
Hårdare regler för elrullbrädor
I VB nummer 4 för i år skrev jag om att Tekniska nämnden stod i begrepp att göra en överenskommelse elrullbrädeföretagen om vissa uppföranderegler.
Vid möte den 12 februari ställde sig nämnden i allt väsentligt bakom tjänstemannaförslaget till överenskommelse med bolagen.
Beslutet innebär bland annat att bolagen ska dämpa hastigheten på sina elrullbrädor i vissa zoner i kommunen. I dessa zoner ska de inte kunna köra fortare än 6 km/tim. Zonerna beslutas av kommunen. Elrullbrädor som parkerats ”trafikfarligt eller hindrande” ska av bolagen flyttas inom 3 timmar att de nåtts om information om detta.
Elrullbrädor som nedskräpning och trafikhinder
Karin Svensson Smith (MP) föreslog ett tillägg till
tjänstemannaförslaget. Hon yrkade ”att bolagen skall inom 6 timmar från
det att bolagen fått kännedom om felparkerade elskotrar flytta dessa
till en lämplig uppställningsplats”. Detta tilläggsförslag vann
nämndens bifall, mot ordförandens (FNL) och SD:s avslagsyrkande.
Överenskommelsen är ett steg framåt i varje fall på papperet. Ett problem i sammanhanget är förstås att kommunen inte har några som helst resurser att på ett effektivt följa upp att bolagen följer avtalet. Den första april i år bolagiseras parkeringsövervakningen. Den flyttas från Tekniska nämnden till Lunds Kommuns Parkerings AB, LKP. Och för detta vinstdrivande bolag finns det inga pengar att hämta i att övervaka reglerna för elrullbrädor.
Bolagiseringen av p-övervakningen
I fjol beslutade nämligen kommunfullmäktige att parkeringsövervakningen i kommunen skulle bolagiseras. MP och V-röster m fl mot detta beslut räckte inte till för att förhindra bolagiseringen.
Kommunstyrelsen tog i går ställning till hur detta skulle ordnas upp. LKP tar alltså hand om all p-övervakning i kommunen. Fram till nu har LKP haft hand om p-frågorna i p-husen, dvs på s k kvartersmark. Men nu ska bolaget således även ta hand om p-övervakningen på gatumark. Alla intäkter, både p-avgifter och felparkeringsböter, ska håvas in av bolaget. För detta betalar bolaget en schablonersättning till kommunen.
Bolagiseras görs även avgifterna för torghandeln samt kontroll av uteserveringar, gatuskyltning, och all kontroll av upplåtelse av allmän platsmark. I likhet med övervakningen av elrullbrädor inbringar de sistnämnda uppgifterna inga inkomster till bolaget. Som all bolagisering av kommunal verksamhet innebär detta en försvagning av den demokratiska styrningen av verksamheten. En kan dock hoppas att p-övervakningen för bilar skärps genom att det kan inbringa mera klöver till bolaget.
I VB nummer 4 för i år skrev jag om att Tekniska nämnden stod i begrepp att göra en överenskommelse elrullbrädeföretagen om vissa uppföranderegler.
Vid möte den 12 februari ställde sig nämnden i allt väsentligt bakom tjänstemannaförslaget till överenskommelse med bolagen.
Beslutet innebär bland annat att bolagen ska dämpa hastigheten på sina elrullbrädor i vissa zoner i kommunen. I dessa zoner ska de inte kunna köra fortare än 6 km/tim. Zonerna beslutas av kommunen. Elrullbrädor som parkerats ”trafikfarligt eller hindrande” ska av bolagen flyttas inom 3 timmar att de nåtts om information om detta.
Elrullbrädor som nedskräpning och trafikhinder
Överenskommelsen är ett steg framåt i varje fall på papperet. Ett problem i sammanhanget är förstås att kommunen inte har några som helst resurser att på ett effektivt följa upp att bolagen följer avtalet. Den första april i år bolagiseras parkeringsövervakningen. Den flyttas från Tekniska nämnden till Lunds Kommuns Parkerings AB, LKP. Och för detta vinstdrivande bolag finns det inga pengar att hämta i att övervaka reglerna för elrullbrädor.
Bolagiseringen av p-övervakningen
I fjol beslutade nämligen kommunfullmäktige att parkeringsövervakningen i kommunen skulle bolagiseras. MP och V-röster m fl mot detta beslut räckte inte till för att förhindra bolagiseringen.
Kommunstyrelsen tog i går ställning till hur detta skulle ordnas upp. LKP tar alltså hand om all p-övervakning i kommunen. Fram till nu har LKP haft hand om p-frågorna i p-husen, dvs på s k kvartersmark. Men nu ska bolaget således även ta hand om p-övervakningen på gatumark. Alla intäkter, både p-avgifter och felparkeringsböter, ska håvas in av bolaget. För detta betalar bolaget en schablonersättning till kommunen.
Bolagiseras görs även avgifterna för torghandeln samt kontroll av uteserveringar, gatuskyltning, och all kontroll av upplåtelse av allmän platsmark. I likhet med övervakningen av elrullbrädor inbringar de sistnämnda uppgifterna inga inkomster till bolaget. Som all bolagisering av kommunal verksamhet innebär detta en försvagning av den demokratiska styrningen av verksamheten. En kan dock hoppas att p-övervakningen för bilar skärps genom att det kan inbringa mera klöver till bolaget.
Program för trygghet och säkerhet – men inte för trafiken
Kommunen har nu antagit ett program och en plan för trygghet och säkerhet. Fullmäktige fattade beslut om detta i förra veckan. Märkligt tog saknas helt skrivningar om den sannolikt största otrygghets- och olycksorsaken i kommunen: trafiken på våra vägar och gator. Ordet ”trafikolyckor” nämns en enda gång dokumenten och detta i förbifarten.
Det är allt, fast det inträffar i genomsnitt två dödsolyckor per år i trafiken, och 22 personer som allvarligt skadas i vägtrafiken. Till detta kommer 730 trafikolyckor med ”måttligt” eller ”lindrigt” skadade per år. Denna programmatiska tystnad känns ännu märkligare när en betänker att just säkerhet och trygghet i trafiken är något som kommunen har stor rådighet över i varje fall på det kommunala vägnätet.
Vill vi ha nya Lund C såhär?
Kommunstyrelsens arbetsutskott har fått en första dragning kring utredningen om nedgrävning av järnvägen genom Lund. Konsulten har ännu inte räknat färdigt på kostnaderna för nedgrävning av sex spår i tunnlar genom Lund, men ledamöterna lär ha fått information att en nedgrävning beräknas ta 5 till 8 år längre tid att anlägga en nya spår i markläge. Och det ger ju en vink om skillnaden i kostnader för de olika höjdlägena.
Trafikverkets samråd kring dubbelspårig stambana
mellan Hässleholm och Lund – 9 mars i Lund
Den 9 mars mellan kl. 15.00 och 19.30 i Magle Konserthus, Magle Stora Kyrkogata 4, håller Trafikverket öppet hus med samråd kring sin pågående lokaliseringsutredning för den planerade 7-mila dubbelspåriga nya stambanan mellan Hässleholm och Lund. Verket gör en presentation varje heltimme med efterföljande frågestund. Det finns såvitt jag ha förstått det inga färdiga förslag på möjliga sträckningar. Samrådet handlar mera om att informera om själva projektet och presentera det material som hittills tagits fram.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)