66 år i skolan 53. 1997-2006:8 av Den Gamle

I skolpolitiken finns inga politiska motsättningar, sa Rolf Nilsson när han övertalade mig att representera V i Lunds skolstyrelse 1990.
   All min tid upptas av Eritrea och lärarjobbet i Heleneholmsgymnasiet, men jag kunde kanske offra en eftermiddag i månaden på Lunds skolor. Funkar det inte får jag väl dra mig ur, hotade jag.
    ”Du måste förstås delta i kompol-mötena också”, påpekade Rolf.

För att skolstyrelsens ledamöter skulle lära känna alla Lunds skolor organiserades en heldags busstur kors och tvärs genom kommunen. Skolorna är många och kommunen stor. Det var första gången jag upplevde kommunens strävan att utbilda sina nämndsledamöter.
   Utöver de ordinarie mötena hade vi ett par heldagsseminarier per termin i något av kommunens slott och herresäten.
   När ansvaret för grundskolorna ett par år senare övertogs av kommundelsnämnderna upplöstes skolstyrelsen.  Innan den avgick belönades ledamöterna med en resa till Somerset i England, där vi bland annat fick en inblick i grevskapets cidertillverkning. Vi studerade en naturskola för tolv-trettonåringar. En stor del av deras skolgång bestod av praktiskt trädgårdsarbete. 
   Eftersom flertalet politiker i den gamla skolstyrelsen fortsatte med skolfrågor i kommundelsnämnderna eller i den nya Utbildningsnämnden, togs dessa kunskaper tillvara.
   Själv hamnade jag i Utbildningsnämnden.

Kommunen fortsatte att skola mig. Nämnden anordnade studiehelger, ofta med övernattning. Dessa ägde rum i hela sydvästra Skåne, från Helsingborgstrakten till Skanör. Ett vintrigt dygn var vi i Helsingör. Det var lågsäsong och därför billigt. Vi hade tillgång till ett kasino som miljöpartisterna tjänade några hundralappar på. I bussen till Helsingborg satt jag bredvid Lars-Arne Norborg. Vi var bägge trötta.
   Rikskonferenser anordnades varje år i Stockholm. Där fick vi möta skolministrar, folk från skolöverstyrelsen och givetvis varandra. Några hundra, kanske fler, brukade delta. Det fördes aldrig några samtal om skolpolitiken, trots att skolans kommunalisering var en het fråga och jag liksom många andra demonstrerat mot den tillsammans med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. 
   Ibland kunde jag kombinera de kommunala Stockholmsresorna med Eritreamöten. Dessutom hade jag syskon i Stockholm. 

2002, när jag blev ordförande i utbildningsnämnden, vidgades perspektiven. I februari besökte jag för första gången den årliga Växjö-skolkonferensen. 2005, när jag var där för fjärde gången, hade stormen Gudrun härjat smålandsskogarna. Järnvägstrafiken var avstängd i Alvesta och vi fick ta bussen till Växjö. 

   Det fanns också regelbundna men mindre formella konferenser för skolledare och presidier. De dominerades av tjänstemännen. Vi besökte Umeå, Norrköping, Stockholm och våren 2006 Karlstad, som var den sista jag var med i. Då hade jag fått ett omfattande kontaktnät och visste en hel del om den förvandling av skolan som var på gång, men ännu inte fått genomslag i praktiken. Bekymren över kommunaliseringen delades av alla och många oroades av friskolornas snabba framväxt.
   Innan vi skulle flyga från Karlstad hade vi några timmars paus. Det var sol över Karlstad och björkarna hade just slagit ut. Sten-Bertil Olsson och Anders Almgren diskuterade Brunnshög. Valven av en gammal stenbro speglade sig i Klarälven.

I september 2005 flög utbildningsnämnden och en del av personalen till Kanada. Vi såg isberg när vi närmade oss den amerikanska kusten. Titanic. I Montreal bytte vi plan och fortsatte till Saskatoon i präriestaten Saskatchewan.
   Kanada är ett tvåspråkigt land med stora invandrargrupper. Det har gjort landet ledande när det gäller undervisning i flerspråkiga miljöer. Vi besökte en bosättning som såg ut som en vitrysk by med en grekisk-ortodox kyrka mitt i. Men invånarna var från Ukraina.
   Ursprungsbefolkningen är socialt utsatt efter årtionden av förtryck. Vi besökte skolor och ungdomsgårdar. Jag fick skoskav när jag promenerade längs Saskachewan-floden.
   Sedan fortsatte vi till miljonstaden Vancouver och besökte skolor som bedrev fjärrundervisning på nätet. Delstaten British Columbia sträcker sig hundratals fjällhöga mil längs Stilla havet. Vi träffade utbildningsministern i Victoria, delstatens huvudstad. Vi hann också uppleva stadsplaneringen som anses vara den främsta på kontinenten. Kolla på nätet.
   Det kommunala hade blivit globalt. I hela världen diskuterades peak oil och klimatkatastroferna.
Under hela resan tog vi del av rapporter från det orkandrabbade New Orleans. Efter hemkomsten skrev jag en utförlig rapport som antagligen finns på något kommunalt arkiv.