2018-12-13

Tack för i år, slut för i år

Så var det dags att avsluta 2018 års VB-årgång. En liten tillbakablick kan kanske vara på sin plats.
   När VB startades 1975 var Lund ganska unikt genom att vara en av de största städerna som saknade lokalt utgiven tidning. Ambitionen bakom VB-starten var att på sikt råda bot på detta. VB som tryckt tidning kulminerade 1980 med en prenumererad upplaga strax under 1100. Vid denna tid var gränsen för presstöd upplagemässigt satt till 2000. Man kan kanske säga att man kom halvvägs men inte längre. VB har inte kvar denna ambition och Lund är inte ett dugg unikt idag, det finns drösvis med städer utan lokalpress. Tryckt press är på väg att bli ett avslutat stadium överhuvudtaget, man kan kanske säga att VB följt om inte efter så före den trenden.

Det första val som hölls efter VB:s startande var 1976. Riksdagsvalet skrev man inte alls om, det var Lund som gällde för hela slanten. Om kommunvalet fanns det många artiklar, Vpk som då ägde VB var i uppgångsfas så det fanns mycket att bevaka. Tidningen var dessutom på denna tid rubricerad ”som organ för Vpk”, så vinklarna var ganska givna.
   Riksdagsvalet var dessutom ganska snabbt överståndet, man visste vem som vunnit redan dagen efter valet. Att borgarna vann var visserligen omvälvande men dock solklart. Om man jämför med tillståndet efter årets val där alla vann (enligt dom själva) men ingen förmår bilda en regering så måste man konstatera att politiken komplicerats något under åren som gått. Dessutom har bladet privatiserats sen dess så det är inte så noga med vinklarna. Kravet på ”vänstervridenhet” kvarstår dock oförändrat.

Det som också ändrats genom åren är att VB blivit gratistidning, fast bara på nätet. En sak som däremot inte ändrats är att varenda tecken som skrivits och redigerats i bladet har blivit till på ideell basis. Detta om något är häpnadsväckande och ovanligt.
   Ett enormt stort tack till alla de pennor och tangenter som bidragit! Ett lika stort tack till läsekretsen, vem ni nu är, kanske FRA vet men jag känner inte till er alla. Tack för ert intresse!
   Om ni är sugna så återkommer VB den 18 januari 2019 med sin 45:e årgång. Jag är sugen i alla fall! Men jag vill redan nu avisera att jag under våren kommer att inbjuda till en diskussion om VB:s framtid. Kanske når nuvarande modell till 50, men skall vi nå 100:e årgången så kommer det att krävas smärre förändringar och utveckling.
Med förhoppningar om goda helger!
Göran Persson (red)

En önskan om goda vilsamma helger!



Denna Jul- och nyårshälsning som ritats av Manne har används
många gånger genom åren, debuten var i nr 43 1978.
De konstnärliga kvalitérna gör att den fortfarande står sig trots att hammaren och skäran
inte står lika högt i kurs som de engång gjort.

Sonett om hemtjänsten av Karin S.



Sonett om hemtjänsten
Jag ligger i min säng med svullna tarmar
och väntar på en tydlig reaktion
och tiden går, snart börjar magen larma,
då kommer en fantastiskt god person,
som får igång min kropp, som väcker den
och släpper in den nya dagens fläktar,
varpå hon börjar fredagsstädningen,
som snart blir färdig utan att hon jäktar.
Och spisen blänker, golvet har hon torkat
Hon säger: ”Hej, nu är det dags att gå.
Jag kommer snart tillbaks, gör inget korkat,
emellan molnen lyser himlen blå.”
Jag sätter på mig nya rena kläder
och ute tycks det vara skapligt väder.         

Julkonsert: Lunds universitets brassbands i Helgeandkyrkan


 

Vi firar traditionell julkonsert med Lunds universitets brassband under ledning av Jörgen Flink. Välkomna att ta del av varma, härliga brassklanger som lindar in oss i julkänsla.
   Sångsolist: Christoffer Månsson
   Konferencierer: Emil Nordh & Carl-Johan "Pocket" Cederberg
Lördag 15 december, kl. 17:00–18:00

I samband med konserten kommer det att finnas en bössa till förmån för Musikhjälpen för de om vill stödja initiativet.
Här hittar ni vår bössa:           

Polskor och protester


 
Att göra ett musikprogram med folkmusik är kanske inte det som vänsterns medlemmar och sympatisörer förväntar sig av en blåsorkester "med hjärtat till vänster". Men folkmusiken, som på 1800-talet främst var allmogens och hantverkarnas musik och som ofta spreds på gehör, ser vi som folkets musik. Den folkmusiken finns kvar men nya former har uppstått och inte sällan som uttryck för eller emot samhällsförhållanden. På 70-talet influerades folkmusiken av jazz och pop och fiolerna kompletterades med nya instrumenttyper. Världsmusiken gjorde entré.

I dessa tider när högerextremister försöker lägga beslag på folkmusik och andra traditionsbärare och symboler i nationalismens namn vill vi protestera och markera att folkmusiken är internationell. Det finns ett underifrånperspektiv i den folkliga musiken.

Med hjälp av ett antal musikanter från Lunds spelmansgille bjuder Röda Kapellet på polskor och annan folkmusik från Skåne, Västerbotten, Latinamerika och Balkan. Kapellets dirigent Ludvig Nordgren har arrangerat modern folkmusik som t ex handlar om miljöfrågor och protest mot svensk vapenexport. Det blir en spännande kompott av gammal och ny folkmusik.

Välkomna kl 18 lördagen den 15 december till Magle Konserthus!
Röda Kapellet / Bengt Hall

PS Det finns några få platser kvar till efterföljande fest i samma lokaler som konserten. Om du vill vara med så ska du swisha 150 kronor till 0709-13 63 52.
Affisch »

Läs mer på facebook »

Miljöpartiet i Eslöv drar tillbaka budgetförslag

Pressmeddelande Dec 12, 2018
Under onsdagen drog Miljöpartiet i Eslöv tillbaka sin budgetmotion till kommunfullmäktige. Innehållet var tänkt som satir, men missuppfattades som partiets egna förslag.

Det var inför måndagens budgetdebatt i kommunfullmäktige i Eslöv som avdelningen lämnade in sin budgetmotion som innehåller ett antal uppseendeväckande förslag. Förslagen var tänkta som satir, vilket även borde ha framgått tydligt i den intervju som därefter gjordes med Lokaltidningen.
   – Jag beklagar det inträffade. Den budgetmotion som lämnades in stämmer varken överens med Miljöpartiets politik i stort eller partiets politik i Eslöv. Sarkasm är svårt i skrift och budgeten borde aldrig ha lämnats in. Vi har så klart dragit tillbaka den nu, säger Rickard Sallermo, gruppledare för Miljöpartiet i Eslöv.
   – Förslagen i budgeten är inte i linje med Miljöpartiets politik. Därför är det bra att Eslöv nu valt att dra tillbaka den, säger Fredrik Hanell, distriktsordförande i Miljöpartiet Skåne

Exempel på förslag i motionen: Förbjud jullov i skolan, hjälp kritiker av mångkultur att flytta från Eslöv – och tvinga alla män över 18 år att gå kurser i jämställdhet och allas lika värde vart tredje år.           

Noterat: Hyckleri utan gränser!

Sverige säljer krigsmateriel som kan användas i Jemenkriget

Samtidigt som Sverige är värd för fredssamtal om Jemenkriget har svenska Saab miljardleveranser av krigsmateriel på gång. Utrustningen kan användas för bombningarna som drabbat civilbefolkningen så hårt.
   Kriget i Jemen kallas det värsta kriget i världen just nu och har lett till en humanitär katastrof med miljoner svältande människor, inte minst barn.
   Den senaste tiden har Tyskland, Nederländerna, Danmark, Norge och Finland meddelat att man stoppar eller fryser vapenexporten till Saudiarabien och i vissa fall även Förenade Arabemiraten. Länderna gav sig in i kriget våren 2015.
    – Det är en katastrof som utspelar sig i Jemen, och vi måste stoppa den, sa utrikesminister Margot Wallström (S) när hon välkomnade de stridande parterna till FN:s fredsförhandlingar på Johannesbergs slott i Gottröra i veckan.
svt nyheter, 2018.12.09 

Nytt nummer av Politiken


Rubriker:
 • En färdtjänst att lita på med egen beställningscentral
 • Arriva vill sänka Pågatågspersonalens löner med 6000 kronor i månanden
 • Allt fler får avslag på ansökan om sjukpenning
 • Fritt sök leder till segeration - avskaffa fritt sök
 • Den svenska skolan allt mer ojämlik
 • Genomför kortare arbetsdag på tio vårdavdelningar om året i den skånska vården
 • Hanna Gunnarsson (V) tar plats i riksdagen         

Klostergården får nya bostäder och Sankt Lars urbaniseras av Gunnar Stensson

För ett år sedan brann gatuköket vid Stattenavägen öster om Klostergården (DJ burgare, senare KG burgare). Många saknar det.  Chansen till ett sent kvällsmål försvann.  Brandorsaken är ännu inte känd. Nu planerar LKF och HSB två bostadsprojekt. Bilparkeringen ersätts av ett underjordiskt garage. I början av 2000-talet ville Larry Andow, S, bygga ett stort hus där som en sorts entré till Klostergården som han tyckte var osynlig i all grönskan.
   I Sankt Lars planeras 80 nya bostäder och ett trygghetsboende där centralköket en gång stod. Under sommaren har vi med bävan sett den väldiga avgrund som uppstod i hjärtat av Sankt Lars när det revs. Det såg ut som kratern efter en kvartersbomb under andra världskriget. Man kunde bland annat skönja öppningar till tunnelsystemet under Sankt Lars. Det var en relativt ny byggnad; jag känner Klostergårdsbor som var med och byggde.
   Dessutom tillkommer ett gång- och cykelstråk längs Sankt Larsvägen. Det är välkommet eftersom trafiksituationen där är svår och farlig, särskilt vid rusningstid omkring klockan 8 och 16. Ungefär 2000 personer passerar då, i bilar, bussar eller på svajande cyklar. Nattetid är hela området ödsligt, vilket kan verka skrämmande.

Grand, soppkök och Röda Kapellet av Bengt Hall

Idag var jag för andra gången i mitt liv och åt mat på anrika Grand Hotell på Bantorget. En ytterst välsmakande räkmacka. När jag gick ut tog jag en almanacka 2019 med fina bilder från hotellets historia. För varje månad finns en bild och text från ett decennium. Januari med bild från 00-talet, februari från 10-talet osv. plus en sammanfattande text för respektive årtionde.
   För 1980-talet kan man läsa följande: ”Ännu en stor renovering. Nya arrendatorer när Grand slog upp dörrarna igen 1981 var Leif och Urban Paulsson. Under invigningen protesterade VPK utanför med att servera soppa från sitt ”folkkök” medan lunds kommunistiska blåsorkester spelade. 1998 då Leif Paulsson köpte hotellet spelade samma orkester under festligheterna istället inne på Grand men då under namnet Röda Kapellet.”
   Röda Kapellets insidesspelning ägde rum den 2 februari 1998 dvs för tjugo år sedan. Det var nytillträdde ägaren Leif Paulsson som köpt hotellet av Lunds kommun som bjöd de forna protestanterna på rödbetssoppa i den fina salongen. Det var första gången för mig på Grand. Soppköksspelningen sjutton år innan var en protest mot kommunens bidrag till överklassens hotell och det ”fina” folkets njutningar i den anrika restaurangen. Det beskrevs noggrant i Sydsvenskan påföljande dag.
 

 

Så nu är den f d kommunistiska blåsorkestern en kultorkester som fina Grand gärna stoltserar med. Alla är dessutom välkomna på lördag kl 18 till Magle Konserthus. Då bjuder Röda Kapellet på folkets musik under temat Polskor och protester tillsammans med tolv fiolspelare. Gammal och ny folkmusik, folkmusik från bland annat Västerbotten, Skåne och Balkan. Lite allsång blir det också. Kapellets traditionelle förstamajbleckslagare Bengt Olle Bengtsson presenterar och Ludvig Nordgren dirigerar.

I skogkanten/Vanaprashta: Miraklet Indien i ”verkligheten” av Staffan Lindberg


 

Nu är det verkligen höghusurbanisering, flotta flygplatser, motorvägar, lyxhotell och IT- som gäller. Vi är i Bangalore med ännu mer bilar (Maruthi Suzuzuki, Hyundai och Tata), lastbilar, bussar, motorcyklar, och kor (!) men inga cyklar. Och överallt brokiga skaror i alla åldrar och färger inbäddade i ljuvlig grönska. Det ”enda” som saknas är dofterna i denna 6-miljonersstad. Trögt som korngröt ringlar sig massorna. Det är för det mesta fortare att gå. Söndagarna var förr lugnast, nu prövar man senaste familjebilen med GPS och elektroniska gagdgets.
   Mottagandet på National Law School i Bengaluru är som vanligt översvallande varmt. Vi får en svit värdig en landshövding.

Konferensen handlar om offentlig politik och civilsamhället, kärnan i indisk och all demokrati, men också dess stötesten. Avståndet mellan byråkratin som ska genomföra och Konstitutionen med dess rättigheter och vanligt folk är enorm. Liksom i Sverige måste byråkratin ständigt ta nya kontakt med civilsamhället och dess aktivister om det överhuvudtaget ska skipas rättvisa. (I Sverige i Norrland har man nu infört avlönade ”spetspatienter” som ska tala om för personalen vad en personlig omvårdnad är!)
   Typiskt nog handlade uppsatserna mer om kasterna än om byråkratin, vem vill bekosta en kritisk granskning av sig själv?

Kastväsendet som ”avskaffades” i konstitutionen lever i högsta grad kvar. Regeln är att man måste gifta sig inom sin kast. Även högt utbildade utlandsindier åker hem för att gifta sig med en kvinna som föräldrarna valt. Kärnan är alltså familj och släkt. Stabila sociala roller med föreskrifter för hur man till exempel ska uppföra sig på bröllopsnatten. Familjerna håller ihop.
   Man trodde att kasterna skulle försvinna med industrialisering och modernisering. Men de bara finns kvar och spelar nya roller i samhällslivet.
   Det har inte hindrat urbanisering och modernisering, lika lite som familjesammanhållningen i väst.
   Det som har hänt är att hierarkierna mellan klass och kast håller på brytas ned. Högkastiga kan nu vara fattiga, före detta oberörbara, daliter, rika.

Lagstiftning och politik spelar roll. En lag mot diskriminering av lågkastiga från 1989 har påskyndat frigörelsen. Visst förekommer det våld och förtryck men det motarbetas av folklig mobilisering med stöd i denna lagstiftning.
   Demokrati är också ordet på allas läppar. I de just nu pågående delstatsvalen har Kongresspartiet vunnit över hinduhögern. Hoppet om demokrati spirar igen. Det inger hopp även för oss i väst. Ingenting är omöjligt.
   Tre dagar är nu fyllda av möten och upplevelser. Det är ett privilegium att få vara här.

Veckan i riksdagen: Budget, uppskjuten statsministeromröstning, Irak, Afghanistan och rökförbud av Hanna Gunnarsson


Bild från Hannas Facebook
 
Det är intensivt i riksdagen just nu. Idag på Luciadagen fick vi lyssna på ett fantastiskt fint luciatåg från Adolf Fredriks musikklasser, men sedan drog arbetet igång igen. Utskotten har extramöten för att få ihop sina budgetar i tid och helst undvika debatt på lördag. Nästa vecka är det budgetdebatt och votering varje dag i riksdagens kammare (vanligtvis är det bara debatt och votering tisdag-torsdag). Budgetprocessen är ju både försenad och mer komplicerad jämfört med ett vanligt år.

Igår, onsdag 12/12, vann M-KD-SD-budgeten över övergångsregeringens budget i riksdagens omröstning. Vänsterpartiet stödde övergångsregeringen. Inte för att vi tycker att den är fantastiskt bra utan för att vi tycker det är rimligt att Sverige har en övergångsbudget under tiden vi har en övergångsregering. En ny regering får sedan sätta sin prägel på den ekonomiska politiken. M-KD-SD-budgeten innebär nu ökade svårigheter att styra Sverige i ett redan svårt läge, och såklart stora nedskärningar orsakade av skattesänkningar för de rika. Se (eller läs) gärna Ulla Andersson (v) fantastiska budgetanförande på riksdagens hemsida (sök på Ullas namn så hittar ni det).

Som ni också säkert har sett i medierna har den andra statsministeromröstningen blivit uppskjuten tre gånger,

och ska nu genomföras imorgon (fredag 14/12). Då kommer Löfvens regeringsförslag, som är S+Mp, att ställas inför riksdagens kammare. De borgerliga partierna har meddelat att de inte kommer stödja detta utan aktivt rösta nej, vilket gör att även detta förslag kommer falla. Då har två av fyra möjliga omröstningar gjorts. Om det går så långt som till fyra nej-voteringar i riksdagen blir det automatiskt extra val. Vi är på alla sätt i en unik situation, något vi aldrig tidigare upplevt i svensk parlamentarisk historia. I sammanhanget är det lite lustigt (och såklart både fint och viktigt) att den svenska demokratin firar 100-årsjubileum på måndag 17/12.

Förra veckan debatterade jag och Yasmine Posio (v)-riksdagsledamot från Göteborg och ersät-tare i utrikesutskottet, Sveriges trupper i Irak och Afghani-stan. Riksdagen fattar beslut om dessa årligen och Vänster-partiet är emot insatsen i Afghanistan (som leds av NATO) och än så länge för insatsen i Irak (då den har FN-mandat), även om denna också bör avvecklas. Se eller läs våra anföranden på riksdagens hemsida (bläddra ner och klicka på våra namn i talarlistan): Irak och Afghanisation:

Den här veckan har riksdagen, förutom att fatta beslut om budgetramarna, också beslutat om ett utökat rökförbud även på uteserveringar, perronger och busshållplatser från och med 1 juli 2019, samt att det kommer krävas tillstånd för att sälja tobak (precis som det idag krävs för alkohol). Detta beslut har rapporterats en del i medierna, eftersom det ju kommer märkas för allmänheten i sommar. Antalet rökare är ju fortfarande många och de kommer nu behöva lämna både uteserveringar och perronger om de vill röka.
Hanna Gunnarsson (v)
Riksdagsledamot för valkretsen Skåne läns södra

Victory - segern över kapitalismen av Gunnar Stensson

Berättelsen om kolet i Labuan
På 1800-talet jagade det brittiska imperiet kol till sina fabriker och ångbåtar. En plats där det fanns både kol och en god hamn var den lilla ön Labuan utanför Borneos norra spets, nära den viktiga farleden till Indien och Kina. På 1840-talet skickades ett fartyg från Royal Navy dit. En löjtnant och en entreprenör upptäckte en kolfyndighet vid en bäck. Infödingarna stod i utkanten av djungeln och betraktade dem. Kolet hade legat där i hundratals miljoner år med all den energi som solen lagrat. Men nu skulle den fossila energin utvinnas och växthusgaserna fylla atmosfären. Liknande händelser utspelades hundratals gånger de närmaste 200 åren vid fredliga stränder jorden runt. Just nu samlas exploatörerna längs Grönlands stränder. Alla har samma förlopp. Först finns fossilenergin i marken. Sedan anländer någon som ser chansen till profit och makt.
   I Kongo hämtade koleldade ångbåtar svarta slavar till bomullsfälten i USA, bomullen skickades till Englands textilfabriker, arbetarnas bostäder förgiftades av kolrök. Ett kapitalistiskt världsimperium byggdes upp. Marschen mot en global klimatkatastrof hade startat.
   I The progress of this storm bygger Andreas Malm upp analysen av den globala uppvärmningen kring berättelsen om kolet i Labuan.

Samtidigt som jag läser boken utdelas ekonomipriset till Chicagoekonomen Nordhaus för att han i Milton Friedmans anda har konstruerat en neoklassisk (finare ord för nyliberal) modell för klimatekonomin. Utsläppen bör fortsätta tills kostnaden för skadorna blir större än nyttan av den fossila energin, påstår han. Skadorna i framtiden är mindre kostsamma än de i nuet och skadorna som drabbar fattiga värderas lägre än de som drabbar rika. Modellen garanterar de fattigas elände, de rikas profit – och fortsatt klimatkatastrof. Applåder vid prisutdelningen i Stockholms stadshus. Vi har lättare att acceptera jordens undergång än att kapitalismen avskaffas.

Boken handlar också om Antropocen – människans tidsålder - då vår civilisation framträder som en naturkraft med förmåga att förändra Jordsystemet.  Atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki framtvingade en omfattande debatt om vad denna makt innebär för vår syn på människan, på naturen, på fördelningen av egendom, på människans ansvar för livet på jorden och på planetens överlevnad. Andreas Malm går ur ett marxistiskt perspektiv igenom viktiga teorier och ståndpunkter i debatten.
   Med utgångspunkt från Naomi Kleins Det här förändrar allt konstaterar han hur fossilindustrins miljardärer förvränger och förfalskar synen på den globala uppvärmningen genom förnekanden, tankesmedjor, korrumperade forskare och makten över massmedia. Deras politiska företrädare i USA, Saudiarabien, Ryssland och Brasilien – ondskans axelmakter som Paul Krugman kallar dem – arbetar just nu för högtryck för att sabotera klimatmötet i Katowice.

Hur gick det då med kolet i Labuan? Det brittiska imperiet organiserade ett Eastern Archipelago Company för att organisera gruvdriften och exporten. Men det blev ett fiasko. Befolkningen vägrade att arbeta i gruvorna. Importerad arbetskraft från Indien och Kina gjorde också motstånd. I slutet av 1870-talet stängdes de. Arbetarnas och naturkrafternas motstånd besegrade den kapitalistiska fossilekonomin. Kolet ligger kvar i Labuan.
   Joseph Conrad, den store polskbrittiske författaren som är mest känd för Mörkrets Hjärta, romanen om Belgiens folkmord i Kongo, skrev också en roman med utgångspunkt från händelserna i Labuan. Romanens titel är Victory – Seger. Segern är folkets och naturkrafternas seger över kolonialism och kapitalistisk exploatering.
   Andreas Malm hoppas, liksom Naomi Klein och många andra, på en sådan seger i kampen mot den globala uppvärmningen.

Skattekverulanternas förening av Ulf Nymark

Då och då dimper det ner i vår brevlåda inbjudan till medlemskap i en förening som kallar sig ”Skattebetalarna”. I själva verket borde föreningen kalla sig ”Skattekverulanterna” för det är precis kverulans från höginkomsttagare som föreningen sysslar med.
   Nu i dagarna har en ny sådan inbjudan kommit. Och som vanligt fylld av vulgärpropaganda. Denna gång handlar det om en skatt som inte finns: nämligen något som föreningen kallar ”flyttskatt”. I brevet hävdas att ett hushåll som säljer sin villa för 3,9 miljoner kronor skulle betala en ”flyttskatt” på i genomsnitt 740 000 kronor.
 

 
Det finns ingen flyttskatt
För det första finns det ingen flyttskatt i Sverige. Ingen person bosatt i Sverige betalar ett öre i skatt för att byta bostad. Flyttskatt finns helt enkelt inte, varken för villaägare, bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster.
Vad Skattekverulanterna kallar flyttskatt är i själva verket beskattning av realisationsvinst på försäljning av småhus. Alltså en beskattning på den vinst som villaägaren gör vid försäljning av sitt hus. Skulle det inte uppstå någon vinst blir det heller ingen beskattning.

Vad är realisationsvinst?
Vad är då realisationsvinsten – hur räknas eventuellt vinst fram? Jo, så här ser det ut när Ville Villaägare säljer sitt hus:
   Hen utgår från försäljningssumman. Från den får Ville dra av vad hen en gång betalat för att köpa villan. Därefter får hen dra av för reparationer och underhåll samt eventuella kostnader för standardförbättringar (tillbyggnader, ny isolering etc) samt i förekommande fall mäklararvode.  På 22/30-delar av det belopp som nu räknats fram ska alltså Ville Villaägare nu betala realisationsvinst på 22 procent. Hen betalar ingen som helst skatt på själva flytten, hen betalar skatt på inkomst från försäljningen. Att betala skatt på inkomster är inget märkligt, i princip alla betalar skatt på inkomster, oavsett vilket inkomstslag det är.

Ett klipp på 3 miljoner
Enligt Skattekverulanterna har Ville Villaägare alltså betalat en ”flyttskatt”  på 740 000 kronor. Det innebär att hen gjort ett formidabelt storklipp på sin försälj-ning: vinsten utgör i runda slängar inte mindre än cirka 3 miljoner kronor, innan realisationsvinst-skatten är dragen.

Skattebetalarnas förening – ohämmad girighet
Sammanfattningsvis: det finns ingen som helst skatt förknippad med att en lundabo eller en i Sverige bosatt person flyttar. En villaägare som säljer sitt hus med vinst betalar en skatt på vinsten, men denna har ingenting med själva flytten att göra. Skatt på inkomster är huvudregeln i Sverige. Och i Ville Villaägares fall rör det sig dessutom om helt arbets-fria inkomster utan någon som helst insats från Villes egen sida. Det är svårbegripligt varför just Ville och andra villaägare skulle slippa skatt på inkomster, vilket är vad Skatte-kverulanternas förening förespråkar. Skattekverulanterna är dessvärre bara ett av den ohämmade girighetens många ansikten.

NOT: Denna text är en omarbetad version av en för några år sedan publicerad artikel. Då var det en annan skattekverulerande organisation, Villaägarnas Riksförbund, som propagerade mot den icke-existerande flyttskatten.

Boktips 1: Ensam, ung och skyddslös

Sabina Gusic, Ida Gunge, Johan Andersson, En viktig bok om omsorg. Metodhandbok i att stötta ensam-kommande unga. Region Skåne. Kunskapscentrum migration och hälsa.
Många möter i sina yrken ensamkommande unga, många engagerar sig frivilligt för dem och många kommer i kontakt med dem i vardagslivet. De ensamkommande har flytt krig och förföljelse, isolerats från sina hem och familjer, utsatts för våld och umbäranden under flykten, hamnat i samhällen som är främmande för dem och förstår inte språket. De saknar allt. Metodhandboken listar problemen – det är en tragisk och hemsk uppräkning – men visar också på sätt att försöka lösa dem. Den vill skapa samsyn och samverkan mellan oss vanliga människor som vill stötta de ensamkommande och de olika samhällsinstanser och professioner som arbetar för dem. Vi är många som behöver den.

Boktips 2

Ett tips på en läsvärd bok från Bertil Egerö: "Grävande journalist ser ut att ha lyckats demonstrera de processer som lett fram till den finansiella makt en superelit har i världen."
   Nedan följer två omdömen om boken.
 
I början av 1960-talet inleddes en finansiell revolution som genom kryphål skapade dagens paradis för de korrupta och de kriminella. I sin bok "Moneyland" visar Oliver Bullough hur penningtvätt i Estland, trafficking i Asien, skogsskövling på Borneo och stiftelser i Holland är delar i samma ekosystem.

Sannolikt har få läsare av denna artikel hört talas om Siegmund Warburg. Icke desto mindre har han mer än de flesta bidragit till att forma världen under efterkrigstiden. Detta och mycket annat blir läsaren av Oliver Bulloughs bok "Moneyland: Why thieves and crooks now rule the world & how to take it back" (Profile Books) varse. Som undertiteln indikerar handlar den om en global maktförskjutning där de stora vinnarna är aktörer av minst sagt tvivelaktig vandel.
   Bullough är frilansjournalist och författare som främst har rapporterat från forna Sovjetunionen. "Moneyland", hans tredje bok, utkom i höstas och har fått strålande recensioner i engelskspråkiga medier – nyligen utsåg The Sunday Times den till Business book of the year. Och för den som vill förstå världen bortom president Trumps twittrande och turerna i Svenska Akademien är "Moneyland" ett måste.
Gunnar Wiman: Ett smörgåsbord dukat för de smutsigt rika
 

 
“Moneyland” is an urgent exposé of the world of mega-wealth
How the footloose rich can eat and not get full

FROM the outside, 29 Harley Street looks like any other office block in central London. But it is an entry port to Moneyland, Oliver Bullough’s term for a virtual country populated by the mega-rich and their hangers-on. The building came to promi-nence when Ukrainian anti-corruption campaig-ners investigated Mezhyhirya, the once-secret retreat of Viktor Yanukovych, Ukraine’s disgraced former presi-dent. The ownership of the grotesquely luxurious palace passed through this respectable London address before ending up in anonymity in Liechtenstein.
The Economist

Boktips 3

Om man behöver ännu mer att läsa så kan jag rekommendera Bokbörsen där man kan hitta det mesta. Men trots det så fick nedanstående mig att höja på ögonbrynen!

Ett jultips från läsekretsen


Kanske inte rätt årgång?

Vore inte detta rykande aktuella inlägga av Falstaff fakir, ursprungligen publicerat 1894 i Söndagsnisses julnummer, ngt för årets sista nummer?
undrar Lotte M


 
Om ni visste allt hvad jag vet, så visste ni inte så litet. Nu skall jag tala om för er litet af hvad jag vet om julen, denna besynnerliga årstid, då hvarje omtänksam husfader sträfvar efter att ruinera sina fodringsägare genom inköp af presenter, värdiga Crœsus, och anställande af banketter och balletter. Men det skola vi nu inte röra vid, ty då skria köpmännen att jag trampar deras heligaste intressen under fötterna; och därför skall jag (tillsvidare!) blunda.    Men hvad jag däremot inte vill förtiga, är att de flesta människor - jag undantager endast verldens snedögdaste folkslag jämte en del andra - fira julen på ett eller annat sätt. Jag har två gånger varit på Nova Zemblas fjäll, och en gång långt nere i Ceylons mest brända dalar, och öfverallt har jag funnit folk, som firat julen
 

 
Det är så godt som uteslutande i December, som julen kan firas, emedan julgranarne endast då finnas att tillgå på torgen. Denna böndernas envishet att icke vilja inforsla högtidsträden vid någon annan tidpunkt af almanackan, har för alltid fastslagit julfirandet; och detta är ett nytt bevis på att det är bönderna, som regera Sverige åt svenskarne (med undantag af den, som skrifver denna sanning).
   Ty det är fullkompligt godvilligt jag gått in på att fira julen. Hvarje tvång skulle hafva återstudsat som pilen från Pyramiden.
   Den egentliga orsaken till julens firande är dock i grund och botten en liten bacill: Bacillus Julicus, F., hvilken fått ostördt utveckla sig bortåt ett par tusen år.
   Detta har jag upptäckt genom ett mycket stort mikroskåp, och det är första gången jag offentliggör denna min vetenskapliga upptäckt.


Så här ser bacillen ut
 
Ingen skulle kunna ana att denna, vid första pågloendet så täcka organism, kunde åstadkomma så stora och genomgripande verkningar, som den gör. Vid mina studier af densamma har jag iakttagit följande:
   Redan i slutet af Novembris börjar julbacillen att vakna till sig ur sin årsdvala. Den smyger sig då ut och uppsöker sitt offer, som det genast angriper. Till att börja med märker patienten ingenting, utan fortfar med sina dagliga och nattliga sysslor. Men snart nog göra bacillens verkningar sig förnimbara, och efter ett par dagars inkubation utbryter hos patienten en åkomma, som jag måste kalla julfebern, Februs julicus, F.
   Denna helsot yttrar sig alltid i en omisskänlig oro och brådska; patienten kan inte sitta stilla, han springer ut och in i butiker, köper utan att pruta (ett mycket svårt symptom!), förseglar små och stora paketer med lack (ett osvikligt tecken!), känner en sjuklig lusta att äta lutfisk, dricker gärna mörkt öl, skriker »god jul!» till höger och venster, och är fullständigt konfys i hufvudet. Febern når alltid sin höjdpunkt den 24 December på aftonen, då patienten känner sig synnerligen sällskapssjuk; flera patienter pläga då sluta sig samman kring ett stort bord, de skratta åt allting, dricka spirituosa och knäcka sönder nötter, äta förfärligt mycket, och slumra slutligen in i en dof sömn, ur hvilken de ofta rusa upp midt i natten, d.v.s. vid 6-tiden på morgonen, då de springa till ett stort, upplyst hus, hvarest de sjunga unisont åtskilliga sånger, och gå därpå något förslappade hem.
 


 
Härpå börjar förbättringen, långsamt men säkert. Men för att återhämta krafterna måste patienten äta och dricka förskräckligt mycket en tre veckors tid . Därpå börja i regeln en del råd och anmaningar att ställas till patienten, i form af s.k. räkningar, och dessa recept pläga lugna den sjuke rätt märkbart. Sedan han erhållit ett tjogtal dylika recept, är sjukdomen häfd, och endast en viss märkbar nervositet sitter kvar i kroppen ännu en tid.
   Detta är i korta drag julsjukans förlopp.
   Utgången är sällan dödlig; endast om patienten under rekonvalescentstadiet äter allt för mycket, dukar han under. Men detta är ett så sällsynt fall, att vi lugnt kunna inregistera julbacillen bland de oskadliga kräldjuren.

Falstaff fakir, ursprungligen publicerat 1894 i Söndagsnisses julnummer,

2018-12-06

Jullov på gång


 

Som sagt, nästa vecka så kommer årets sista nummer av VB. Det ser väl inte ut som det finns någon ny regering att kommentera men som tur är händer det en del annat som förtjänar en liten notering så skriv och läs på en vecka till.
red

Palestinsk Familjekväll


För att markera Balfourdeklarationens lOl:a års jubileum
En kväll för hela familjen!
Det kommer finnas:
Mat & Fika
Underhållning
Barnaktiviteter
Palestinsk Kultur
Lördagen den oS/12-2018, kl 16 - 20
Ibn Rushd Södra Fagerstagatan 1D, Malmö           

Doc Lounge Lund Season Finale!

11/12 Man Made
T Cooper / 2018 / USA / 93 min / English

For the men of Man Made, it's not about winning - it's about being seen.
   Man Made takes us into the heart of transgender male (FTM) culture, revealing unexpected truths about gender, masculinity, humanity and love. Four trans men (who like the film's director were born and raised female), take a variety of life paths toward stepping on stage at Trans FitCon, the only all-transgender bodybuilding competition in the world (held in Atlanta, GA). Man Made is a character-driven, intimate, and riveting verité-style competition film, but also a unique social justice narrative. It speaks to the ways in which we all choose to define and reshape ourselves, both figuratively and literally.
Door: 19.00 / Film: 20.00 / Concert with Junk River: 21.30
Price: 80 kr / Student&Senior: 60 kr
More info & tickets:
Trailer:

Polskor och protester


 
Att göra ett musikprogram med folkmusik är kanske inte det som vänsterns medlemmar och sympatisörer förväntar sig av en blåsorkester "med hjärtat till vänster". Men folkmusiken, som på 1800-talet främst var allmogens och hantverkarnas musik och som ofta spreds på gehör, ser vi som folkets musik. Den folkmusiken finns kvar men nya former har uppstått och inte sällan som uttryck för eller emot samhällsförhållanden. På 70-talet influerades folkmusiken av jazz och pop och fiolerna kompletterades med nya instrumenttyper. Världsmusiken gjorde entré.

I dessa tider när högerextremister försöker lägga beslag på folkmusik och andra traditionsbärare och symboler i nationalismens namn vill vi protestera och markera att folkmusiken är internationell. Det finns ett underifrånperspektiv i den folkliga musiken.

Med hjälp av ett antal musikanter från Lunds spelmansgille bjuder Röda Kapellet på polskor och annan folkmusik från Skåne, Västerbotten, Latinamerika och Balkan. Kapellets dirigent Ludvig Nordgren har arrangerat modern folkmusik som t ex handlar om miljöfrågor och protest mot svensk vapenexport. Det blir en spännande kompott av gammal och ny folkmusik.

Välkomna kl 18 lördagen den 15 december till Magle Konserthus!
Röda Kapellet / Bengt Hall

PS Det finns några få platser kvar till efterföljande fest i samma lokaler som konserten. Om du vill vara med så ska du swisha 150 kronor till 0709-13 63 52.
Affisch »

Läs mer på facebook »

Noterat

Världen styrs av marknadskrafter. 
Alan Greenspan, ordförande för USAs centralbank 1987-2006.

Ekonomisk frihet kan bli ett hot mot både sanning, demokrati och andra liberala värden, om den får växa fritt.
Per Molander, SDS 1/12

Vänsterpartiet är det största hotet mot de marknadskrafter som västerländsk politik till viss del har låtit överordna demokratin. 
Jenny Maria Nilsson, SDS 1/12

Enligt Rosling skulle allt ordna sig genom att människor fick högre levnadsstandard. Frågan var bara hur det skulle ske. Begränsade naturresurser äts upp av en alltför snabb befolkningstillväxt. Till det ska läggas de svårigheter som ett allt varmare klimat medför.
Inge Gerremo, SLU Global. SDS 1/12

Migrationspolitik.
Anna Kinberg Batra: Om man inte får vara vara i Sverige ska man avvisas.
Stefan Löfven: Om man får avslag måste man åka hem.
Frågan som kräver svar är: Exakt hur illa ska staten få behandla en människa för att uppnå era mål?
Ida Ölmedal, SDS 1/12

I skogkanten/Vanaprashta: Miraklet Indien - hur länge kan det fortsätta? av Staffan Lindberg


 
Medan pessimismen lägrar sig i Europa om en kommande lågkonjunktur, verkar den indiska elefanten klampa på som i snart 20 år. I år beräknas ekonomin växa med 7.5 procent. Till och med jordbruket växer med 3.9 procent!
   Jag förbereder min tredje Indienresa på två år. Nuförtiden har de indiska akademiska råd att betala utländska talare på konferenser både för resa och uppehåll. I december ska jag till en konferens om”Primordial Institutions and Public Policy”, främst fokuserat på hur relationen och dialogen mellan den offentliga politiken och kast-strukturerna.
   Ingen åldersdiskriminering här inte. Tvärtom. Ju äldre man är som forskare, ju längre erfarenhet har man. Jag har intervjuer med och information om två lågkaster från Sydöstra Indien över de senaste femtio åren. Där kan man se den modernisering och de framsteg som har skett i en av de mest utvecklade regionerna i landet.


Kontexten är intressant: Nu demonstrerar lantbrukarna mot låga priser och högskuldsättning och vill få bättre stödköpspriser på sina produkter och lånen i de statliga bankerna avskrivna. Detta gjorde de också för 40 år sedan, men då var de en majoritet av befolkning och omöjliga att subventioner.
   Nu är de kanske bara 20 procent av befolkningen i en starkt växande ekonomi och därför fullt möjliga att stödja. Anarkin i den oreglerade kapitalistiska jordbruksekonomin är nästan total, köpmän luras med dåliga och förorenade insatsvaror och penningutlånarna är tillbaka med skyhöga räntor. Skuldsatta bönder begår självmord, vilket är politiskt besvärande. Inte ett spår av kooperativ ekonomi längre, snarare total dominans av storföretag, som köper upp grödorna av alla småbrukarna.
   Men mycket av Indiens beprövade utvecklings- och välfärdspolitiken står nu spel. Jordreformerna har nått vägs ände och den lika arvsätten har lett till ett fragmenterat småjordbruk utan någon skalekonomi alls.
   Kvoteringen av de lägre kasterna till högre utbildning och jobb i den offentliga sektorn håller på att gå sönder när nu de rika och dominerande kasterna också vill ha kvoteringen. Om andelen kvoterade börjar närma sig 75 procent blir hela systemet ohanterligt för administrationen och förödande för begåvningsreserven. Hur ska då kvalitén på universiteten behållas?
   Detta är väldigt annorlunda frågor än jag ställde 1966, när jag kom till den lilla tempelstaden Chidambaram för att studera tamilspråket på Annamalai University. Vi får se vilka svar jag nu får.

BDS-rörelsen starkast i Sydafrika av Bertil Egerö

Mot den historiska bakgrunden av grym apartheidstat kan det tyckas självklart att den sydafrikanska statsledningen entydigt tar avstånd från Israels politik gentemot palestinierna. Likheterna är stora. Ändå har det krävts ett gediget arbete av civilsamhället för att få regeringen att inte bara uttala sig utan också agera.
   Nu har majoritetspartiet ANC beslutat att i regeringsställning arbeta för en total bojkott av israeliska varor, för fullt stöd till den globala BDS-rörelsen och för att varken ANC-ledare eller statstjänstemän reser till Israel. Med dess majoritet i parlamentet säkrad bör beslutet snart bli statlig politik.
   Den fredliga BDS-rörelsen är mycket stark även i USA, där den på olika sätt har angripits av sympatisörer till Israel, inte minst genom att attackeras för antisemitism. Vi har alla ansvar för att understryka skillnaden mellan den israeliska staten och dess kriminella politik mot palestinierna, och den judiska gemenskapen. Idag har Israel utvecklats till en formellt judisk stat. Sedan starten har politiken gentemot palestinierna drivits av ett enda mål: att göra hela det gamla Palestina till sitt land. Att ”ändamålet helgar medlen” styrt politiken är uppenbart för den som följt historien från 1948 till idag.
   I Sydafrika är det lätt att sjunga. Så verkar ha skett när ett viktigt dokument mellan palestinska Hamas och ANC undertecknades, se utdraget nedan.
 

Hamas politician, Mahmoud al-Zahar (L), signs a Memorandum of Understanding with Jackson Mthembu of the ANC Parliamentary Caucus in Johannesburg, South Africa [Afro-Palestine Newswire Service]
 

“The singing of a Memorandum of Understanding (MOU) between the parliamentary representatives of the Palestinian political party HAMAS and South Africa’s governing African National Congress has been hailed as a success for Palestine solidarity.
   Significantly, among others, the MOU between South Africa's majority party's parliamentary caucus and the Palestinians states that both the ANC and Hamas (represented by the CRPB) "will work towards the full boycott of all Israeli products and the support of the global Boycott, Divestment and Sanctions campaign (BDS) against Israel; and will ensure that ANC leaders and government officials do not visit Israel”
   In addition, the ANC will use "the oversight powers of parliament, [to] ensure that the resolution of the ANC Congress in December 2017, which called for the downgrade of the South African embassy in Tel Aviv to a liaison office, is implemented by the South African government."
   The MOU was signed by the ANC’s Chief Whip in Parliament, Jackson Mthembu, representing the ANC Parliamentary Caucus and Mahmoud Al-Zahaar, representing the Change and Reform Parliamentary Bloc (Hamas in Parliament).
   The parliamentary delegation from Hamas was in South Africa on a one week visit during which they held successful meetings with representatives from the ANC, SACP, COSATU, MRN and various others organisations with the view of strengthening South African and Palestinian relations.
   The human rights and Palestine solidarity organisation BDS South Africa commends the governing party for its consistent support of the Palestinian struggle and BDS movement. We specifically welcome the ANC caucus' affirmation that it will be overseeing the implementation of the downgrading of the SA Embassy in Israel to a liaison office. Earlier this year the SA Ambassador to Israel was recalled and has to date not been reinstated.”

Mänsklighetens avgörande årtionden av Gunnar Stensson

Det är uppenbart orimligt att i en spalt i lilla VB sammanfatta den omfattande globala debatten om klimatkrisen. Nödvändigt ändå. Lund förfogar över flera ledande jordsystemforskare. Två av dem är Alf Hornborg och Andreas Malm. De borde anlitas i det lokala samtalet. Om en vecka kommer jag försöka presentera Andreas Malms The progress of this storm. Nature and society in a warming world.
   Nu till sammanfattningen.
 

 
Klimatkatastrofen har en historia. Kol och olja bildades för hundratals miljoner år sedan och bäddades ner i planetens geologiska lager. Under drygt 200 år av kapitalistisk industrialisering grävdes de upp och förbrändes. Växthusgaser ackumulerades i atmosfären. Jordsystemets balans rubbades. I årtusenden kommer konsekvenserna att påverka allt liv på jorden. Den mänskliga kultur som eftersträvar ständig tillväxt har tagit makten över naturen. Nu gör naturen uppror.
   De senaste 70 åren har inneburit den mest genomgripande förändringen i förhållande till den naturliga världen i mänsklighetens historia.  I vår hänsynslösa försumlighet har vi förändrat klimatet, utrotat arter, förorenat haven, marken, luften.
   Vi är starka nog att rubba jordens utveckling men oförmögna att reglera oss själva.

Det kapitalistiska världssystem som skapades efter andra världskriget accelererade och blev mer extremt under det nya millenniets tillväxtdrivna teknikindustriella ideologi.
   Globaliseringen ökade världssamfundets ojämlika makt-, handels- och fördelningsbalans.


   Samtidigt som världens stater samlas i Katowice ser vi en frackingboom och nya former av fossilbränsleutvinning i Amerika, Europa, Australien och på andra håll.
   Kina håller på att ta över ledningen av världsekonomin och landets utsläpp är idag större än USA:s. Indien har påbörjat en liknande utveckling.
   Vi har redan passerat flera tipping points som triggar ohejdbara återkopplingsprocesser som den globala uppvärmningen, smältningen av arktiska isar och stigande havsnivåer.
   Nu har vi några decennier på oss för att bromsa uppvärmningen och dess konsekvenser. Detta är ett avgörande ögonblick utan motstycke i mänsklighetens tvåhundratusenåriga historia.

Vad kan vi göra för att sakta ner förändringarna? Vi – och särskilt vi som lever i de rika länder som orsakat klimatkatastrofen - har ett ansvar för våra barn och kommande generationer, för livet på jorden. Vi måste agera kollektivt i en global värld. På alla nivåer. I överstatliga organisationer, nationellt, i städer och företag. Och inte minst som individer.
   Den destruktiva nyliberala världsordningen gör motstånd. På alla nivåer. Nyss var E20-länderna, som bland sig räknar några av mänsklighetens hänsynslösaste fiender, samlade i Buenos Aires. De klimatförnekande Sverigedemokraternas inflytande i Sverige växer i samverkan med Kristdemokrater och Moderater. Lokalt styr de i kommuner som Staffanstorp.

Mäktigare än politikerna är de globala plutokrater som förfogar över kapital och massmedia.
De finansierar institut och stiftelser som sprider förvirring och tvivel. De engagerar intellektuella som är beredda att beskriva världen ur deras perspektiv som till exempel Johan Norberg Den 4 december skrev han:
   ”Den avgörande frågan för planeten är därför vilken teknik dagens fattiga använder för att bli rika. De gröna innovationerna kommer, liksom alla tidigare från fria människor i kapitalistiska länder.”
   Ett orimligt påstående som främjar såväl miljardärerna som Sverigedemokraterna. (AB 4/12)
   Svenskt Näringsliv och Timbro är nyliberala kapitalistiska stiftelser med stort inflytande. En av Timbros skribenter är Mattias Svensson, som flera gånger företrätt klimatförnekande åsikter. Härom dagen prövade han i stället en passiv och resignerad attityd som troligen tilltalar många egocentriska cyniker:
   ”Om jag exempelvis fick välja på att leva mina återstående decennier i en grön planekonomi eller i ett hyggligt fritt och demokratiskt samhälle på en allt varmare planet med försurade världshav, så skulle jag välja det sistnämnda.”
   Efter oss – syndafloden.

Lysande kommentar!

2018-11-29

Klimatmanifestation fredag 30/11 i Lund

Stortorget – framför Rådhuset kl 12.00 – 13.00

Fredagen den 30/11 kl. 12-13 håller Fridays for Future, Fossil Free Lund, Fältbiologerna och Naturskydds-föreningen en gemensam manifestation utanför Rådhuset på Stortorget i Lund för att kräva handling i klimatfrågan.
   Tillsammans med manifestationer i över sjuttio andra svenska kommuner - samt även utomlands - hoppas vi skicka ett tydligt budskap till beslutsfattare inför FN:s klimattoppmöte i Katowice i Polen.
Läs mer på Facebook »

Lund lyser


 

En kväll för medmänsklighet, antirasism, närhet och engagemang.
Plats: Lundagård Paradisgatan 2, Lund
Fredag 30 november 16:00 - 20:00
   Marschallinstallation i Lundagård och ljuskedja längs med Lilla Fiskaregatan ska påminna om alla människors lika rätt denna kväll som historiskt präglats av mörker.
Marschallerna tänds kl. 16
   Ljuskedjan startar kl. 17.00. Kom till Lilla Fiskaregatan och ta en fackla, det finns flera fackelstationer längs med gågatan.
   Ljuskedjan avslutas vid Domkyrkan med tal av domkyrkokaplanen Lena Sjöstrand.

Internationella dagen för solidaritet med det palestinska folket


Palestinska kulturföreningen i Malmö och Gruppen 194 har äran att bjuda in Er att delta i årsdagen av internationella dagen för solidaritet med det palestinska folket.
   Datum och tid: Fredagen den 30 november 2018 klockan 17:00.
   Plats: Studiefrämjandet, Ystadsgatan 53 Malmö
   Gruppen Krisma band kommer att medverka i konserten som innehåller även musik, poetiska dikter, fotogallerier, palestinska dräkter och palestinsk bazaar.

Lund förblir en Fairtrade city


 
Lund ska fortsätta att vara en Fairtrade city. De rödgrönrosa partierna och SD röstade ner styrets förslag att lämna.

Lundakvintettens förslag var tänkt att spara 200 000 kronor. När de rödgrönrosa markerat sitt motstånd hamnade avgörandet i vågmästaren SD:s händer. Och strax före omröstningen meddelade SD att partiet inte stödjer förslaget att skrota Fairtrade city.
   Omröstningen slutade därmed 33-32 – Lund förblir en Fairtrade city.
Sydsvenskan, 29 november 2018 13:01 

Budgetmöte i Lund


Foto och kommentar: Mats Olsson
 

Helena Falk presenterar Vänsterpartiets budget för Lund: Slut på nedskärningar, satsa istället på skola, vård och omsorg och jämställ lönerna.

Politiskt jordskred av Gunnar Stensson

Det blir en mitten-vänster-regering. Som i Malmö. Ulf Christersson rusade in i kaklet och krossade skallen. Vänsterpartiet ser till att den nya regeringen vinner de avgörande omröstningarna. S, C, L och MP delar makten.
   Mot vänsteralliansen står ett kompakt svart högerblock med M, KD och SD. Plus nyliberaler.
    Äntligen blir det slut på Liberalernas schizofreni, nu när socialliberalerna befrias från de nyliberaler, som länge profiterat på det liberala begreppets goda klang, samtidigt som de hyllat ekonomer som Hayek, som föredrog frihandel under diktaturregimer som den chilenska framför den demokratiska välfärdsstaten.
   Nu går nyliberalerna med högerblocket. Som i Ystad.
   Nästa val blir intressant. Då fördelar sig väljarna efter de nya förutsättningarna.

Motstånd mot rivningar och höga hus av Ann Schlyter

Som väntat tog byggnadsnämnden beslut om att fortsätta planeringen av kvarteret Galten enligt det arkitektförslag som kallas ”Karlsson på taket” med den enda modifieringen att höghuset inte skulle vara riktigt så högt som på bilden. Hur högt nämnden skulle kunna tillåta specificerades inte. Såväl miljöpartiet och socialdemokraterna som liberalerna uttryckte oro för att byggandet inte skulle komma igång om inte markägaren och exploatören fick bygga tätt och högt, och att det viktiga nu var i alla fall att byggs i det sår genombrottet skapade för 50 år sen. Kommunen har inte möjlighet att som markägare påverka eftersom kommunstyrelsen för två år sen direktanvisade den kommunala marken i kvarteret till bolaget Norcap.
   Efter att arga kommentarer om förslagen till bebyggelse på kvarteret Galten publicerats på Facebook kallades till möten för att organisera protesterna. Ett knappt tjugotal hörsammade kallelsen till ett andra möte och kom till Hemgården. Det luftades mycket indignation och det fanns många spridda åsikter. En demonstration mot rivningar och höga hus i samband med invigningen av Bantorget tycktes vara det förslag som vann mest gehör. Fortsatt organisering ska ske på nätet. Hoppas det fungerar. Som politiker i byggnadsnämnden ligger jag lågt. Det ska ju vara en partipolitiskt obunden protest. Det är i alla fall jätteroligt att människor engagerar sig för den byggda miljön.
 


Asfaltera inte i Bjeredsparken – minska biltrafiken!
av Ulf N

MP-reservation i Byggnadsnämnden:
Lokföraregatan ska enligt Byggnadsnämndens beslut om inriktning blir en genomfartsgata för biltrafik till och från Lund C. Den i dag 7 meter breda gatan ska utökas till en bredd på 16 meter. Bjeredsparkens grönytor och utrymmet för fotgängare ska tas i anspråk för att gynna biltrafiken.
   Miljöpartiet står inte bakom denna trafiklösning som majoriteten förespråkar. Vi anser att parkens gräsytor och träd ska skyddas. Vi förespråkar en biltrafiklösning där angöring sker direkt och gent från Byggmästaregatan. Fördelen med detta är att parken skyddas, Lokförargatans karaktär som lokalgata bibehålls. Bilarnas körväg blir i vårt alternativ kortare och därmed minskar också buller och avgasutsläpp i området. Vårt förslag innebär att den tilltalande gröna miljön i och vid Bjeredsparken bevaras. Som alternativ till lösningen med angöring direkt från Byggmästaregatan bör enkelriktad angöringstrafik med oförändrad bredd på Lokförargatan studeras.
 

Veckans beslut i riksdagen: Inget stopp för fossila investeringar i AP-fonderna av Hanna Gunnarsson

Här kommer en kort rapport om några av de beslut som riksdagen fattade i veckan. Det är voteringar varje onsdag eftermiddag, och framöver även torsdagar. Än så länge har vi ju inte så många beslut att fatta.
   Övergångsregeringen lägger inte fram nya propositioner (mer än några fåtal som anses okontroversiella och akuta) och vi fattar nu beslut om ärenden som har förberetts innan S-Mp-regeringen röstades bort.
   Först beslutade vi om en ny läkarutbildning, en fråga som såklart är relevant för Lund som universitetsstad. Den som är intresserad får själv läsa detaljerna, men i korthet blir utbildningen en termin längre (från 5,5 till 6 år) samtidigt som AT-tjänstgöringen ersätts med en ny bastjänstgöring, där det ska finnas lika många platser som antalet studenter.
   En kvalitetsplan för framtidens äldreomsorg, om bland annat den demografiska och tekniska utvecklingen, beslutades. Även denna finns att läsa på riksdagens hemsida.
   Vänsterpartiet förlorade sedan tyvärr en viktig votering om att ställa hårdare krav på AP-fondernas investeringar, för att stoppa investeringar i fossilindustrin (kol,olja och fossilgas) och att de fossilinvesteringar som finns ska vara lämnade inom fem år, samt att andra oetiska investeringar och investeringar i företag i skatteparadis inte ska tillåtas. Vänsterpartiet ville också ha en oberoende uppföljning och utvärdering. Riksdagens beslut var bara att AP-fondernas investeringar ska vara “ansvarsfulla”.
Hanna Gunnarsson (v) riksdagsledamot

I skogkanten/Vanaprashta: En balanserad ekonomi – tankar i utkanten av Staffan Lindberg


 

Vi lever genom en högkonjunktur och arbetslösheten minskar. Orsakerna: Flytande krona, låg ränta och statsintervention för bostadsbyggande och offentlig sektor. Men takten kanske dämpas nästa år med vikande global konjunktur, högre ränta och mindre fokuserad bostadspolitik. Nu är det ju bara de hemlösa som behöver tak över huvudet, tycker man kanske.
   Tänk så enkelt man kan tappa bort ett framgångsrecept – några sidor fattas plötsligt som i min gamla Vår Kokbok! Mycket förargligt.
   Vem är det som styr den ekonomiska politiken. Nya bostäder behövs ju. Är det kanske de globala finanskapitalisterna som driver på? Högre ränta vore mums inte bara för bankerna. Tjäna pengar utan att behöva lyfta armarna!
   Det handlar om en modern balansakt, omfördelning och en lagom stimulans utan att det leder till för stor inflation. Något måste väl finnas att lära av den moderna nationalekonomin!
   Omvärlden då? Den vet vi lite om. Brexit? (värst för dom men de behöver svenska varor) och handelskrigen? Tyngdpunkten i global ekonomi förskjuts österut. Indien är kommande marknad i stor skala. Det finns alternativ.
   Miljön då? Blir inte den bättre med mindre tillväxt? Det beror på. Fler tjänster av abstrakt slag, omsorg på äldre dar, musik, teater och poesi gör oss alla hållbarare. Bättre bemannad kollektivtrafik gör den säkrare. Skolan mår bättre av fler vuxna.
   Och varför måste man bara bygga nytt, renovering och återanvändning är kanske ord som behöver läras in på nytt.
   Mer jämlikhet är bra för en hållbar konsumtion. Det handlar om omfördelning. Fattigpensionärerna kan lyftas upp ordentligt. Vilken stimulans för ekonomin. Vi har råd med det.
   Omfördelningen kan gå parallellt med sparsamhet. Man litar på att andra också ställer upp. Det tar udden av den nationalistiska konservatismen. Det var inte bättre förr.

Noterat

Den svenska skolan måste förstatligas & återdemokratiseras
Sverige har världens mest privatiserade skolsystem. Den svenska modellen, med en kombination av skolpeng, fritt skolval och etableringsrätt för även de mest befängda privatskolor och därtill obegränsat vinstuttag, är unik i världen.
   Följaktligen har den svenska skolan försämrats i rasande takt under de knappt två decennier som privatiseringsprocessen pågått. Vänsterpartiet är systemets enda motståndare...
   Så långt är ingenting sakligt kontroversiellt. Allt detta är kända fakta.
   Men om man ska förstå varför Sverige envisas med en bevisligen skolförstörande politik blir det svårare. Vi är ju ensamma i världen om denna dumhet. Vi genomför den dessutom med öppna ögon, ingen kan undgå att se vad som sker. Tills helt nyligen var vi två länder inne på denna linje. Det andra landet var Chile. Men där har man nu slagit till bromsarna eftersom skadeverkningarna blev uppenbara.
Jan Guillou, AB 25/11 2018

Fyrspåret Malmö-Lund borde ha varit byggt för länge sedan... Det som särskiljer Skåne från andra delar av Sverige är att här finns tåg i fyra hastigheter: sävliga godståg, långsamma pågatåg, halvsnabba Öresundståg och helsnabba X2000-tåg.
Karin Svensson Smith. MP, SDS 29/11

Om flyktingmottagande. Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.
Jesus, Matteusevangeliet 25:31-46

Lund tisdagen 27/11 av Gunnar Stensson

Himlen var underbart blå. Soluppgången speglades i Arenatoppens fönster och värmeverkets blanka aluminiumskorsten. Jag hade ett ärende till bilverkstan vid Kung Oskars väg.
   Ett fyrtiotal gymnasister spelade fotboll på Arenans frostiga planer som ännu låg i skugga. Solens strålar var riktade mot Polhemsskolans tegelröda fasad.
   Nakna kroppar skymtade i bassängen innanför badhusets fönster, men mina fingertoppar var kalla och min andedräkt vit.
   Nu nådde solen fasaderna på Pilegatan bortom järnvägen. Det vita huset lyste.
   Livlig trafik hejdade fotgängarna på övergångsstället vid Svanegatan. Internationella skolan placerades i Parkskolan en varm majdag 2006. Den flyttade till Östervångskolan härom året.
   Nygatan, som byggdes ungefär samtidigt som stambanan och Lunds centralstation, liknar med sina låga 1800-talshus miljön i någon Poppe-film från 1940-talet.
   Fastän arbetet föreföll nästan klart i parken framför Grand var den alltjämt inhägnad. En kylig majdag följde jag min sondotter till årets studentbal där.

Mina frusna fingertoppar påminde om tre missanpassade terminer 1955-56 i ett kallt rum på Bytaregatan 1. Studier med boken i den ena handen och den andra på värmeelementet. Snötäckta tak under grå himmel.
   Sedan dess har Lund växt mer än under hela sin tidigare historia. Och den stora accelerationen fortsätter.
   Sol över det praktfulla sekelskifteshuset norr om Clemenstorget. Finn Hagberg. Clemens matsalar. Anna-Mia. Nästa år: spårvagnar. Det nya tingshusets smala atlantångarstäv intill Kristallens gröna glasväggar kontrasterar mot Spolegatans hundraåriga fasader.
   Grand och Armaturfabriken ser overkliga ut genom järnvägsbrons gula glasrutor.
   Jag fortsatte längs Sockerkokargatan genom det pinfärska Sockerbruksområdet – sockerindustrin var en förgiftande förorenare av Höje å för hundra år sedan.
   På Wallins boktryckeri brukade jag hämta Eritreanytt och dra hem hela upplagan i en gammal barnvagn. Området mellan Lokförargatan och spårområdet var grönt då, 1990. Senare övergick vi till Anna-Lisa Quensel på Novatryck
   Så kom jag fram till Kung Oskars väg och bilverkstan, som nu tvingas bort för att ge plats åt fortsatt bebyggelse ända fram till Lerbäcksskolan. Som skolstyrelserepresen-tant deltog jag i många föräldramöten där, omedveten om att Kent och Ted Ekeroth fanns bland eleverna och senare skulle fortsätta på Katedralskolan för att slutligen hamna i Lunds kommunfullmäktige.

Sedan ärendet på bilverkstan uträttats gick jag in i Kristallen för att hämta ett par dokument, fortsatte ner mot Västra stationsområdet, där en stor bussparkering planeras, passerade Rydes undergång – inga musikanter där – tittade på tidskrifterna i kiosken, där några vakter i gula västar med inskriptionen ”Fråga mig” värmde sig, och fortsatte tillsammans med en massa studenter över Bangatan och Knut den stores torg.
   I stort sett varje vecka mellan 1970 och 75 sålde jag Vietnambulletinen där, utanför systemet. En vinter var systemet stängt lördagar och då var kön lång och tillgänglig för försäljare mörka fredagskvällar.
   Uppför trappan till Stadsbiblioteket för att efterfråga Andreas Malms bok The progress of this storm. Nature and society in a warming world. Den fanns inte, men jag fortsatte till Gleerups och beställde den.
   Vid Botulfsplatsen behövde jag uppsöka urinoaren som lyckligtvis inte var stängd, köpte Aftonbladet, läste Lena Mellins artikel om Löfvens blivande regering med Annie Lööf och tog 1:ans buss hem, grubblande över Annie Lööfs krav, som bland annat innebär att vi ska fortsätta med det bevisligen skolförstörande system med skolpeng, fri etableringsrätt och skolval samt vinstuttag som vi är ensamma i världen om.
   Frosten låg kvar på fotbollsplanerna. Jag hade varit borta en timme och tre kvart. Tid för frukost.

Skänk en tanke till Palestinas kvinnor!
av Gunnar Olofsson

Den 25 november inföll den Internationella Dagen för Avskaffande av Våld mot Kvinnor. Denna dag, instiftad av FN 1999, syftar till att uppmärksamma och motarbeta det våld mot kvinnor som fortfarande är en realitet i vår värld.  #MeToo-kampanjen har satt fokus på sexuellt våld mot kvinnor i olika västländer, inklusive Sverige. Intresset för kvinnovåld i andra delar av världen är däremot mindre. Och vad gäller de palestinska kvinnor, som lever i fattigdom under ockupation och patriarkalt förtryck, är intresset i stort sett - obefintligt.

På det ockuperade Västbanken hindras kvinnor genom murar, stängsel och militärposteringar att odla jorden, komma till sina arbetsplatser och få den sjukvård man behöver. Kvinnor utsätts för stenkastning av israeliska olagliga så kallade bosättare, när de följer sina barn till skolan. En palestinsk kvinna under ockupation har ett ungefär tio år kortare liv än sin israeliska motsvarighet några mil bort, och osäkra förlossningar gör att mödradödligheten är tio gånger så hög som bland israeliska kvinnor. I Gaza har minst 187 kvinnor skadats av skarp eldgivning av israelisk militär när de demonstrerat mot avspärrning och fattigdom. Cancersjuka kvinnor har protesterat mot att genom utreseförbud berövas den behandling de behöver utanför Gaza – i praktiken en dödsdom utfärdad mot oskyldiga av den israeliska regimen.

Till detta kommer, inte minst i det utarmade Gaza, även ett patriarkalt förtryck som varken Hamas eller den Palestinska myndigheten lyckats komma till rätta med. Försämrade levnadsförhållanden, med usel ekonomi , extremt hög arbetslöshet och ett ständigt närvarande yttre hot, bidrar till våld och psykisk ohälsa inom familjerna. I en miljö med starka inslag av hopplöshet och bristande framtidstro är det lätt för alla sorters extremism och reaktionära värderingar att få fäste. Kvinnor mördas då av olika anledningar. Under innevarande år har hittills 12 kvinnomord dokumenterats – flera kopplade till så kallat hedersrelaterat våld. Sannolikt finns också ett inte obetydligt mörkertal.

Det måste betonas att situationen i Palestina inte beror på någon slags naturkatastrof eller allmän brist på utveckling, utan är en direkt följd av en politik med syftet att beröva det palestinska folket både land och identitet, sprida en undergångsstämning och på sikt eliminera palestinierna som folkgrupp med normala mänskliga rättigheter. En politik som har tyst godkännande av vårt lands så kallat feministiska politiker, som inte lyft ett finger för de palestinska kvinnorna, och som med handelsavtal och allsköns samarbeten med Israel inom idrott, kultur och forskning, fortsätter att belöna ockupationen och förtrycket.

 

Det här måste få ett slut! Den 29 november är FN-dagen för solidaritet med det palestinska folket. Denna dag, tillsammans med den kampanj mot kvinnovåld som pågår fram till den 10 december, ger anledning för oss alla att skänka en tanke till Palestinas kvinnor. Att göra vad vi kan för att få stopp på blockaden av Gaza och ockupationen av Palestina som helhet, att förmå Israel att dra hem alla bosättare och militärer och erkänna Palestinas, och dess kvinnors, rätt att existera.

Kräv att polisen slutar trakassera utsatta EU-medborgare!


 
I Sverige finns just nu över 4000 människor som inte haft något annat val än att lämna sitt hemland och sina barn för att överleva.
Att tigga är inte olagligt i Sverige. Det kräver inte heller någon form av tillstånd. Ändå har polisen i Stockholm återkommande kört bort människor som tigger. De anses utgöra en ordningsstörning, även om de inte hindrar framkomlighet, blockerar ingångar eller uppträder provocerande.
   Kräv att polisen skyddar och inte trakasserar utsatta EU-medborgare!

 
De som blir bortkörda har förts till platser i utkanten av stan. Eftersom många av dem inte har kunnat göra sig förstådda eller haft råd att åka buss eller tunnelbana, har de fått stora problem att ta sig tillbaka.
   Att systematiskt köra bort personer som tigger är inte att upprätthålla lag och ordning – det är trakasserier.
 

 

Med kampanjen Också människa vill vi motverka de fördomar och myter som finns kring gruppen utsatta EU-medborgare.
   Hur vi bemöter de mest utsatta säger mycket om oss som samhälle. Tack för att du står upp för dem som tvingats offra allt.
Vänliga hälsningar, Amnesty International Sverige