Nästa vecka tar VB påsklov och red åker till landet. Undran är om det skall innebära vårblommor eller snöskottning.
Nästa nummer kommer den 6 april.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2018-03-22
Har precis... av Karin S.
Har precis besökt
ortopeden
med min rygg och min
knöl
Råkor kretsade kring
Allhelgonakyrkan
Lördagsmusik
Helgeandskyrkan
24 mars kl 17
Lunds Renässansensemble - LUREN
Klosterkyrkan
24 mars kl 18
Helgsmål med musik: Lunds gosskör under ledning av Camilla Gaglianello
24 mars kl 17
Lunds Renässansensemble - LUREN
Klosterkyrkan
24 mars kl 18
Helgsmål med musik: Lunds gosskör under ledning av Camilla Gaglianello
Klostergårdens byalag
Årets tema: ”Den stora accelerationen”, Klostergårdens tillväxt sedan år 2000
Söndagen den 25 mars
Promenad till Arenastaden, Stadsparken, Parkskolan, Observatoriet och Mejeriet.
Samling på Kyrktorget klockan 1300.
Måndagen den 26 mars Söndagen den 25 mars
Promenad till Arenastaden, Stadsparken, Parkskolan, Observatoriet och Mejeriet.
Samling på Kyrktorget klockan 1300.
Byalagsmöte kl 19 i ABFs lokal, Sunnanväg 14.
Diskussion om norra Klostergårdens tillväxt och anknytning till Lund med utgångspunkt från våra tankar och iakttagelser under promenaden.
Du kan med behållning medverka i ett av arrangemangen om du inte har tillfälle att vara med både på söndag och måndag.
Utställning "Fokus Nicaragua - då och nu"
Utställning av affischer från Nicaragua från 1970-80-talet samt de senaste åren.
När: Vernissage den 3 april 2018 kl 18.00
med musik av en duo från Röda Kapellet. Utställningen invigs av
kommunfullmäktiges ordförande Lennart Prytz och pågår 3-27 april
Var: Stadsbiblioteket, Lund
Arrangör: Vänortsföreningen Lund-León i samarbete med Lunds Stadsbibliotek
Konsert med Röda Kapellet
"Musik och politik - Nicaragua i närbild".
När: Den 6 april 2018 kl 17.30
Var: Atriumgården, Stadsbiblioteket, Lund
Arrangör: Vänortsföreningen Lund-León i samarbete med Lunds Stadsbibliotek och Röda Kapellet
Var: Stadsbiblioteket, Lund
Arrangör: Vänortsföreningen Lund-León i samarbete med Lunds Stadsbibliotek
Konsert med Röda Kapellet
"Musik och politik - Nicaragua i närbild".
När: Den 6 april 2018 kl 17.30
Var: Atriumgården, Stadsbiblioteket, Lund
Arrangör: Vänortsföreningen Lund-León i samarbete med Lunds Stadsbibliotek och Röda Kapellet
Arbetarrörelsen och den Svenska Modellen
Tid: Söndag 8 april 15:00
Lokal/sal: ABF Huset Malmö, 202
Adress: Spånehusvägen 47, 21158, MALMÖ
Arrangörer: Svenska Clartéförbundet och ABF Malmö
Lokal/sal: ABF Huset Malmö, 202
Adress: Spånehusvägen 47, 21158, MALMÖ
I den politiska debatten är det idag få begrepp som är så omhuldade som "den svenska modellen".
Från vänster till höger säger man sig vilja värna den svenska modellen, men vad är det egentligen som man säger sig stå upp för? Finns det en gemensam definition eller är den svenska modellen idag endast ett begrepp som ideologiskt fylls med det som för stunden passar? Roy Karlsson, gymnasielärare och tidigare fackligt aktiv metallarbetare bosatt i Västervik kommer att ge ett historiskt perspektiv på "den svenska modellen" utifrån arbetarrörelsens olika ideologiska riktningar och diskutera dess politiska betydelse av idag.
Från vänster till höger säger man sig vilja värna den svenska modellen, men vad är det egentligen som man säger sig stå upp för? Finns det en gemensam definition eller är den svenska modellen idag endast ett begrepp som ideologiskt fylls med det som för stunden passar? Roy Karlsson, gymnasielärare och tidigare fackligt aktiv metallarbetare bosatt i Västervik kommer att ge ett historiskt perspektiv på "den svenska modellen" utifrån arbetarrörelsens olika ideologiska riktningar och diskutera dess politiska betydelse av idag.
Arrangörer: Svenska Clartéförbundet och ABF Malmö
Basinkomst
VB har haft några artiklar det senaste året
om basinkomst. Nu finns en möjlighet att fördjupa sig i ämnet.
Basinkomst Malmö ordnar en studiecirkel som börjar den 3 april.
Basinkomst Malmö
Vad är basinkomst? Studiecirkel för dig som är nyfiken på basinkomst och vill veta mer.
Startdatum Tisdag 03 april 2018
Tid Kl 19.00 - 21.00
Plats Sensus Malmö, plan 3
Omfattning 4 tillfällen 9 studietimmar à 45 min
Anmäl dig här
Kan basinkomst eller medborgarlön, som det också kallas - vara ett alternativ till det nuvarande trygghetssystemet?
Kanske har du själv blivit utförsäkrad på grund av långvarig sjukdom, hamnat i Fas 3 när dina A-kassedagar tagit slut?
Går det att skapa arbete för alla trots att robotarna tar över allt fler av våra arbeten?
Ska man kunna få lön utan att arbeta och utan krav på motprestation?
Hur ska basinkomst finansieras?
Vilka länder har testat basinkomst?
Hur skulle ett samhälle med basinkomst kunna se ut?
Dessa och många andra frågor kommer vi att diskuteras under våra fyra träffar.
Röda Kapellet på Marthas Café
Antingen missade du Röda Kapellets
decemberkonsert eller så vill du återuppliva upplevelsen. I varje fall
tyckte både vi och publiken att det var en ovanligt lyckad konsert. Nu
ska vi göra det igen.
År 1969 samlade basisten Charlie Haden ett antal av sina vänner ur New Yorks jazzelit till en skivinspelning. Under namnet Liberation Music Orchestra tog de med sin musik ställning mot USA:s krig i Vietnam och för solidaritet med befrielserörelser i tredje världen.
Orkestern återuppstod sedan vid ytterligare ett par tillfällen, bl a för att protestera mot den amerikanska inblandningen i Centralamerika på 1980-talet och mot invasionen av Irak 2003. en del av denna fantastiska musik som skapades vid dessa tillfällen framförs vid konserten.
Välkommen!
Affisch »
Motståndets lilla katekes
Bevara ditt lugn när det otänkbara händer
Modernt tyranni är detsamma som terrormanagement. Håll i minnet när terrorattacken kommer att tyranner utnyttjar sådana händelser till att stärka sin makt. Den plötsliga katastrof som får till följd att maktfördelningen upphävs, oppositionspartier förbjuds, yttrandefriheten avskaffas liksom rätten till opartisk rättegång och så vidare, är det äldsta tricket i den hitlerska trollerilådan. Fall inte för det.
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.
Noterat i veckan
Ebba Busch Thor mot religionsfrihet
”Även andra partiledare har uttalat sig i frågan och det är tydligt att Ebba Busch Thor inte är ensam om att fiska i grumliga vatten. En av partiledarna har ställt upp för religionsfrihet, Jonas Sjöstedt. Och så har det märkliga inträffat att fromma människor – av olika tillhörighet – nu är hänvisade till att rösta på Vänsterpartiet.”
Jan Hjärpe, SDS 20/3
Stölder ur välfärden
Thoréngruppen och Academia som tillsammans har en årsomsättning på elva miljarder, har via utbildningsföretagen Astar och Hermods genom förfalskade personallistor fuskat till sig 15 till 20 miljoner kronor i felaktig sfi-ersättning. De drabbade är sfi-eleverna och Malmös skattebetalare.
Malmö stad granskar nu ytterligare tre privata utbildningsföretag: Alpha CE, Miroi och Iris Hadar.
Skolminister Anna Ekström kommenterar:”Det är en händelse som ser ut som en tanke att det här inträffar just som många tycker att våra skattepengar bör gå till verksamhet, inte till företagsvinster.”
Erik Magnusson, SDS 20 och 21/3.
En underjordisk järnväg
Både Moderaternas Christer Wallin och Socialdemokraternas Björn Abelsson är positiva till konsultkoncernen Swecos förslag att gräva ner fyrspåren genom Lund, rapporterar Sydsvenskans Sara Martelius. Det har varit Moderaternas vision ända sedan 90-talet, framhåller Wallin. Det vore en oerhörd vinst, säger Abelsson.
SDS 20/3
”Även andra partiledare har uttalat sig i frågan och det är tydligt att Ebba Busch Thor inte är ensam om att fiska i grumliga vatten. En av partiledarna har ställt upp för religionsfrihet, Jonas Sjöstedt. Och så har det märkliga inträffat att fromma människor – av olika tillhörighet – nu är hänvisade till att rösta på Vänsterpartiet.”
Jan Hjärpe, SDS 20/3
Stölder ur välfärden
Thoréngruppen och Academia som tillsammans har en årsomsättning på elva miljarder, har via utbildningsföretagen Astar och Hermods genom förfalskade personallistor fuskat till sig 15 till 20 miljoner kronor i felaktig sfi-ersättning. De drabbade är sfi-eleverna och Malmös skattebetalare.
Malmö stad granskar nu ytterligare tre privata utbildningsföretag: Alpha CE, Miroi och Iris Hadar.
Skolminister Anna Ekström kommenterar:”Det är en händelse som ser ut som en tanke att det här inträffar just som många tycker att våra skattepengar bör gå till verksamhet, inte till företagsvinster.”
Erik Magnusson, SDS 20 och 21/3.
En underjordisk järnväg
Både Moderaternas Christer Wallin och Socialdemokraternas Björn Abelsson är positiva till konsultkoncernen Swecos förslag att gräva ner fyrspåren genom Lund, rapporterar Sydsvenskans Sara Martelius. Det har varit Moderaternas vision ända sedan 90-talet, framhåller Wallin. Det vore en oerhörd vinst, säger Abelsson.
SDS 20/3
Tänk om fascisterna vinner av Gunnar Stensson
Det svenska 1930-talet var inte bara
antisemitiska studentmöten i Lund och Uppsala, utbredda nazistsympatier
och fascism. Det var också en tid då hundratals arbetare reste till
Spanien för att kämpa mot fascismen. Ann Lingebrandt påminner om det genom att inleda sin rapport från årets Littfest i Umeå med ett citat ur Anna Jörgensdotters roman Solidärerna: ”Men tänk om fascisterna vinner?” (SDS 20/3).
”Är det något Littfest 2018 speglar så är det hur litteraturen kan vara en motståndsakt” skriver hon.
Tre bara på Klostergården
Anders Jansson, ordförande i Lunds BK menar att Lund behöver fler
fotbollsplaner, tre bara på Klostergården. Han oroar sig för att Lund
liksom många andra städer ska förtätas med nya bostäder men utan plats
för fotbollsplaner. Henrik Bredberg, SDS 16/3
Att korpfotbollsplanerna måste bevaras framhåller Klostergårdens byalag i sina yttranden om Lunds översiktsplan och Klostergårdsstationen.
Att korpfotbollsplanerna måste bevaras framhåller Klostergårdens byalag i sina yttranden om Lunds översiktsplan och Klostergårdsstationen.
Den stora accelerationen av Gunnar Stensson
Med början omkring 1950 stiger alla tillväxtkurvor brant uppåt och ökar sedan exponentiellt.
Allt accelererar. Världens befolkning. Bruttonational-produkten. Utlandsinvesteringarna. Stadsbefolkningen. Energiförbrukningen. Konsumtionen av gödningsmedel. Byggandet av stora dammar. Vattenförbrukningen. Pappersproduktionen. Transporterna. Telekommunikatio-nerna. Den internationella turismen.
Miljöskadorna accelererar i samma takt. Utsläpp av växthusgaser. Havsförsurning. Luftföroreningar. Överutnyttjande av mark och vatten. Uttunning av ozonskikten. Kemikalieföroreningar. Avskogning. Överfiske av haven.
Listan kan fortsättas. Jordens resurser förbrukas och dess gränser överskrids. Det är detta som är den stora accelerationen.
Delar av den stora accelerationen och dess konsekvenser har varit kännbara sedan 1980-talet. För några år sedan blev det för första gången möjligt att sammanställa en helhetsbild.
Termen den stora accelerationen kom för första gången i tryck 2007 i Dahlemkonferensens bok Sustainability or Collaps och i en artikel i Svenska vetenskapsakademins tidskrift Ambio.
Den stora accelerationen innebär att vi människor har blivit en geologisk kraft på global nivå. Vi förändrar världssystemet genom vår mängd, från 3 till snart 9 miljarder, och genom vårt sätt att leva.
Hittills har vi levt i Holocen, de cirka 12 000 åren efter istiden. Nu har vi inträtt i en ny tid: Antropocen, människans tidsålder. Vi människor styr planeten jorden. Vad som sker är vårt – vårt gemensamma – ansvar.
Vår generation är den första generation som kan förändra livsförutsättningarna på jorden. Vi är de första som är medvetna om att det finns ett världssystem som har gränser, tipping points, som inte får överskridas. Vi vet att de olika faktorerna i världssystemet samspelar. Rubbar man en faktor får det konsekvenser för helheten.
Johan Rockström framhöll i radions OBS 2/12 2011 att Antropocen kräver en ny global etik. Vi måste rättvist fördela en kolbudget, kvävebudget, fosfosbudget. Vi måste begränsa utnyttjandet av naturtillgångarna till fördel för de fattiga nationerna. Annars kan 143 miljoner tvingas fly på grund av klimatet före 2050, varnar Världsbanken. Vi måste förse världen med förnybar energi och mat från ett hållbart jordbruk. Det måste ske före 2050.
Den BNP-fokuserade marknadsekonomin fungerar inte längre. I Antropocen är ett nytänkande nödvändigt. Det här förändrar allt.
Det krävs en planetär förvaltning som idag saknas. Kapitalismen kontra klimatet. Hur ska denna revolution genomföras?
Allt accelererar. Världens befolkning. Bruttonational-produkten. Utlandsinvesteringarna. Stadsbefolkningen. Energiförbrukningen. Konsumtionen av gödningsmedel. Byggandet av stora dammar. Vattenförbrukningen. Pappersproduktionen. Transporterna. Telekommunikatio-nerna. Den internationella turismen.
Miljöskadorna accelererar i samma takt. Utsläpp av växthusgaser. Havsförsurning. Luftföroreningar. Överutnyttjande av mark och vatten. Uttunning av ozonskikten. Kemikalieföroreningar. Avskogning. Överfiske av haven.
Listan kan fortsättas. Jordens resurser förbrukas och dess gränser överskrids. Det är detta som är den stora accelerationen.
Delar av den stora accelerationen och dess konsekvenser har varit kännbara sedan 1980-talet. För några år sedan blev det för första gången möjligt att sammanställa en helhetsbild.
Termen den stora accelerationen kom för första gången i tryck 2007 i Dahlemkonferensens bok Sustainability or Collaps och i en artikel i Svenska vetenskapsakademins tidskrift Ambio.
Den stora accelerationen innebär att vi människor har blivit en geologisk kraft på global nivå. Vi förändrar världssystemet genom vår mängd, från 3 till snart 9 miljarder, och genom vårt sätt att leva.
Hittills har vi levt i Holocen, de cirka 12 000 åren efter istiden. Nu har vi inträtt i en ny tid: Antropocen, människans tidsålder. Vi människor styr planeten jorden. Vad som sker är vårt – vårt gemensamma – ansvar.
Vår generation är den första generation som kan förändra livsförutsättningarna på jorden. Vi är de första som är medvetna om att det finns ett världssystem som har gränser, tipping points, som inte får överskridas. Vi vet att de olika faktorerna i världssystemet samspelar. Rubbar man en faktor får det konsekvenser för helheten.
Johan Rockström framhöll i radions OBS 2/12 2011 att Antropocen kräver en ny global etik. Vi måste rättvist fördela en kolbudget, kvävebudget, fosfosbudget. Vi måste begränsa utnyttjandet av naturtillgångarna till fördel för de fattiga nationerna. Annars kan 143 miljoner tvingas fly på grund av klimatet före 2050, varnar Världsbanken. Vi måste förse världen med förnybar energi och mat från ett hållbart jordbruk. Det måste ske före 2050.
Den BNP-fokuserade marknadsekonomin fungerar inte längre. I Antropocen är ett nytänkande nödvändigt. Det här förändrar allt.
Det krävs en planetär förvaltning som idag saknas. Kapitalismen kontra klimatet. Hur ska denna revolution genomföras?
Jag och mina jämnåriga har upplevt den stora accelerationen från dess begynnelse. Jag har sett Lund under den stora accelerationen. När jag lämnade Lund i mitten av 1950-talet hade universitetet ungefär 3000 studenter. När jag kom tillbaka 1969 var de nästan tio gånger så många. Lunds folkmängd hade mångdubblats. Stadens yta likaså. Nu står Lund inför en än mer omfattande urbaniseringsacceleration.
Den stora accelerationen och antropocen, människans tidsålder, är globala begrepp. Accelerationen är en utveckling som alla världens människor och alla länder och städer är delaktiga i. Den har inget centrum. Den sker i Lund lika mycket som på andra håll. Vi måste ta vårt ansvar här. Vårt enda hopp är andra städer tar samma ansvar.
De senaste månaderna har jag studerat Sverker Sörlins bok Antropocen. En essä om människans tidsålder. Sverker Sörlin går igenom ett oerhört omfattande historiskt, naturvetenskapligt och filosofiskt material i sin essä, sitt försök.
Jag läser och läser Sverker Sörlin och min förståelse av skeendet grundar sig på hans tänkande. Men den här grova skissen bygger också på en kort föreläsning av Johan Rockström i radio för sju år sedan som jag av en slump hittade på nätet. Rockströms föreläsning är en förenkling. Den här testen är en förenkling av en förenkling. Sök på Den stora accelerationen så får ni en längre och bättre text. Läs sedan Sverker Sörlin.
2018-03-15
Återupprätta den jämlika skolan!
Skolan är en oerhört viktig när det gäller att ge alla oavsett bakgrund
möjlighet att uppfylla sin potential i livet. När det gäller detta
utvecklas den svenska skolan åt fel hål. I exempelvis
PISA-undersökningen går det att se att elevernas bakgrund spelar allt
större roll för elevers skolresultat.
Den 18 mars klockan 14.00 kommer Vänsterpartiets skolpolitiske talesperson Daniel Riazat till Lund för att prata om hur vi kan bygga en jämlik skola. Hur vi kan skapa en skola som lägger grunden för ett liv av möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle.
Det kommer även att finnas möjligheter att ställa frågor till Daniel Riazat eller till våra skolpolitiker som också kommer att finnas på plats.
Mötet hålls på ABF, Killiansgatan 9
Den 18 mars klockan 14.00 kommer Vänsterpartiets skolpolitiske talesperson Daniel Riazat till Lund för att prata om hur vi kan bygga en jämlik skola. Hur vi kan skapa en skola som lägger grunden för ett liv av möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle.
Det kommer även att finnas möjligheter att ställa frågor till Daniel Riazat eller till våra skolpolitiker som också kommer att finnas på plats.
Mötet hålls på ABF, Killiansgatan 9
Qiu Zhijie. Resor utan ankomst
VB har publicerat några kritiska artiklar om Lunds Konsthall de
senaste åren. Nu har vi nåtts av flera berömmande omdömmen om den
pågående utställningen. Varför inte satsa på ett besök. Skriv gärna om
upplevelsen, VB publicerar gärna positiva artiklar också.
red
17 februari – 20 maj 2018
Bredden i Qiu Zhijies konstverk – varierande i uttryck och omfattande olika världsliga och geografiska områden – vittnar om en mångkunnig person, vars konstnärliga arbete är en integrerad del av hur han lever sitt liv. Med konceptet Total Art, vill han visa hur konsten kan vara en verkande faktor i att förlika sig med globaliseringen i Kina och över hela världen.
Läs mer »
red
17 februari – 20 maj 2018
Lunds konsthall är glada att kunna visa Resor utan ankomst, den
första mer genomgripande översikten av Qiu Zhijies konstnärskap, en
av de mest betydelsefulla konstnärerna i Kina i sin generation.
Bredden i Qiu Zhijies konstverk – varierande i uttryck och omfattande olika världsliga och geografiska områden – vittnar om en mångkunnig person, vars konstnärliga arbete är en integrerad del av hur han lever sitt liv. Med konceptet Total Art, vill han visa hur konsten kan vara en verkande faktor i att förlika sig med globaliseringen i Kina och över hela världen.
Läs mer »
Motståndets lilla katekes
Lär av likasinnade i andra länder
Håll dina vänskapskontakter med människor i andra länder vid liv eller skaffa dig nya vänner där. De rådande svårigheterna i USA är ett inslag i en större trend. Och inget land kommer att finna en lösning av egen kraft. Se till att du och dina närmaste har pass.
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.
Pressmeddelande från Vänsterpartiet Lund
2018-03-10
Vänsterpartiet har fastställt riksdagslistan för södra Skånes valkrets
Vänsterpartiet har fastställt riksdagslistan för södra Skånes valkrets
Vänsterpartiet Skånes partidistrikt har idag fastställt riksdags- och regionlistorna för Skånes alla valkretsar.
I riksdagsvalkretsen Skåne läns södra toppas riksdagslistan av Hanna Gunnarsson, kommunpolitiker i Lund, följd av Angelica Svensson, också hon kommunpolitiker i Lund och civilingenjör till yrket:
- Det ska bli väldigt spännande att få driva frågor som berör hela landet och vara med och göra Sverige mer jämlikt och jämställt. Viktiga delar av politiken för jämställdhet och ett mer hållbart samhälle beslutas ju i riksdagen. Det är väldigt hedrande att få partikamraternas förtroende att vara först på listan, säger Hanna Gunnarsson.
På regionfullmäktigelistan för mellankretsen, den valkrets Lund tillhör, står Agneta Lenander från Röstånga på plats 1, följd av Angelica Svensson från Lund och Magnus Roslund från Landskrona.
I riksdagsvalkretsen Skåne läns södra toppas riksdagslistan av Hanna Gunnarsson, kommunpolitiker i Lund, följd av Angelica Svensson, också hon kommunpolitiker i Lund och civilingenjör till yrket:
- Det ska bli väldigt spännande att få driva frågor som berör hela landet och vara med och göra Sverige mer jämlikt och jämställt. Viktiga delar av politiken för jämställdhet och ett mer hållbart samhälle beslutas ju i riksdagen. Det är väldigt hedrande att få partikamraternas förtroende att vara först på listan, säger Hanna Gunnarsson.
På regionfullmäktigelistan för mellankretsen, den valkrets Lund tillhör, står Agneta Lenander från Röstånga på plats 1, följd av Angelica Svensson från Lund och Magnus Roslund från Landskrona.
Nytt nummer av Politiken
Nytt år - nya höjda priser med Skånetrafiken
Under 2017 drev Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans med Alliansen och SD igenom två stycken prishöjningar i kollektivtrafiken. Den sista var en höjning som innebär att priserna varje år kommer att höjas med 2%.
Något som man gjorde trots att priserna i flera år har ökat flera gånger mer än de allmänna prishöjningarna i samhället. Enligt en undersökning i Kristianstadsbladet förra våren var det till 16 av 20 resmål billigare för en familj som redan äger en bil att ta den än att åka kollektivt. En undersökning som alltså genomfördes innan den senaste höjningen av biljettpriset.
Trots detta var det bara Vänsterpartiet som röstade nej till att höja priset i kollektivtrafiken med 2% varje år.
Under 2017 drev Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans med Alliansen och SD igenom två stycken prishöjningar i kollektivtrafiken. Den sista var en höjning som innebär att priserna varje år kommer att höjas med 2%.
Något som man gjorde trots att priserna i flera år har ökat flera gånger mer än de allmänna prishöjningarna i samhället. Enligt en undersökning i Kristianstadsbladet förra våren var det till 16 av 20 resmål billigare för en familj som redan äger en bil att ta den än att åka kollektivt. En undersökning som alltså genomfördes innan den senaste höjningen av biljettpriset.
Trots detta var det bara Vänsterpartiet som röstade nej till att höja priset i kollektivtrafiken med 2% varje år.
Stephen Hawking
Han var aldrig den som skrädde orden,
stod på barrikaderna mot Vietnam- och Irakkrigen, varnade för
klimatförändringarnas hot mot mänskligheten och stödde 2013 en
akademisk bojkott mot Israel i efterdyningarna av kriget i Gaza.
Farshid Jalalvand. Sydsvenskan 15 mars.
Han har hyllats för sin gärning över hela världen. Här i VB väljer vi att lyfta fram vad som skrivs av den sydafrikanska rörelsen för bojkott av Israel.
Farshid Jalalvand. Sydsvenskan 15 mars.
Han har hyllats för sin gärning över hela världen. Här i VB väljer vi att lyfta fram vad som skrivs av den sydafrikanska rörelsen för bojkott av Israel.
The human rights and Palestine
solidarity organisation, BDS South Africa, joins fellow Palestinian
solidarity activists from across the globe in expressing our condolences
on the passing of world-renowned physicist and our ally, Professor
Stephen Hawking. In particular our condolences to his friends and
family.
We remember Hawking not only for the brilliance of his scientific mind and achievements but also as an impassioned campaigner who lent his voice to various causes for justice – including the Palestinian struggle against Israeli Apartheid.
– In January 2009, during Israel’s invasion of the Palestinian Gaza Strip, in which more 1000 Palestinians were killed, Hawking said: “A people under occupation will continue to resist in any way it can…the situation [in Palestine] is like that in South Africa before 1990, that cannot continue.” Click here for video.
– In 2013, Hawking withdrew from an Israeli conference stating that, based on advice from Palestinian academics, he had decided to respect the BDS academic boycott of Israel. Click here.
– In 2016, through a public video message, Hawking congratulated Hanan al-Hroub, a Palestinian woman who won the Global Teacher Prize. “From one teacher to another, you are inspiration to people everywhere.” he said. Click here for video.
– Last year in 2017 Hawking used his Facebook page to support scientists in Palestine, calling for his followers to donate funds to a Palestinian Advanced Physics School. Click here.
We remember Hawking not only for the brilliance of his scientific mind and achievements but also as an impassioned campaigner who lent his voice to various causes for justice – including the Palestinian struggle against Israeli Apartheid.
– In January 2009, during Israel’s invasion of the Palestinian Gaza Strip, in which more 1000 Palestinians were killed, Hawking said: “A people under occupation will continue to resist in any way it can…the situation [in Palestine] is like that in South Africa before 1990, that cannot continue.” Click here for video.
– In 2013, Hawking withdrew from an Israeli conference stating that, based on advice from Palestinian academics, he had decided to respect the BDS academic boycott of Israel. Click here.
– In 2016, through a public video message, Hawking congratulated Hanan al-Hroub, a Palestinian woman who won the Global Teacher Prize. “From one teacher to another, you are inspiration to people everywhere.” he said. Click here for video.
– Last year in 2017 Hawking used his Facebook page to support scientists in Palestine, calling for his followers to donate funds to a Palestinian Advanced Physics School. Click here.
From South Africa, Hamba Kahle, Comrade Hawking!
För ca ett år sedan så publicerade han själv en hyllning av masterstudenterna i "Palestinian Advanced Physics School " på Facebook.
Stephen Hawkingden 13 februari 2017
I was pleased to send a greeting to the Palestinian Master students attending the first Palestinian Advanced Physics School last year. The school was greatly appreciated by both the students and the lecturers.
I support the rights of scientists everywhere to freedom of movement, publication and collaboration. In this spirit, I would like to bring up a fundraising project aimed at raising funds to make a second Palestinian Advanced Physics School possible. Please consider making a donation today to support science in Palestine. - SH
Väljarna om vinster i välfärden av Gunnar Stensson
49 procent av väljarna prioriterar vinstbegränsning framför valfrihet.
33 procent prioriterar valfriheten.
En femtedel av alliansens väljare vill gå längre i vinstbegränsning än den socialdemokratiska regeringen föreslår.
33 procent prioriterar valfriheten.
En femtedel av alliansens väljare vill gå längre i vinstbegränsning än den socialdemokratiska regeringen föreslår.
Det är några av resultaten i den
undersökning som Sifo gjort för Svenska Dagbladet. 1161 svenskar har
tillfrågats mellan den 2 och 6 mars. Undersökningen publicerades i
Svenska Dagbladet Näringsliv 14/3.
Resultaten påminner oss om att alliansväljarna är människor med samma behov och värderingar som vi andra. Deras olycka är att de sviks av allianspartierna som snarare företräder storfinansen än sina väljare. Men det innebär samtidigt att de kan vinnas av de rödgröna partierna.
Kampen mot vinster i välfärden kan bli avgörande för valresultatet.
Resultaten påminner oss om att alliansväljarna är människor med samma behov och värderingar som vi andra. Deras olycka är att de sviks av allianspartierna som snarare företräder storfinansen än sina väljare. Men det innebär samtidigt att de kan vinnas av de rödgröna partierna.
Kampen mot vinster i välfärden kan bli avgörande för valresultatet.
Staten och religionen II. Skolan av Ulf N
Socialdemokraterna går till val på att förbjuda
religiösa friskolor. Så stod det i tidningsrubrikerna. Jag tänkte att
det måste vara en feltolkning av massmedia. Att förbjuda religiösa
skolor måste rimligen stå i strid mot såväl grundlagen som
Europakonventionen. En koll på Socialdemokraternas hemsida visar dock
att massmedia har uppfattat det hela korrekt: S själva säjer: ”Förbud
mot religiösa friskolor” som vallöfte.
För mej verkar det helt huvudlöst att formulera sej på detta sätt. Ingenting säjs om hur detta förbud skulle formuleras. Men vad som rimligen kan göras är väl att inte längre ge statliga pengar till religiösa friskolor vilket också innebär att skolplikten måste fullgöras i icke-konfessionella skolor.
Frihet från religion
Att stoppa bidragen till religiösa friskolor borde för alla som är anhängare av religionsfrihet vara en mycket välkommen åtgärd. För religionsfrihet innebär ju inte bara rätten att omfatta och utöva en religion, utan också rätten till frihet från religion. Extra viktigt är att värna om barns frihet från religion och där borde staten vara ett föredöme.
Tyvärr verkar det som om S vallöfte får väldigt lite stöd från andra partier. Förhoppningsvis omformulerar S sitt budskap så att det inte handlar om förbud utan om slut på statliga bidrag. Jag hoppas verkligen att mitt eget parti, MP, slutar att mjäka i denna fråga och sluter upp på stopp för statligt stöd till religiösa friskolor.
Liberal diktator bättre än demokrati? av Gunnar Stensson
Personligen föredrar jag en liberal diktator framför en demokratisk
regim utan liberalism, förklarade Friedrich Hayek i tidningen El
Mercurio 1981 (se Kornhall, Korruption i Sverige, sid 82). Hayek, som fick nobelpriset i ekonomi året efter Pinochets statskupp i Chile 1973, är en av nyliberalismens fäder.
Liberalerna framställer sig som superdemokrater. Samtidigt förespråkar de en nyliberalism som kämpar för att den rikaste minoriteten ska tillägna sig den ekonomiska och politiska makten i samhället.
Att vara liberal är att vara kluven, sa Per Ahlmark. Han borde hellre ha sagt: att vara liberal är att vara dubbel.
I George Orwells 1984 förvränger makthavarna språket. De proklamerar: ”Krig är fred. Diktatur är demokrati.” De skulle också ha bruk för en ”liberal diktator” som Augusto Pinochet. Och för ekonomer som Friedrich Hayek och Milton Friedman.
När tänker Liberalerna ta avstånd från nyliberalismen?
Liberalerna framställer sig som superdemokrater. Samtidigt förespråkar de en nyliberalism som kämpar för att den rikaste minoriteten ska tillägna sig den ekonomiska och politiska makten i samhället.
Att vara liberal är att vara kluven, sa Per Ahlmark. Han borde hellre ha sagt: att vara liberal är att vara dubbel.
I George Orwells 1984 förvränger makthavarna språket. De proklamerar: ”Krig är fred. Diktatur är demokrati.” De skulle också ha bruk för en ”liberal diktator” som Augusto Pinochet. Och för ekonomer som Friedrich Hayek och Milton Friedman.
När tänker Liberalerna ta avstånd från nyliberalismen?
Framtidens Lund av Göran Persson
Bilden ovan har jag
hittat i Sydsvenskan idag. Tydligen kändes den tillräckligt mycket som
Lund för att Byggnadsnämnden skulle reservera marken åt bolaget som
lämnat in fantasibilden. Man måste nog ha ett visst sinne för humor för
att sitta i nämnd.
Efter att tillbringat 25 år som boende i grannen till detta framtida hus tänker jag på den vackra utsikten som man kommer att få från tornet, se nedan. Hoppas de boende där har sinne för kontraster.
Vattentornet som kanske varit vackrare som utsikt har telefonisterna sen länge dolt med sina hus.
Efter att tillbringat 25 år som boende i grannen till detta framtida hus tänker jag på den vackra utsikten som man kommer att få från tornet, se nedan. Hoppas de boende där har sinne för kontraster.
Vattentornet som kanske varit vackrare som utsikt har telefonisterna sen länge dolt med sina hus.
Svensk gymnasieskola – ett hungerspel
av Gunnar Stensson
Varannan svensk gymnasist går i en gymnasieskola utanför hemorten. I
Skåne är det värre. 60 procent av gymnasisterna i Lund pendlar från
andra kommuner – och tar skolpengarna med sig. Detta till följd av det
system som kallas Fritt val Skåne.
Den elev som inte kommer in i någon av de stora kommunala gymnasieskolorna med deras valfrihet mellan de nationella programmen tvingas att gå i något av de små ensidiga frigymnasier som växer upp som svampar – ofta flugsvampar - ur jorden.
Den som hamnar där kan säga adjö till valfriheten – ofta för resten av livet. En tredjedel av eleverna lämnar gymnasiet utan godkända betyg. Skolmarknaden har lurat dem vilse, som räven och katten gjorde med Pinocchio. Feta fingrar håvar in vinsten. Skattebetalarna betalar.
Gymnasieminister Anna Ekström pekar på fyra stora skolproblem (DN 12/3)
1 Små kommuner har inte råd att erbjuda mer än några få nationella program. Ingen valfrihet för de elever som bor där.
2 Utbudet av små gymnasiefriskolor ökar dramatiskt på grund av den osunda konkurrensen på skolmarknaden. De har inte resurser att ge fullgod undervisning. Ofta saknar de både bibliotek och gymnastiksalar. Samtidigt sker ett överutbud av populära program i starka marknadslägen. Samma utveckling som beträffande apotek.
3 Hemkommunerna saknar möjlighet att ta ansvar för de pendlande eleverna. De bara betalar skolpengar till de kommuner som tar emot pendlarna. Marknaden styr.
4 Gymnasieskolans finansiering via skolpeng tar endast begränsad hänsyn till elevers olika behov och skolors varierande förutsättningar.
Dessa brister förutsade vi redan när de borgerliga partierna i Lund år 2007 beslöt att införa skolpengssystemet i Lunds gymnasieskolor. Nu är problemen uppenbara för alla.
Men samtidigt är Lund en av de privilegierade orter som gynnas av skolmarknaden. Nu bygger vi det nya Hedda Andersson-gymnasiet och redan planeras ytterligare en stor gymnasieskola. Vi profiterar på den skånska landsbygden och utarmar de mindre städerna.
Den svenska gymnasieskolans problem ska nu utredas och ministern flaggar för att staten kommer att ta ett större ansvar.
Kanske kan vi hoppas att vinststölderna stoppas, skolpengssystemet avskaffas, det fria valet styrs upp och att staten tar över efter den destruktiva kommunaliseringen.
PS.
Den som vill ha en mer genomarbetad redovisning av missförhållandena i svensk skola kan läsa Per Kornvalls Korruption i Sverige (Leopard
2016). Kornvall är medlem av Kungl. Vetenskapsakademins skolkommitté
och oberoende expert på det svenska skolsystemet åt EU-kommissionens
generaldirektorat för utbildning och kultur.
Kornvall behandlar också nyliberalismens och New Public Managements eroderande inverkan inom andra statliga verksamhetsområden, främst de som gäller vård och omsorg.
Den elev som inte kommer in i någon av de stora kommunala gymnasieskolorna med deras valfrihet mellan de nationella programmen tvingas att gå i något av de små ensidiga frigymnasier som växer upp som svampar – ofta flugsvampar - ur jorden.
Den som hamnar där kan säga adjö till valfriheten – ofta för resten av livet. En tredjedel av eleverna lämnar gymnasiet utan godkända betyg. Skolmarknaden har lurat dem vilse, som räven och katten gjorde med Pinocchio. Feta fingrar håvar in vinsten. Skattebetalarna betalar.
Gymnasieminister Anna Ekström pekar på fyra stora skolproblem (DN 12/3)
1 Små kommuner har inte råd att erbjuda mer än några få nationella program. Ingen valfrihet för de elever som bor där.
2 Utbudet av små gymnasiefriskolor ökar dramatiskt på grund av den osunda konkurrensen på skolmarknaden. De har inte resurser att ge fullgod undervisning. Ofta saknar de både bibliotek och gymnastiksalar. Samtidigt sker ett överutbud av populära program i starka marknadslägen. Samma utveckling som beträffande apotek.
3 Hemkommunerna saknar möjlighet att ta ansvar för de pendlande eleverna. De bara betalar skolpengar till de kommuner som tar emot pendlarna. Marknaden styr.
4 Gymnasieskolans finansiering via skolpeng tar endast begränsad hänsyn till elevers olika behov och skolors varierande förutsättningar.
Dessa brister förutsade vi redan när de borgerliga partierna i Lund år 2007 beslöt att införa skolpengssystemet i Lunds gymnasieskolor. Nu är problemen uppenbara för alla.
Men samtidigt är Lund en av de privilegierade orter som gynnas av skolmarknaden. Nu bygger vi det nya Hedda Andersson-gymnasiet och redan planeras ytterligare en stor gymnasieskola. Vi profiterar på den skånska landsbygden och utarmar de mindre städerna.
Den svenska gymnasieskolans problem ska nu utredas och ministern flaggar för att staten kommer att ta ett större ansvar.
Kanske kan vi hoppas att vinststölderna stoppas, skolpengssystemet avskaffas, det fria valet styrs upp och att staten tar över efter den destruktiva kommunaliseringen.
PS.
Den som vill ha en mer genomarbetad redovisning av missförhållandena i svensk skola kan läsa Per Kornvalls Korruption i Sverige (Leopard
2016). Kornvall är medlem av Kungl. Vetenskapsakademins skolkommitté
och oberoende expert på det svenska skolsystemet åt EU-kommissionens
generaldirektorat för utbildning och kultur. Kornvall behandlar också nyliberalismens och New Public Managements eroderande inverkan inom andra statliga verksamhetsområden, främst de som gäller vård och omsorg.
Staten och religionen I. Myndighet för religionens främjande? av Ulf Nymark
Bland alla statliga myndigheter
finns det flera som lever ett för allmänheten tämligen okänt liv. Ja,
kanske till och med är dessa myndigheters existens också okänd. En
sådan myndighet är Myndigheten för stöd till trossamfund, SST. I varje
fall för min del var dess existens okänd för mej fram till förra
veckan. Vilket delvis kanske kan förklaras med att fram till i fjol var
det en statlig nämnd.
Ekonomiskt stöd till religiösa samfund
SST lyder under Kulturdepartementet. Myndighetens uppgift är att ”skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.” Statens kostnader för SST:s verksamhet under 2018 är ca 80 miljoner kronor.
Detta gör myndigheten genom att ge ekonomiskt stöd till de trossamfund som regeringen godkänt för att ta emot statsbidrag. Myndigheten sysslar också med utbildning av religiösa ledare, kurser, konferenser etc.
Är detta en sekulär stats uppgift?
Jag ställer mej frågande till varför staten anser det vara sin uppgift att främja och stödja trossamfund överhuvudtaget. Religionen borde verkligen var privatsak.
Till nöds kan jag dock kanske acceptera i varje fall det ekonomiska stödet till religiösa sammanslutningar som i princip jämförbart med samhällsstöd till fotbollsföreningar. (Ja, jag inser att jämförelsen haltar), men ändå.
Staten vill ha ett religiöst språk
När myndigheten utöver det rent pekuniära stödet också tar på sej att främja religionens roll i samhället har ändå gränsen för statens någorlunda rimliga åtaganden passerats med god marginal. Nu i mitten av mars anordnar SST en konferens under rubriken ”Religionen i framtidens Sverige”. Rubriken kan låta tämligen oskyldig, men i inbjudan till konferensen framgår att ”religionens återkomst” är något som ska underlättas. SST anser att ”vi behöver förhandla fram et nytt inkluderande samhällskontrakt”. Vilka ”vi” -är framgår inte, men eftersom det är SST som står för inbjudan innefattas uppenbarligen myndigheten i detta ”vi”. SST vill också medverka till att ”mejsla fram ett kompletterande religiöst språk till det etablerat sekulära sättet att tala om demokrati, globalism, pluralism, mänskliga rättigheter”.
Ekonomiskt stöd till religiösa samfund
SST lyder under Kulturdepartementet. Myndighetens uppgift är att ”skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.” Statens kostnader för SST:s verksamhet under 2018 är ca 80 miljoner kronor.
Detta gör myndigheten genom att ge ekonomiskt stöd till de trossamfund som regeringen godkänt för att ta emot statsbidrag. Myndigheten sysslar också med utbildning av religiösa ledare, kurser, konferenser etc.
Är detta en sekulär stats uppgift?
Jag ställer mej frågande till varför staten anser det vara sin uppgift att främja och stödja trossamfund överhuvudtaget. Religionen borde verkligen var privatsak.
Till nöds kan jag dock kanske acceptera i varje fall det ekonomiska stödet till religiösa sammanslutningar som i princip jämförbart med samhällsstöd till fotbollsföreningar. (Ja, jag inser att jämförelsen haltar), men ändå.
Staten vill ha ett religiöst språk
När myndigheten utöver det rent pekuniära stödet också tar på sej att främja religionens roll i samhället har ändå gränsen för statens någorlunda rimliga åtaganden passerats med god marginal. Nu i mitten av mars anordnar SST en konferens under rubriken ”Religionen i framtidens Sverige”. Rubriken kan låta tämligen oskyldig, men i inbjudan till konferensen framgår att ”religionens återkomst” är något som ska underlättas. SST anser att ”vi behöver förhandla fram et nytt inkluderande samhällskontrakt”. Vilka ”vi” -är framgår inte, men eftersom det är SST som står för inbjudan innefattas uppenbarligen myndigheten i detta ”vi”. SST vill också medverka till att ”mejsla fram ett kompletterande religiöst språk till det etablerat sekulära sättet att tala om demokrati, globalism, pluralism, mänskliga rättigheter”.
SST ska också – tillsammans med trossamfunden får en anta -
motverka ”aggressiv sekularism” – vad nu det kan vara?
Sydsvenskans Mats Skogskär
Om nu sanningen ska fram så var det Mats Skogskär, ledarskribent i Sydsvenskan, som i en text i tidningen uppmärksammade mej både på myndighetens existens och dess aktiva kampanjande för religionens roll i samhället. Skogskär är också starkt kritisk till statens agerande och han slutar sin ledare med att skriva att det är ”dags för alla som värnar om en sekulär stat och sekulära myndigheter, om en religionsfrihet som inte bara omfattar rätten till religions utan även rätten till frihet från religion, att vässa pennorna och höja rösten. Eller med SST:s sätt att se på saken: att bli aggressiva”.
Detta är så vitt jag kan erinra mej första gången som jag delar en uppfattning med Mats Skogskär.
Sydsvenskans Mats Skogskär
Om nu sanningen ska fram så var det Mats Skogskär, ledarskribent i Sydsvenskan, som i en text i tidningen uppmärksammade mej både på myndighetens existens och dess aktiva kampanjande för religionens roll i samhället. Skogskär är också starkt kritisk till statens agerande och han slutar sin ledare med att skriva att det är ”dags för alla som värnar om en sekulär stat och sekulära myndigheter, om en religionsfrihet som inte bara omfattar rätten till religions utan även rätten till frihet från religion, att vässa pennorna och höja rösten. Eller med SST:s sätt att se på saken: att bli aggressiva”.
Detta är så vitt jag kan erinra mej första gången som jag delar en uppfattning med Mats Skogskär.
2018-03-08
Du är som... av Karin S.
Du är som en vacker blomma
sa mannen från Syrien
när han mötte mig
på den isblöta vägen
där jag satt i rullstolen
med min värkande rygg.
Plötsligt försvann smärtan
Vintern tog den med sig
och våren kom.
Lördagsmusik
Helgeandskyrkan
10 mars kl 17
LIMUS ensemblekonsert
Klosterkyrkan
10 mars kl 18
Helgsmål med musik: Lunds vokalensemble
10 mars kl 17
LIMUS ensemblekonsert
Klosterkyrkan
10 mars kl 18
Helgsmål med musik: Lunds vokalensemble
Doc Lounge Lund: Over the Limit
"You’re not a human being, you’re an athlete!"
Original title: Over The LimitDirectors: Marta Prus
Country: Poland, Germany, Finland
Year: 2017, Time:73 minutes
Over The Limit is an intimate story of
the great rhythmic gymnast Margarita Mamun, the main representative of
the prestigious Russian National Team, and the groundbreaking year in
her life. From the 2015 World
Championships to the 2016 Olympic Games. A film about a struggle for dreams and the solitude of a distinguished individual.
Time: Tue, 2018-03-13 19:00
Place: Mejeriet
Entrance: 80/60 kr, Guldkort 200kr, free entrance for people between 15-19 years old
Trailer »
Championships to the 2016 Olympic Games. A film about a struggle for dreams and the solitude of a distinguished individual.
Time: Tue, 2018-03-13 19:00
Place: Mejeriet
Entrance: 80/60 kr, Guldkort 200kr, free entrance for people between 15-19 years old
Trailer »
Händer i Lund
Ny forskning visar att 25 % av befolkningen står för hela 91% av det totala bilåkandet. Skillnaderna mellan män och kvinnor – utom bland yngre – är stora. Män reser längre sträckor och mer bil för alla ärenden och mest för pendling. De är mindre villiga att ändra sina vanor samtidigt som de har mer makt över transportbeslut.
Lena Smidfeldt Rosqvist vid Trivector Traffic forskar om resandet med koppling till makt och jämställdhet.
Tid: 2018-03-14 18:00 - 19:30
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Motståndets lilla katekes
Skilj dig från mängden
Någon måste. Det är lätt att göra som alla andra. Det kan kännas besvärande att göra eller säga något som sticker ut. Men utan det obehaget finns ingen frihet. Kom ihåg Rosa Parks. I det ögonblick du statuerar ett exempel är förlamningen i status quo bruten och andra följer dig i spåren.
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.
Tankar den 8 mars av Catarina Brown
Nöden i Lund, teckning av Axel Nelson.
I dag är mitt flöde fullt av kvinnor.
Och då tänker jag på de kvinnor jag för några år sedan gjorde ett
forskningsarbete om, kvinnor som arbetade i olika industrier i Lund
kring förra sekelskiftet. På de ca 30 kvinnor vars liv jag spårade genom
kyrkböckerna, hur ytterst sköra deras liv var, hur nära fattigdom och
misär de levde, och hur flera av dem föll över den kanten. Alla barnen
de födde, inom- och utomäktenskapliga, en del dog, en del måste lämnas
bort, till fattiggården, barnhem eller utackorderas. Hur utan fast
punkt de levde, flytt från ort till ort, adress till adress, arbete
till arbete. Bristen på lantbruksarbete var akut, unga människor från
landsbygden strömmade in till städerna och arbetstillfällen i
fabrikerna där. Men en ung pojke kunde börja som lärling och arbeta sig
upp till yrkesarbetare. Den möjligheten hade inte de unga flickorna.
De var fast i lågt betalda rutinarbeten livet ut.
Dessa kvinnor syns inte i historien, de enda skriftliga spåren efter dem finns i kyrkböckerna. Deras liv var ofta hårt och svårt, att några av dem orkade att också kämpa för att skapa bättre villkor för sig själva, sina medsystrar och sina efterlevande är beundransvärt.
En av de första svenska fackföreningarna bildades av handskarbeterskor i Lund, men det finns inga skriftliga dokument efter den. 1902 bildades Kvinnornas fackförbund i Stockholm. Män i fackföreningsrörelsen saboterade systematiskt kvinnors organisering, i stället för att se kvinnor som medkämpar valde man att se dem som konkurrenter. I stället för att kämpa för bättre villkor för alla arbetare, valde man att kämpa endast för männens villkor och för att utesluta kvinnor från arbetsplatsen. Ett val som varit helt avgörande för kvinnors arbete och villkor i arbetsliv och samhälle.
Dessa kvinnor syns inte i historien, de enda skriftliga spåren efter dem finns i kyrkböckerna. Deras liv var ofta hårt och svårt, att några av dem orkade att också kämpa för att skapa bättre villkor för sig själva, sina medsystrar och sina efterlevande är beundransvärt.
En av de första svenska fackföreningarna bildades av handskarbeterskor i Lund, men det finns inga skriftliga dokument efter den. 1902 bildades Kvinnornas fackförbund i Stockholm. Män i fackföreningsrörelsen saboterade systematiskt kvinnors organisering, i stället för att se kvinnor som medkämpar valde man att se dem som konkurrenter. I stället för att kämpa för bättre villkor för alla arbetare, valde man att kämpa endast för männens villkor och för att utesluta kvinnor från arbetsplatsen. Ett val som varit helt avgörande för kvinnors arbete och villkor i arbetsliv och samhälle.
Kalhygge i S:t Lars parken? Nej, trädinventering
av Gunnar Stensson
Den 
senaste
veckan har flera upprörda personer kontaktat mig och uttryckt farhågor
för att Hemsö planerar att göra ett kalhygge av bokskogen längs
Malmövägen från Höje å och ända upp till det gamla vattentornet.
Härom dagen gick jag sträckan själv. Man kan aldrig vara säker. Det finns ju förslag från Trafikverket om breddning av Malmövägen.
De hundraåriga bokarnas höga grå stammar var alla markerade med en blodröd fläck, men det är inte ett tecken på förestående förintelse utan bevis på kommunens omsorg. Kanske där finns fler tusenårsträd.
Under dem vandrade Carl Fredrik Hill och Eric Hermelin för hundra år sedan och fortfarande springer och promenerar hundratals lundabor med barnvagnar, barn och hundar där, avskärmade från Malmövägens larm av vårens skira grönska, sommarens glänsande lövverk och den praktfulla höstens fest i gult och rött.
Jag räknade till 97 markerade träd, men de är säkert fler. Uppe i de höga kronorna hade duvor, skator och råkor börjat reda sina bon. Ett par fasaner kilade snabbt undan. En uppmärksam harpalt satt orörlig, beredd till omedelbar flykt. I en ensam björk prövade en koltrast sin vårmelodi.
I natt föll snön och i morse gick jag samma väg igen, fast åt andra hållet. Allt var tyst. Bara några spår visade att där fanns liv. Jag råkade träffa en kommunal tjänsteman vid Vattenverket. Vi talade om trädinventeringen och han försäkrade att kommunen vill bevara och förbättra St Larsparken.
Jag påpekade att befolkningen är vaksam och har tusen ögon.
senaste
veckan har flera upprörda personer kontaktat mig och uttryckt farhågor
för att Hemsö planerar att göra ett kalhygge av bokskogen längs
Malmövägen från Höje å och ända upp till det gamla vattentornet. Härom dagen gick jag sträckan själv. Man kan aldrig vara säker. Det finns ju förslag från Trafikverket om breddning av Malmövägen.
De hundraåriga bokarnas höga grå stammar var alla markerade med en blodröd fläck, men det är inte ett tecken på förestående förintelse utan bevis på kommunens omsorg. Kanske där finns fler tusenårsträd.
Under dem vandrade Carl Fredrik Hill och Eric Hermelin för hundra år sedan och fortfarande springer och promenerar hundratals lundabor med barnvagnar, barn och hundar där, avskärmade från Malmövägens larm av vårens skira grönska, sommarens glänsande lövverk och den praktfulla höstens fest i gult och rött.
Jag räknade till 97 markerade träd, men de är säkert fler. Uppe i de höga kronorna hade duvor, skator och råkor börjat reda sina bon. Ett par fasaner kilade snabbt undan. En uppmärksam harpalt satt orörlig, beredd till omedelbar flykt. I en ensam björk prövade en koltrast sin vårmelodi.
I natt föll snön och i morse gick jag samma väg igen, fast åt andra hållet. Allt var tyst. Bara några spår visade att där fanns liv. Jag råkade träffa en kommunal tjänsteman vid Vattenverket. Vi talade om trädinventeringen och han försäkrade att kommunen vill bevara och förbättra St Larsparken.
Jag påpekade att befolkningen är vaksam och har tusen ögon.
Erkännande under galgen av Gunnar Stensson
En rapport från Skolverket visade nyligen att fristående gymnasieskolor
sätter aningen högre betyg än kommunala skolor sett till hur eleverna
klarar sig på de nationella proven. Samma studie visar också att
friskolornas elever – med tanke på betygen – klarar sig sämre än väntat i
högskolan jämfört med kommunala skolor.
SDS 8.3.
Kommentar: Detta har länge varit känt. Kommunala gymnasieskolor är fria från det vinstkrav som de så kallade ”friskolorna” är underordnade. ”Friskolornas” beroende av aktiebolagens vinstkrav leder till ”glädjebetyg” och lägre lärartäthet. Dessutom sätter kravet på vinst munkavle på lärarna och sänker lärarlönerna. Följden blir högre betyg och sämre kunskaper. Försöken att kontrollera vinstkravets korrumperande konsekvenser leder till dyr byråkrati.
SDS 8.3.
Kommentar: Detta har länge varit känt. Kommunala gymnasieskolor är fria från det vinstkrav som de så kallade ”friskolorna” är underordnade. ”Friskolornas” beroende av aktiebolagens vinstkrav leder till ”glädjebetyg” och lägre lärartäthet. Dessutom sätter kravet på vinst munkavle på lärarna och sänker lärarlönerna. Följden blir högre betyg och sämre kunskaper. Försöken att kontrollera vinstkravets korrumperande konsekvenser leder till dyr byråkrati.
Bokreatips
Thomas Pikettys bok Kapitalet
finns på bokrean för 129:- Det är en oundgänglig bok i den politiska
och ekonomiska debatten och dessutom en intressant och sakrik
berättelse om de senaste århundradenas ekonomiska historia. Köp den!
Saxat ur pressen
Ett tiggeriförbud (en
kriminalisering av människor i nöd) skulle vara en farlig indikation
på vart vi är på väg. Vi kan inte låta denna förbudsstorm – som bruna
krafter initierade – normaliseras.
Semanur Taskin, MP, Aftonbladet 6/3
Semanur Taskin, MP, Aftonbladet 6/3
Socialdemokraterna har mängder av förslag på förbättringar i samhället men kan de försvara sig mot kritiken av missbruk av välfärdstjänsterna?
av Staffan Lindberg
Bevittnar vi en långsam urholkning av de allmänna välfärdstjänsterna
genom den kritik som riktas mot enstaka missbruk av förmånerna? Kommer
dessa att ersättas av enskilda försäkringar, som är mer eller mindre
oåtkomliga för den tredjedel av befolkningen som har det sämst ställt?
Vad gör socialdemokraterna för att tillbakavisa kritiken och skapa ett nytt och starkare tolkningsföreträde för acceptans av den generella välfärden.
Den svenska välfärdsstaten växte successivt fram efter andra världskriget under en tid då socialdemokratin hade en betryggande andel av väljarna bakom sig. Många menar att välfärdstjänsterna nådde sin största omfattning under 1970-80 talen och att de nu är under attack och successiv avveckling.
Det intressanta är dock att många av välfärdstjänsterna i sin nuvarande omfattning vuxit fram de senaste trettio åren. Det gäller utformningen av bostadsstöd, hemtjänst, färdtjänst och inte minst lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
När LSS kom 1993 innebar den en genomgripande förändring för de funktionshindrade och deras anhöriga, en humanistisk revolution. Tidigare hade de handikappade varit hänvisade till hemmet eller institutionsvård och på sikt alltid till ”förvaring” på ett hem när föräldrarna inte orkade längre.
LSS frigjorde en mänsklig potential till skaparkraft och psykiskt välmående som väckt stor uppmärksamhet i hela världen. Man kunde bo kvar hemma och med presonlig assistans och materiella hjälpmedel delta i anpassat yrkesliv och ett fungerande hemliv. Det finns många som på så sätt kommit att bidra till samhällets intellektuella och emotionella utveckling. Funktionshindrade har oftast social och emotionella gåvor som bryter upp stela barriärer och ensamhet runt omkring dem.
Nu bevittnar vi en avhumaniserad attack mot LSS och andra viktiga välfärdstjänster. Det fuskas och missbrukas hörs det bland många röster. Kritiken i media och press är inte nådig mot de brister som onekligen finns i praktiken. Inskränkningarna i rätten till tjänster trumpetas ut dagligen. Inte sällan lyser dock kostnadsbesparing igenom som det viktigaste motivet.
Vad är då svaret från de ansvariga politikernas sida och från alla dem som vill värna om de svagaste i samhällen?
Ett svar är naturligtvis att det sociala och medicinska arbetet måste bli bättre på att utforma stödet på rätt sätt så att det inte missbrukas. Ordentliga undersökningar måste genomföras och korrekta intyg skrivas. Troligen är lokal kännedom genom vårdcentraler det viktigaste steget i denna förbättring.
Samtidigt står det nu klart att kommuner oavsett politisk färg blivit alltmer restriktiva med dessa välfärdstjänster. Alternativet är på sikt förfärande. De funktionshindrade och äldre som kunnat leva i en trosviss förhoppning om stöd och assistans, om ett samhälle där man kan våga tro att någon bryr sig, skulle plötsligt se sin värld rasa samman.
Försvaret för välfärdstjänsterna måste läggas upp som ett kraftfullt försvar för de grundläggande värderingarna i välfärdstjänsterna. De fall av missbruk som förekommer måste isoleras och ställas mot den oerhörda framgången med denna solidariska medborgarinsats. Skattepengarna måste vägas mot vad vi faktiskt får dem.
Låt inte de ytliga sprickorna i putsen användas som murbräcka i en emotionell och ideologisk kampanj för att riva ner den solida stommen.
Vad gör socialdemokraterna för att tillbakavisa kritiken och skapa ett nytt och starkare tolkningsföreträde för acceptans av den generella välfärden.
Den svenska välfärdsstaten växte successivt fram efter andra världskriget under en tid då socialdemokratin hade en betryggande andel av väljarna bakom sig. Många menar att välfärdstjänsterna nådde sin största omfattning under 1970-80 talen och att de nu är under attack och successiv avveckling.
Det intressanta är dock att många av välfärdstjänsterna i sin nuvarande omfattning vuxit fram de senaste trettio åren. Det gäller utformningen av bostadsstöd, hemtjänst, färdtjänst och inte minst lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
När LSS kom 1993 innebar den en genomgripande förändring för de funktionshindrade och deras anhöriga, en humanistisk revolution. Tidigare hade de handikappade varit hänvisade till hemmet eller institutionsvård och på sikt alltid till ”förvaring” på ett hem när föräldrarna inte orkade längre.
LSS frigjorde en mänsklig potential till skaparkraft och psykiskt välmående som väckt stor uppmärksamhet i hela världen. Man kunde bo kvar hemma och med presonlig assistans och materiella hjälpmedel delta i anpassat yrkesliv och ett fungerande hemliv. Det finns många som på så sätt kommit att bidra till samhällets intellektuella och emotionella utveckling. Funktionshindrade har oftast social och emotionella gåvor som bryter upp stela barriärer och ensamhet runt omkring dem.
Nu bevittnar vi en avhumaniserad attack mot LSS och andra viktiga välfärdstjänster. Det fuskas och missbrukas hörs det bland många röster. Kritiken i media och press är inte nådig mot de brister som onekligen finns i praktiken. Inskränkningarna i rätten till tjänster trumpetas ut dagligen. Inte sällan lyser dock kostnadsbesparing igenom som det viktigaste motivet.
Vad är då svaret från de ansvariga politikernas sida och från alla dem som vill värna om de svagaste i samhällen?
Ett svar är naturligtvis att det sociala och medicinska arbetet måste bli bättre på att utforma stödet på rätt sätt så att det inte missbrukas. Ordentliga undersökningar måste genomföras och korrekta intyg skrivas. Troligen är lokal kännedom genom vårdcentraler det viktigaste steget i denna förbättring.
Samtidigt står det nu klart att kommuner oavsett politisk färg blivit alltmer restriktiva med dessa välfärdstjänster. Alternativet är på sikt förfärande. De funktionshindrade och äldre som kunnat leva i en trosviss förhoppning om stöd och assistans, om ett samhälle där man kan våga tro att någon bryr sig, skulle plötsligt se sin värld rasa samman.
Försvaret för välfärdstjänsterna måste läggas upp som ett kraftfullt försvar för de grundläggande värderingarna i välfärdstjänsterna. De fall av missbruk som förekommer måste isoleras och ställas mot den oerhörda framgången med denna solidariska medborgarinsats. Skattepengarna måste vägas mot vad vi faktiskt får dem.
Låt inte de ytliga sprickorna i putsen användas som murbräcka i en emotionell och ideologisk kampanj för att riva ner den solida stommen.
Rikedomen prioriteras – inte miljön av Gunnar Stensson
Journalisten och författaren Therese Uddenfeldt ifrågasatte den så kallade ”gröna revolutionen” i tv-programmet Idévärlden
den 4 mars. Hon beskrev hur de fossila bränslena olja och kol
exploateras och vilka konsekvenserna blivit, konstaterade att oljan
snart är slut och ifrågasatte den ständigt ökande konsumtion av prylar
som är drivkraften för den tillväxt som snart nått vägs ände.
Tillväxten måste upphöra.
Den ”gröna revolutionen” är beteckningen på det kapitalistiska försöket att ta initiativet i miljödebatten under 1980-talet och återvinna tron på evig tillväxt genom att hävda att både den globala uppvärmningen och förbrukningen av jordens resurser kan ersättas med ny teknik som konstgödning, kärnkraftverk, solceller, solskärmar och konstgjorda moln.
Men konsumtionen växer snabbare än effektiviseringen. De som förespråkar marknadskrafterna prioriterar i själva verket rikedomen, inte den ”gröna revolutionen”, något som Naomi Klein visat i boken Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet.
Att angripa marknadskrafterna är kontroversiellt. Det visar inte minst tv-redaktionens val av motståndare till Terese Uddenfeldt: Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten och styrelseledamot i Vattenfall, och Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
De båda tillväxtförespråkarna valde att fokusera på möjligheten att ersätta oljeberoendet med andra kraftkällor som solenergi och (mer underförstått) kärnenergi. De talade överslätande om Donald Trumps satsning på fossil energi.
Den ”gröna revolutionen” är beteckningen på det kapitalistiska försöket att ta initiativet i miljödebatten under 1980-talet och återvinna tron på evig tillväxt genom att hävda att både den globala uppvärmningen och förbrukningen av jordens resurser kan ersättas med ny teknik som konstgödning, kärnkraftverk, solceller, solskärmar och konstgjorda moln.
Men konsumtionen växer snabbare än effektiviseringen. De som förespråkar marknadskrafterna prioriterar i själva verket rikedomen, inte den ”gröna revolutionen”, något som Naomi Klein visat i boken Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet.
Att angripa marknadskrafterna är kontroversiellt. Det visar inte minst tv-redaktionens val av motståndare till Terese Uddenfeldt: Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten och styrelseledamot i Vattenfall, och Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
De båda tillväxtförespråkarna valde att fokusera på möjligheten att ersätta oljeberoendet med andra kraftkällor som solenergi och (mer underförstått) kärnenergi. De talade överslätande om Donald Trumps satsning på fossil energi.
De var medvetna om sin pondus och deras tonfall var
lätt farbroderliga. Rollerna hade de fördelat så att Tomas Kåberger var
den stränge och Johan Kuylenstierna den förlåtande.
De undvek att nämna, att det är jordens storkonsumenter, allra mest de allra rikaste, som står för den livsstil som hotar planeten, medan miljarder av jordens fattiga ingenting gjort för att överskrida planetens gränser för koldioxid, fosfor och kväve.
Programtiden tog slut innan någon fick möjlighet att diskutera frågan om tipping points, alltså huruvida gränserna för jordsystemet redan överskridits, till exempel genom att atmosfärens uppvärmning kommit permafrosten i Sibirien att smälta och frigjort så stora mängder metangas att koldioxidmängden ökar bortom all kontroll, vilket leder till ytterligare temperaturstegring som frigör metangas och andra växthusgaser och höjer värmen så att polarisarna smälter, havens temperatur stiger, kusterna översvämmas och öknarna breder ut sig utan att människorna kan hejda det.
Tomas Kåberger och Johan Kuylenstierna gjorde vad de kunde för att fullfölja sitt åtagande att försvara den marknadsdrivna ”gröna revolutionen” - men övertygade inte.
Vi rekommenderar
Theresa Uddenfeldts bok Gratislunchen eller varför det är så svårt att förstå att allt har ett slut. Den
kan faktiskt köpas på årets bokrea för cirka 60:-. Den ger en tydlig
och tillförlitlig bild av vart vi är, eller kan vara, på väg – och den
är lättläst.
PS. Det lär fortfarande vara möjligt att ta del av programmet Idévärlden som sändes i TV2 söndagen den 4 mars (finns på SVT Play till den 31/8). Theresa Uddenfeldts presentation av sin ståndpunkt är lysande och det är lärorikt att studera hur hennes motparter agerar.
De undvek att nämna, att det är jordens storkonsumenter, allra mest de allra rikaste, som står för den livsstil som hotar planeten, medan miljarder av jordens fattiga ingenting gjort för att överskrida planetens gränser för koldioxid, fosfor och kväve.
Programtiden tog slut innan någon fick möjlighet att diskutera frågan om tipping points, alltså huruvida gränserna för jordsystemet redan överskridits, till exempel genom att atmosfärens uppvärmning kommit permafrosten i Sibirien att smälta och frigjort så stora mängder metangas att koldioxidmängden ökar bortom all kontroll, vilket leder till ytterligare temperaturstegring som frigör metangas och andra växthusgaser och höjer värmen så att polarisarna smälter, havens temperatur stiger, kusterna översvämmas och öknarna breder ut sig utan att människorna kan hejda det.
Tomas Kåberger och Johan Kuylenstierna gjorde vad de kunde för att fullfölja sitt åtagande att försvara den marknadsdrivna ”gröna revolutionen” - men övertygade inte.
Vi rekommenderar
Theresa Uddenfeldts bok Gratislunchen eller varför det är så svårt att förstå att allt har ett slut. Den
kan faktiskt köpas på årets bokrea för cirka 60:-. Den ger en tydlig
och tillförlitlig bild av vart vi är, eller kan vara, på väg – och den
är lättläst.PS. Det lär fortfarande vara möjligt att ta del av programmet Idévärlden som sändes i TV2 söndagen den 4 mars (finns på SVT Play till den 31/8). Theresa Uddenfeldts presentation av sin ståndpunkt är lysande och det är lärorikt att studera hur hennes motparter agerar.
Solidariskt medborgarskap som brytpunkter i vår tid. Handlingen är budskapet! av Staffan L.
Det finns tre frågor som inte får
komma borta i alla detaljernas tyranni i valkampen: miljöfrågorna,
ojämlikheten och flyktingfrågan.
Saknar våra politiker insikt om vad de kan och måste förändra? De tycks vara mer upptagna av det som de tror inte kan förändras. De är alltså vi, de som ska rösta, som måste mana fram insikterna.
Flyktingfrågan är konstigt nog dem minst komplicerade av dessa. Vårt invandringsstopp får inte bli permanent. Så fort vi kan visa att vi klarar att integrera de flyktingar som nu kommit kan vi låta den internationella asylrätten gälla igen. Det handlar om våra resurser och vilja till barmhärtighet.
Under tiden kan vi satsa mera på humanitära insatser i flyktingarnas närområde. Det är inte kontroversiellt alls.
På sikt behöver vi alla invandrare vi kan få i ett ordnat mottagande. Snart är vi alla äldre och utan friskt nytt blod sitter vi snart i äldrehus vaktade av robotar. Man behöver inte vara synsk för att förstå att Sverige och Tyskland kommer att bli det bäst utvecklade samhällena i Europa, bara vi klarar opinionen och håller främlingsrädslan stången.
Vi kan bidra till en bättre lösning för de andra länderna i EU. Arbetarrörelsen måste återta den solidariska mittfåran i svensk politik. Vi ska värna om landvinningarna för välfärdssystemen, bygga ut dem. Det är ingen brist på pengar i statskassan.
Ojämlikheten: Den har ökat starkt under de senaste 40 åren. Främst är det toppen, eliten, miljardärerna, som har kapat åt sig en allt större del av de samlade inkomsterna. Mekanismen för detta består av lika delar finanskapital och datakraft: Lätt att låna och lätt att räkna ut köp/säljlägen. En tumregel: när vanligt folk börjar köpa vissa aktier är det dags att sälja. Det hela är så gott som riskfritt. Om bankerna går omkull i en bubbla så får vanliga löntagare lösa problemet.
På detta sätt har Gini-index ökat från som lägst 0.23 på 1970-talet till ca 0.35 i nuläget (där 0.0 innebär total jämlikhet och 1.0 är total ojämlikhet, dvs. en person har alla inkomsterna). Kampen måste handla om att beskatta dessa övervinster och jämna ut inkomsterna. Det är så nära vi kan komma klasskampen i dagens värld. Det verkar självaste Bill Gates hålla med om.
I andra ändan har vi dagens verkliga underklass: arbetslösa, svart anställda, felutbildade invandrare, lågavlönade ensamma mammor med barn, missbrukare och andra som kan kallas ”utslagna” ur vårt samhälle och lever på smulorna. Här hjälper inga vanliga klasskampsparoller. Vår barmhärtighet måste lysa igenom i vardagen. Politiskt måste skola, fritids, sjukvård osv genomsyras av en inkluderande politik. Den gode herdens hand.
Saknar våra politiker insikt om vad de kan och måste förändra? De tycks vara mer upptagna av det som de tror inte kan förändras. De är alltså vi, de som ska rösta, som måste mana fram insikterna.
Flyktingfrågan är konstigt nog dem minst komplicerade av dessa. Vårt invandringsstopp får inte bli permanent. Så fort vi kan visa att vi klarar att integrera de flyktingar som nu kommit kan vi låta den internationella asylrätten gälla igen. Det handlar om våra resurser och vilja till barmhärtighet.
Under tiden kan vi satsa mera på humanitära insatser i flyktingarnas närområde. Det är inte kontroversiellt alls.
På sikt behöver vi alla invandrare vi kan få i ett ordnat mottagande. Snart är vi alla äldre och utan friskt nytt blod sitter vi snart i äldrehus vaktade av robotar. Man behöver inte vara synsk för att förstå att Sverige och Tyskland kommer att bli det bäst utvecklade samhällena i Europa, bara vi klarar opinionen och håller främlingsrädslan stången.
Vi kan bidra till en bättre lösning för de andra länderna i EU. Arbetarrörelsen måste återta den solidariska mittfåran i svensk politik. Vi ska värna om landvinningarna för välfärdssystemen, bygga ut dem. Det är ingen brist på pengar i statskassan.
Ojämlikheten: Den har ökat starkt under de senaste 40 åren. Främst är det toppen, eliten, miljardärerna, som har kapat åt sig en allt större del av de samlade inkomsterna. Mekanismen för detta består av lika delar finanskapital och datakraft: Lätt att låna och lätt att räkna ut köp/säljlägen. En tumregel: när vanligt folk börjar köpa vissa aktier är det dags att sälja. Det hela är så gott som riskfritt. Om bankerna går omkull i en bubbla så får vanliga löntagare lösa problemet.
På detta sätt har Gini-index ökat från som lägst 0.23 på 1970-talet till ca 0.35 i nuläget (där 0.0 innebär total jämlikhet och 1.0 är total ojämlikhet, dvs. en person har alla inkomsterna). Kampen måste handla om att beskatta dessa övervinster och jämna ut inkomsterna. Det är så nära vi kan komma klasskampen i dagens värld. Det verkar självaste Bill Gates hålla med om.
I andra ändan har vi dagens verkliga underklass: arbetslösa, svart anställda, felutbildade invandrare, lågavlönade ensamma mammor med barn, missbrukare och andra som kan kallas ”utslagna” ur vårt samhälle och lever på smulorna. Här hjälper inga vanliga klasskampsparoller. Vår barmhärtighet måste lysa igenom i vardagen. Politiskt måste skola, fritids, sjukvård osv genomsyras av en inkluderande politik. Den gode herdens hand.
Men hur förmår vi varandra till dessa livsviktiga
insatser. Jag tror att grunden är insikten om att de flesta av oss har
det materiellt ganska väl ställt. Även hantverkare som små
egenföretagare, som identifierar sig med arbetarklassen, kan tjäna lika
mycket pengar som läkare och ingenjörer! Frivilliga gåvor ökar år från
år. Det handlar om sammanhållning och solidaritet, medborgarskapet
helt enkelt och vilket slag samhälle vi vill leva i.
Miljöfrågorna: industrikapitalism och slit-och-slängkultur baserat på fossila energikällor är nu de mekanismer vi alla lyder under. Lägg därtill en kemisk nedsmutsning och förgiftning av hav, luft och jord.
Hur kommer vi ur denna situation, som alla utom klimatförnekarna håller med. Hur bryter vi ”annanismens” grepp om oss? Att det är någon annans fel, att det inte spela någon roll att jag slutar köra bil eller kör med el-bil eller med etanol (gjord på trä), om inte de andra gör det (det offentligas tragedi!).
Våra liv är genomdränkta av konsumtionens, livsstilens och estetikens kommersiella meningssammanhang. Säg det på TV eller i tidningarna som inte innehåller reklam. Även nyhetsreportagen bär ofta reklamen i sig.
Det behövs att ett slags modernt uppvaknande går över landet. Miljörörelsen måste befrias från den praktiska politiken i detta läge, förkunna ren naturkunskap och livstils-filosofi. Organisera oss för handling. Lärare, ledare, präster och terapeuter måste väva in det i sina fest- och vardagsbudskap.
Det handlar inte om pragmatism utan om ”omvändelse”. Det måste bli inne att leva enklare, inte asketiskt men frugalt, sparsamt med det materiella. Våra barn måste lära sig det genom en påhittig och glad samvaro i familjen, i skolan, på fritids …
Det är inte alls så svårt som man kan tro: Mindre köttmängder färre dagar i veckan. 100 gram per person av rent kött eller fiskfilé åt gången. Grönt och frukt. Låta bilen stå för vardagsärenden med buss eller cykel. Sluta flyga inom landet och regionen (eftersom inte SJ säljer utladsbiljetter så får man t ex köpa dem via Kalmar Resebyrå med dess utmärkta service.) Sluta flyga till solen, den kommer ju till oss ändå i april.
Vi står på tröskeln till en fossilfri energianvändning. Handlingen är budskapet som när som helst kan utlösa en brytpunkt! Nya utsläpsregler – inga dieselbilar nästa år. Inga bensinbilar om några år. Folk kommer att acceptera det. Bara de vet att det är rätt och att det gäller för alla.
Miljöfrågorna: industrikapitalism och slit-och-slängkultur baserat på fossila energikällor är nu de mekanismer vi alla lyder under. Lägg därtill en kemisk nedsmutsning och förgiftning av hav, luft och jord.
Hur kommer vi ur denna situation, som alla utom klimatförnekarna håller med. Hur bryter vi ”annanismens” grepp om oss? Att det är någon annans fel, att det inte spela någon roll att jag slutar köra bil eller kör med el-bil eller med etanol (gjord på trä), om inte de andra gör det (det offentligas tragedi!).
Våra liv är genomdränkta av konsumtionens, livsstilens och estetikens kommersiella meningssammanhang. Säg det på TV eller i tidningarna som inte innehåller reklam. Även nyhetsreportagen bär ofta reklamen i sig.
Det behövs att ett slags modernt uppvaknande går över landet. Miljörörelsen måste befrias från den praktiska politiken i detta läge, förkunna ren naturkunskap och livstils-filosofi. Organisera oss för handling. Lärare, ledare, präster och terapeuter måste väva in det i sina fest- och vardagsbudskap.
Det handlar inte om pragmatism utan om ”omvändelse”. Det måste bli inne att leva enklare, inte asketiskt men frugalt, sparsamt med det materiella. Våra barn måste lära sig det genom en påhittig och glad samvaro i familjen, i skolan, på fritids …
Det är inte alls så svårt som man kan tro: Mindre köttmängder färre dagar i veckan. 100 gram per person av rent kött eller fiskfilé åt gången. Grönt och frukt. Låta bilen stå för vardagsärenden med buss eller cykel. Sluta flyga inom landet och regionen (eftersom inte SJ säljer utladsbiljetter så får man t ex köpa dem via Kalmar Resebyrå med dess utmärkta service.) Sluta flyga till solen, den kommer ju till oss ändå i april.
Vi står på tröskeln till en fossilfri energianvändning. Handlingen är budskapet som när som helst kan utlösa en brytpunkt! Nya utsläpsregler – inga dieselbilar nästa år. Inga bensinbilar om några år. Folk kommer att acceptera det. Bara de vet att det är rätt och att det gäller för alla.
Möte och demonstration 8 mars i Lund av Göran Persson
Texten på banderollen som gick i täten för dagens demonstration manade till enighet och så blev det till slut.
Men det började lite förvirrat, F! hade kallat till samling kl 17 och V eller snarare Ung Vänster kom en halvtimme senare. Detta ledde till att några F! aktivister talade huvudsakligen för de egna medlemmarna. Den rutinerade demonstrationsorkestern Röda Kapellet verkade något förvirrade när de presenterades av det som då såg ut som ett ganska internt F!-möte. Men de repade sig snabbt och La lega med flera feministiska klassiker ljöd över torget.
Sen kom det då lite fler deltagare som först stod lite tveksamt i utkanten men ganska snart så samlade man sig till den gemensamma demonstrationen som inte var gigantisk men som vanligt hade snygga och fantasifulla banderoller där min favorit snabbt blev "Fascists cannot kill a feminist dragon".
Demonstrationståget var påtagligt ungdomligt. Kanske skall det vara så men jag undrar om inte bruket att endast göra reklam via Facebook bidrar till detta.
Demonstrationen hade sex paroller och slagord som den tågade under, speciellt det sista är något att tänka noga på i vår gräns och nationalitetsfixerade tid.
• Feministisk revolution – ingen pardon!
• Inga sexister på våra gator!
• Internationell solidaritet alla kvinnors kampenhet!
• Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag!
• Vi vill ha barn, vi vill ha barn, vi vill ha barnomsorgen kvar!
• No borders, no nations, no gender expectations!
2018-03-01
Idag är det... av Karin S.
Idag är det en sån dag
då endast tomten är vaken
och jag är ju ingen tomte.
Mars – vårmånad,
Jaha.
Årsmöte i Vänsterpartiet
På lördag den 3 mars mellan klockan 10.00- 17.00 är det dags för både
årsmöte samt medlemsmöte för att att fastställa den kommunala listan
till höstens val.
Plats: ABF Kiliansgatan (lokalen nere i källaren.)
Plats: ABF Kiliansgatan (lokalen nere i källaren.)
Lördagsmusik
Helgeandskyrkan
3 mars kl 17
Saxofonkvartetten ”Crew Cut”
Albina Veisland, orgel
Klosterkyrkan
3 mars kl 18
Helgsmål med musik: Kören Svart på vitt under ledning av Diana Nunes och Lasse Beijbom
3 mars kl 17
Saxofonkvartetten ”Crew Cut”
Albina Veisland, orgel
Klosterkyrkan
3 mars kl 18
Helgsmål med musik: Kören Svart på vitt under ledning av Diana Nunes och Lasse Beijbom
Händer i Lund
Digitala medier och demokrati
Var
femte
över 65 saknar digital teknik: Är det ett problem? Digitaliseringen i
samhället drivs på för att effektivisera verksamheter och öka servicen
till allmänheten. Men minst 20 % av Sveriges befolkning saknar helt
apparater som gör internetanvändning möjlig. För dessa är livet som
före datorn och internet. Vilka konsekvenser får det? Tobias Olsson är
professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Tid: 2018-03-06 18:00
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Gröna finanser och lokala valutor
För att komma till rätta med koldioxidutsläpp, miljöförstöring och klimatförändring krävs att ekonomin förändras. Hur kan det finansiella systemet bidra till en sådan ”grön” omvandling? Vilken roll kan lokala valutor spela i en sådan transformation? Och vilka exempel finns det historiskt och i nutid, både i Sverige och omvärlden?
Föreläsning och diskussion med Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap vid Copenhagen Business School och Anders Ögren, docent i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet.
Tid: 2018-03-07 18:00 - 19:30
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Var
femte
över 65 saknar digital teknik: Är det ett problem? Digitaliseringen i
samhället drivs på för att effektivisera verksamheter och öka servicen
till allmänheten. Men minst 20 % av Sveriges befolkning saknar helt
apparater som gör internetanvändning möjlig. För dessa är livet som
före datorn och internet. Vilka konsekvenser får det? Tobias Olsson är
professor i medie- och kommunikationsvetenskap.Tid: 2018-03-06 18:00
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Gröna finanser och lokala valutor
För att komma till rätta med koldioxidutsläpp, miljöförstöring och klimatförändring krävs att ekonomin förändras. Hur kan det finansiella systemet bidra till en sådan ”grön” omvandling? Vilken roll kan lokala valutor spela i en sådan transformation? Och vilka exempel finns det historiskt och i nutid, både i Sverige och omvärlden?
Föreläsning och diskussion med Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap vid Copenhagen Business School och Anders Ögren, docent i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet.
Tid: 2018-03-07 18:00 - 19:30
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Motståndets lilla katekes
Spetsa öronen efter farliga ord
Var uppmärksam på hur orden extremism och terrorism används. Var vaksam på de ödesdigra begreppen nödläge och undantag. Slå hårt mot det lömska bruket av patriotiska ord och uttryck.
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.
Kvinnor jobbar gratis 58 minuter om dagen
Lönegapet mellan kvinnor och män är 12 procent. Baserat på en arbetsdag från kl. 8-17 innebär det att män får betalt hela dagen, medan kvinnor slutar få betalt för sitt arbete klockan 16:02.
Sedan rörelsen bildades för sex år sedan har klockslaget flyttats fram från klockan 15:51 till klockan 16:02. Med den förändringstakten (1,8 minuter per år) når vi jämställda löner först om 32 år - år 2050.
Inför och på Internationella kvinnodagen 8 mars genomförs manifestationer för jämställda löner över hela landet. Mer information om hur du kan delta finns på Lön hela dagens kampanjsida.
8 mars
Bild från 8 mars demonstrationen 2017
Vad som händer internationella
kvinnodagen i Lund tänkte VB berätta om. Om man söker sin info via
nätet så kan man bli något konfunderad. Ung Vänster och Vänsterpartiet
kallar till samling på Stortorget kl 17:30-19.00 för manifestation/demonstration och tal.
Feministiskt initiativ manar till samling för demonstration på samma torg kl 17 med tal av F!-politiker från Malmö och Lund.
Man verkar inte helt samstämda men Stortorget verkar vara platsen för utomhusaktiviteter den 8 mars. Nedan följer info om en rad inomhusevenemang denna dag.
Feministiskt initiativ manar till samling för demonstration på samma torg kl 17 med tal av F!-politiker från Malmö och Lund.
Man verkar inte helt samstämda men Stortorget verkar vara platsen för utomhusaktiviteter den 8 mars. Nedan följer info om en rad inomhusevenemang denna dag.
— — —
Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter
8 MARS 2018 | 10.00 – 16.00 | SOL HÖRSAL | HELGONABACKEN 12 | LUND
1922 fick Sveriges riksdag sin första kvinnliga ledamot och 92 år senare är hela 43,6 procent av riksdagsledamöterna kvinnor. Vi har sålunda ett parlament som får sägas vara i balans. 2014 fick vi dessutom vår första feministiska regering. Hur har då allt detta påverkat kvinnors villkor och möjligheter i politiken?
Forskningen visar att kvinnor oftare får avgå än sina manliga kolleger i samband med politiska skandaler, hur kommer det sig? Förväntas kvinnor ha en annan moralisk kompass än män i politiken?
Vi har och har haft flera kvinnor som partiledare, några är kvar andra har fått avgå – är det svårare att få stöd i sitt ledarskap inom det egna partiet om man är kvinna?
2018 är det valår i Sverige och vi vet ingenting om utgången, mer än att vår nästa statsminister kommer att vara en vit, medelålders man. Den 30:e i ordningen sedan allmän rösträtt infördes 1921. Det är dessa frågor seminariet Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter ska handla om. Vid seminariet får vi möta och lyssna till en rad namnkunniga politiker och forskare.
8 MARS 2018 | 10.00 – 16.00 | SOL HÖRSAL | HELGONABACKEN 12 | LUND
1922 fick Sveriges riksdag sin första kvinnliga ledamot och 92 år senare är hela 43,6 procent av riksdagsledamöterna kvinnor. Vi har sålunda ett parlament som får sägas vara i balans. 2014 fick vi dessutom vår första feministiska regering. Hur har då allt detta påverkat kvinnors villkor och möjligheter i politiken?
Forskningen visar att kvinnor oftare får avgå än sina manliga kolleger i samband med politiska skandaler, hur kommer det sig? Förväntas kvinnor ha en annan moralisk kompass än män i politiken?
Vi har och har haft flera kvinnor som partiledare, några är kvar andra har fått avgå – är det svårare att få stöd i sitt ledarskap inom det egna partiet om man är kvinna?
2018 är det valår i Sverige och vi vet ingenting om utgången, mer än att vår nästa statsminister kommer att vara en vit, medelålders man. Den 30:e i ordningen sedan allmän rösträtt infördes 1921. Det är dessa frågor seminariet Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter ska handla om. Vid seminariet får vi möta och lyssna till en rad namnkunniga politiker och forskare.
— — —
8 MARS 2018 Internationella Kvinnodagen
Välkommen att lyssna på panelsamtal med tema jämställdhet på arbetsmarknaden!Fokets Hus i Lund, Kiliansgatan 9. Den 8 mars kl 18.30.
I panelen:
Markus Blomberg (moderator) - LO, Anna-Lena Hogerud - Regionråd (S), Agnes Kauranen - SSU, David Westlund - Region Skåne (S), Karina Cubilla - S-studenter, Kerstin Nilsson - Riksdagsledamot (S)
— — —
Internationella kvinnodagen8 mars kl. 18:00 – 19:00, Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Jämställdhet – hur mycket bryr sig de politiska partierna? Frågor och svar inför valet 2018. Frågar gör Zonta i Lund.
— — —
Ny visning lyfter fram Domkyrkans kvinnor
Framstående kvinnor saknas inte i Lunds domkyrkas långa historia. På internationella kvinnodagen den 8 mars 2018 har vi glädjen att berätta om några av dem – från 1100-talet fram till i dag – i en alldeles ny guidad visning: Kvinnokraft kring katedralen.
– Domkyrkans högaltare är faktiskt tillägnat både Sankt Laurentius och jungfru Maria, så man kan säga att kvinnornas historia i Lunds domkyrka börjar redan där, 1145, säger Melissa Isla Venegas, arkeolog och guide i Lunds domkyrka.
– Domkyrkans historia är långt ifrån klar, den pågår hela tiden och fler kvinnor, och män, kommer att skiva in sig i dess tidslinje, säger Melissa Isla Venegas.
Tid och plats: Visningen ges vid två tillfällen, torsdag 8 mars kl 16.00 och lördag 10 mars kl 14.00. Samling i Domkyrkan. Fri entré och ingen föranmälan.
Central park i Lunds Manhattan av Gunnar Stensson
Från början var det tänkt att ett enda långt skidbackehus, sluttande 
från
Arenatoppen i norr till uthoppet i söder, skulle byggas vid Arenan. Så
blev det inte. Skid-backehuset styckades. Och Arenatoppen blev några
våningar lägre än det först var tänkt. ”Central park” kallas nu
kvarteret där bygget av de två lägsta husen i det styckade
skidbackehuset inleddes i tisdags.
Parkeringsplatsen söder om Central park, där korvkiosken som sålde ungersk korv låg innan den brändes ner i höstas, ska också bebyggas. Lunds tidigare ordförande i kommunfullmäktige, Larry Andow, S, drömde för något årtionde sedan om en skyskrapa där. Ett Andow Tower kanske. Nu blir det kanske en Abelsson Building.
Björn Abelsson, byggnadsnämndens ordförande, S, var där, när bygget av Central park startade. Han var förstås glad över alla de nya bostäderna och framhöll att den blivande Klostergårdsstationen - som han kallade Lunds Södra – ligger bara på en eller två minuters avstånd från Central park. Hans bedömning var mer optimistisk än byggföretagets som i sin reklam talat om fyra minuters avstånd.
Apropå Klostergårdsstationen så glunkas det om höga hus på fjärrvärmeverkets tomt. I den film Trafikverket visade vid presentationen av stationsbygget syntes ett och annat högt hus. Lunds Manhattan är inte färdigt än.
från
Arenatoppen i norr till uthoppet i söder, skulle byggas vid Arenan. Så
blev det inte. Skid-backehuset styckades. Och Arenatoppen blev några
våningar lägre än det först var tänkt. ”Central park” kallas nu
kvarteret där bygget av de två lägsta husen i det styckade
skidbackehuset inleddes i tisdags.Parkeringsplatsen söder om Central park, där korvkiosken som sålde ungersk korv låg innan den brändes ner i höstas, ska också bebyggas. Lunds tidigare ordförande i kommunfullmäktige, Larry Andow, S, drömde för något årtionde sedan om en skyskrapa där. Ett Andow Tower kanske. Nu blir det kanske en Abelsson Building.
Björn Abelsson, byggnadsnämndens ordförande, S, var där, när bygget av Central park startade. Han var förstås glad över alla de nya bostäderna och framhöll att den blivande Klostergårdsstationen - som han kallade Lunds Södra – ligger bara på en eller två minuters avstånd från Central park. Hans bedömning var mer optimistisk än byggföretagets som i sin reklam talat om fyra minuters avstånd.
Apropå Klostergårdsstationen så glunkas det om höga hus på fjärrvärmeverkets tomt. I den film Trafikverket visade vid presentationen av stationsbygget syntes ett och annat högt hus. Lunds Manhattan är inte färdigt än.
Lunds riktiga Central park är förstås Klostergårdsparken med plaskdammen. Klostergården är Haarlem. I söder flyter Lunds Hudsonflod – Höje å.
Jag stod vid plaskdammen i onsdags och pratade med en god vän, en av 1960-talets arbetskraftsinvandrare från Istrien i forna Jugoslavien. Han berättade om köldchocken när han tillsammans med de nyrekryterade invandrarna steg ur planet på Bulltofta flygplats en vinterdag för mer än 50 år sedan. Vi tog förstås upp Central park. Han var arg för att de nästan tusen nya bostäderna längs Finalgatan var insatslägenheter, dyra och oåtkomliga för unga och låginkomsttagare. ”Klassamhället!” fnös han.
Barnen åkte skrattande och skrikande tefat på kullen intill och solen skymtade genom snöröken.
Vägtrafikens utsläpp av klimatgaser minskar alldeles för långsamt av Ulf N
Klimatmålet för vägtrafiken är i fara – det
säjer Trafikverket i samband med redovisningen av de samlade utsläppen
från trafiken under förra året.
År 2017 minskade utsläppen visserligen med nära 2
procent. Men för att nå målet, 70 procent minskning till 2030 jämfört
med år 2010, fordras en minskning på 8 procent varje år för att klara
målet.Det är elbilarna som står för fjolårets minskning. Bensin- och dieselbilarna ökade sina utsläpp. Stora förhoppningar har av billobbyn ställts till att nya fossildrivna bilar ska bli mer och mer koldioxidsnåla. Men enligt Trafikverket var skillnaden mellan nya bilar från 2016 och 2017 ändå knappast märkbar. Dessvärre ökar ju också nybilsförsäljningen. Under förra året registrerades mer än 70 000 fler personbilar jämfört med år 2014.
Trafikverket konstaterar att det fordras stora förändringar i samhället och i transportsystemet. Städerna måste byggas tätare och möjligheterna att resa med kollektivtrafik, cykel och gång behöver förbättras. Gamla och bränsletörstiga bilar måste användas mindre eller skrotas och ersättas av nya bränslefria – och framför allt utsläppsfria – fordon.
Det röda Lund 1968 av Gunnar Stensson
Lund framstod 1968 som en nästan lika revolutionär brännpunkt som Paris, Berlin och Chicago – ur Piteås perspektiv.
Bakgrund: I USA växte revolten mot Vietnamkriget. Martin Luther King och Robert Kennedy mördades. Efter medborgarrättsrörelsen kom Black Power.
Russell-tribunalen om USA:s krigsförbrytelser i Vietnam ägde rum i Stockholm, mot regeringen Erlanders vilja.
Min svåger Nisse Sjödén, som gjorde vapenfri tjänst på Arlanda flygplats, genomförde en aktion mot utvisningen av ett av tribunalens vittnen. Han straffades genom att förvisas till flygplatsen i Skellefteå. Vintern 1967-68 tillbringade han helgerna hos oss, i Sveriges Sibirien - Norrbotten.
I Stockholm stormade polis med hästar och batonger publiken som strömmade ut efter ett solidaritetsmöte för Vietnam. Axel och Greta Höijer drabbades. De var två socialdemokrater med högt anseende. Jan Myrdal fick sina glasögon sönderslagna.
I februari 1968 demonstrerade Olof Palme sida vid sida med Nordvietnams ambassadör mot USA:s krig. USA kallade hem sin Sverige-ambassadör.
Samtidigt inledde FNL Tet-offensiven som blev en vändpunkt i kriget.
Bakgrund: I USA växte revolten mot Vietnamkriget. Martin Luther King och Robert Kennedy mördades. Efter medborgarrättsrörelsen kom Black Power.
Russell-tribunalen om USA:s krigsförbrytelser i Vietnam ägde rum i Stockholm, mot regeringen Erlanders vilja.
Min svåger Nisse Sjödén, som gjorde vapenfri tjänst på Arlanda flygplats, genomförde en aktion mot utvisningen av ett av tribunalens vittnen. Han straffades genom att förvisas till flygplatsen i Skellefteå. Vintern 1967-68 tillbringade han helgerna hos oss, i Sveriges Sibirien - Norrbotten.
I Stockholm stormade polis med hästar och batonger publiken som strömmade ut efter ett solidaritetsmöte för Vietnam. Axel och Greta Höijer drabbades. De var två socialdemokrater med högt anseende. Jan Myrdal fick sina glasögon sönderslagna.
I februari 1968 demonstrerade Olof Palme sida vid sida med Nordvietnams ambassadör mot USA:s krig. USA kallade hem sin Sverige-ambassadör.
Samtidigt inledde FNL Tet-offensiven som blev en vändpunkt i kriget.
Vietnamdemonstration i Lund
Trots den spektakulära majrevolten i Paris behöll president De Gaulle makten i Frankrike.
I Lund händer följande. Min information får jag från tv, DN och Aftonbladet:
Studentmössor bränns valborgsmässoafton på
Tegnérplatsen, inför ögonen på den gamla statyn. Det framstår som en
symbolisk frigörelseaktion i klass med de i Paris. Själv har jag inte
burit min studentmössa sedan examen 1953.
Antiimperialister i Lund stoppar tennismatchen i Båstad 3 maj som ett led i kampen mot rasförtryck i Rhodesia.
En demonstration mot värnplikten under parollen ”Vägra värnplikt! Vägra döda!” attackeras av ridande polis med piskor och batonger. Utbredd indignation. Kosackfasoner. Stor mediebevakning hela veckan.
Teologer demonstrerar mot Sydafrikas representant E M Vorster, sjungande ”We shall overcome” utanför Lunds domkyrka. Intensiv mediebevakning och debatt.
Nuvarande ABF-hus på Kiliansgatan ockuperas våren 69 i en aktion för att göra saluhallen till ett allaktivitetshus. Polisen erövrar våning efter våning. Till slut hamnar demonstranterna på taket. Intensiv mediebevakning flera dagar.
Samtidigt läggs grunden för VPK-Lund som lokalt parti genom kampen mot gatugenombrottet, den trafikled som planeras tvärs igenom centrala Lund, intill både Spyken och Katte.
Den Socialistiska stadsplanegruppen bildas av Ann och Thomas Schlyter, Gunnar Sandin och Dick Urban Vestbro med flera. De utger skriften Vad händer med Lunds stadskärna?
Motståndet hade inletts av socialdemokraten Agne Gustafsson. I fullmäktige bytte Folkpartiet så småningom sida och gatugenombrottet stoppades.
VPK kom för första gången in i fullmäktige. Miljökampen för kollektivtrafik och järnvägar mot privatbilism inleddes av VPK Lund, långt innan MP bildades. Den pågår fortfarande, femtio år senare. Nu gäller det E 6 och E 23.
Liksom många andra måste jag förstås flytta till Lund för att verka för en socialistisk framtid i Sveriges rödaste stad. Jag kom hit 1969 och den första aktion jag deltog i var en Vietnamdemonstration till Ho Chi Minhs minne i september 1969. Demonstrationen utgick från Tegnérplatsen och avslutades på Stortorget. Jag gick tillsammans med mina gamla vänner Johan och Anna-Klara Arvidsson. Vietnamdemonstrationerna fortsatte till 1975 då USA besegrades. FNL-gruppen i Lund var den starkaste i Sverige, näst Stockholm.
Antiimperialister i Lund stoppar tennismatchen i Båstad 3 maj som ett led i kampen mot rasförtryck i Rhodesia.
En demonstration mot värnplikten under parollen ”Vägra värnplikt! Vägra döda!” attackeras av ridande polis med piskor och batonger. Utbredd indignation. Kosackfasoner. Stor mediebevakning hela veckan.
Teologer demonstrerar mot Sydafrikas representant E M Vorster, sjungande ”We shall overcome” utanför Lunds domkyrka. Intensiv mediebevakning och debatt.
Nuvarande ABF-hus på Kiliansgatan ockuperas våren 69 i en aktion för att göra saluhallen till ett allaktivitetshus. Polisen erövrar våning efter våning. Till slut hamnar demonstranterna på taket. Intensiv mediebevakning flera dagar.
Samtidigt läggs grunden för VPK-Lund som lokalt parti genom kampen mot gatugenombrottet, den trafikled som planeras tvärs igenom centrala Lund, intill både Spyken och Katte.
Den Socialistiska stadsplanegruppen bildas av Ann och Thomas Schlyter, Gunnar Sandin och Dick Urban Vestbro med flera. De utger skriften Vad händer med Lunds stadskärna?
Motståndet hade inletts av socialdemokraten Agne Gustafsson. I fullmäktige bytte Folkpartiet så småningom sida och gatugenombrottet stoppades.
VPK kom för första gången in i fullmäktige. Miljökampen för kollektivtrafik och järnvägar mot privatbilism inleddes av VPK Lund, långt innan MP bildades. Den pågår fortfarande, femtio år senare. Nu gäller det E 6 och E 23.
Liksom många andra måste jag förstås flytta till Lund för att verka för en socialistisk framtid i Sveriges rödaste stad. Jag kom hit 1969 och den första aktion jag deltog i var en Vietnamdemonstration till Ho Chi Minhs minne i september 1969. Demonstrationen utgick från Tegnérplatsen och avslutades på Stortorget. Jag gick tillsammans med mina gamla vänner Johan och Anna-Klara Arvidsson. Vietnamdemonstrationerna fortsatte till 1975 då USA besegrades. FNL-gruppen i Lund var den starkaste i Sverige, näst Stockholm.
Solidariskt medborgarskap och fördjupad välfärd, del 2
av Staffan L.
Alla kan delta i visionsarbetet. För
min del finns det ytterligare några saker som jag vill ta upp. Det är
inget uttömmande, bara lite tankar under ett antal kilometrar i
skidspåren i norra Värmland. Det handlar om ”den stille sne”, som Piet
Hein så fint uttrycker det, där finns det utrymme för nya tankar.
Just nu befinner vi oss i upptakten till valkampen. Det är symbolpolitik som hårdare straff, stopp för invandring och flygskatt. Fler som ska få a-kassa, mer personal i vården, osv. Det kan inte vara lätt för väljarna att kryssa sig igenom dessa nedslag.
Just nu befinner vi oss i upptakten till valkampen. Det är symbolpolitik som hårdare straff, stopp för invandring och flygskatt. Fler som ska få a-kassa, mer personal i vården, osv. Det kan inte vara lätt för väljarna att kryssa sig igenom dessa nedslag.
Kanske en paroll för fler än Piratpartiet?
Skolan: hur många generationer barn och ungdomar ska vi offra på valfrihetens högaltare. Vilket blodigt offer krävs härnäst? Kanske är det som i krig. Generationer offras för friheten? Det är bara fråga om vilken frihet.
Skolan handlar inte om valfrihet utan om att värna om den viktiga principen om valfrihet och alla andra medborgarrättigheter och plikter. Det är en viktig skillnad.
Bara en nationell grundskola kan fostra nya generationer till frihet i solidarisk gemenskap. En skola i området, inget annat, knutet till lokalsamhället. Blandade klasser. Det krävs ett totalt återtåg och nyskapande som det en gång var med grundskolan efter andra världskriget. Innan dess fanns ju folkskolor, realskolor och diverse friskolor. Hur detta ska gå till vill jag inte fördjupa mig i. Men vinstdrivande, religiösa och politiska friskolor ska förpassas till kvällarna.
Denna ”revolution” kan nog inte ske direkt men troligen först när den politiska generation som förstörde skolan sitter på äldrehus och endast gläds över ärtsoppan.
Fritidsgårdar: det kanske låter märkligt, men Barnkanalen och skolan räcker inte till för att fånga in de nioåringar som ”ballar ur” och blir springpojkar för kriminella gäng. Det handlar om mycket mer i skola, fritids och föreningar! En värld med tillräcklig autonomi för att våra barn ska växa upp och bli egna. Vuxna som kan tackla denna frihet utan förtryck. Det handlar om att
motverka den kommersiella och kriminella ideologin och praktiken och skapa möjliga och frigörande ungdomsroller.
Teater: Detta är den absolut viktigaste aktiviteten att stödja politiskt. Inget kan som teater hjälpa barn och unga att byta perspektiv och se saker och ting från andra sociala roller.
Kvinnokampen: Säg välkommet FIs program! Det är dags för en tredje och slutlig våg för kvinnors emancipation. Metoo# gör mycket bra men inte resten, någonstans måste makt och kön utmanas över hela linjen. Gubbigheten kan bara försvinna om den trängs ner i slasken. Socialdemokratin och företagen kan hjälpa till genom att förändra chefsrollen från auktoritär till demokratisk, framförallt på mellannivå.
Försvaret: visst kan vi ha kanoner, pansarvagnar och soldater i grönt. Det har en symbolisk betydelse ungefär som olympiska guldmedaljer. En samhörighet att värna om. En inre sammanhållning.
Rent politiskt och geopolitiskt är det osannolikt att någon makt skulle vilja erövra Sverige utan syfte att kriga vidare och då dras grannarna in vare sig de vill det eller inte. NATO är en förlegad kvarleva av det kalla kriget och borde avskaffas. Ryssland är ett inringat skadat ”villebråd” som behöver dialog, inte aggressivt angrepp.
Vad skulle USA säga om deras viktigaste militärbas plötsligt ockuperades av värdlandet? ”Vi och dom”-föraktet borde vi använda mot kriminella och solidaritetsförstörare!
Det viktiga är civilförsvaret, att försvara rätten till el, mat och vatten; kommunikationer och Internet! Lika viktigt är träning i civil olydnad och fredsbevarande relationer. Med allmän värnplikt som lag har vi möjligheten att införa en ungdomens samhällstjänst i kommuner, på fritids, i skolor och i massor av andra institutioner. Att möta annorlunda andra och göra saker ihop är nyckeln till ett solidariskt medborgarskap.
Försvaret av vår kultur och våra biologiska och psykiska liv blir allt viktigare. Det handlar inte om cybervärlden med ”fake news” utan om livsvetenskapernas och bioteknologins möjligheter att förändra vårt biologiska art på alla möjliga sätt. Med nya data om våra kroppar och livsprocesser inom databanker blir kanske många läkare arbetslösa. Diagnosen kommer på andra sätt genom Artificiell Intelligens. Den som äger denna kunskap kan styra vår värld. De har kunskap om hur våra liv kan förändras på önskvärda och icke önskvärda sätt. Den demokratiska staten måste därför samla expertis, inom flera discipliner, som kan förstå och hantera dessa data, möjligheter och faror.
Detta får räcka som förslag. Det finns fler längdspår och möjliga visioner, men jag håller här för sportveckan är nästan slut. Ingen stukad ankel eller brutet ben än så länge. Kanske blir det snö i Skrylle till helgen.
Välkomna med synpunkter, kritik och fler visioner.
Teater: Detta är den absolut viktigaste aktiviteten att stödja politiskt. Inget kan som teater hjälpa barn och unga att byta perspektiv och se saker och ting från andra sociala roller.
Kvinnokampen: Säg välkommet FIs program! Det är dags för en tredje och slutlig våg för kvinnors emancipation. Metoo# gör mycket bra men inte resten, någonstans måste makt och kön utmanas över hela linjen. Gubbigheten kan bara försvinna om den trängs ner i slasken. Socialdemokratin och företagen kan hjälpa till genom att förändra chefsrollen från auktoritär till demokratisk, framförallt på mellannivå.
Försvaret: visst kan vi ha kanoner, pansarvagnar och soldater i grönt. Det har en symbolisk betydelse ungefär som olympiska guldmedaljer. En samhörighet att värna om. En inre sammanhållning.
Rent politiskt och geopolitiskt är det osannolikt att någon makt skulle vilja erövra Sverige utan syfte att kriga vidare och då dras grannarna in vare sig de vill det eller inte. NATO är en förlegad kvarleva av det kalla kriget och borde avskaffas. Ryssland är ett inringat skadat ”villebråd” som behöver dialog, inte aggressivt angrepp.
Vad skulle USA säga om deras viktigaste militärbas plötsligt ockuperades av värdlandet? ”Vi och dom”-föraktet borde vi använda mot kriminella och solidaritetsförstörare!
Det viktiga är civilförsvaret, att försvara rätten till el, mat och vatten; kommunikationer och Internet! Lika viktigt är träning i civil olydnad och fredsbevarande relationer. Med allmän värnplikt som lag har vi möjligheten att införa en ungdomens samhällstjänst i kommuner, på fritids, i skolor och i massor av andra institutioner. Att möta annorlunda andra och göra saker ihop är nyckeln till ett solidariskt medborgarskap.
Försvaret av vår kultur och våra biologiska och psykiska liv blir allt viktigare. Det handlar inte om cybervärlden med ”fake news” utan om livsvetenskapernas och bioteknologins möjligheter att förändra vårt biologiska art på alla möjliga sätt. Med nya data om våra kroppar och livsprocesser inom databanker blir kanske många läkare arbetslösa. Diagnosen kommer på andra sätt genom Artificiell Intelligens. Den som äger denna kunskap kan styra vår värld. De har kunskap om hur våra liv kan förändras på önskvärda och icke önskvärda sätt. Den demokratiska staten måste därför samla expertis, inom flera discipliner, som kan förstå och hantera dessa data, möjligheter och faror.
Detta får räcka som förslag. Det finns fler längdspår och möjliga visioner, men jag håller här för sportveckan är nästan slut. Ingen stukad ankel eller brutet ben än så länge. Kanske blir det snö i Skrylle till helgen.
Välkomna med synpunkter, kritik och fler visioner.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)