Klimatmanifestation fredag 30/11 i Lund

Stortorget – framför Rådhuset kl 12.00 – 13.00

Fredagen den 30/11 kl. 12-13 håller Fridays for Future, Fossil Free Lund, Fältbiologerna och Naturskydds-föreningen en gemensam manifestation utanför Rådhuset på Stortorget i Lund för att kräva handling i klimatfrågan.
   Tillsammans med manifestationer i över sjuttio andra svenska kommuner - samt även utomlands - hoppas vi skicka ett tydligt budskap till beslutsfattare inför FN:s klimattoppmöte i Katowice i Polen.
Läs mer på Facebook »

Lund lyser

 

En kväll för medmänsklighet, antirasism, närhet och engagemang.
Plats: Lundagård Paradisgatan 2, Lund
Fredag 30 november 16:00 - 20:00
   Marschallinstallation i Lundagård och ljuskedja längs med Lilla Fiskaregatan ska påminna om alla människors lika rätt denna kväll som historiskt präglats av mörker.
Marschallerna tänds kl. 16
   Ljuskedjan startar kl. 17.00. Kom till Lilla Fiskaregatan och ta en fackla, det finns flera fackelstationer längs med gågatan.
   Ljuskedjan avslutas vid Domkyrkan med tal av domkyrkokaplanen Lena Sjöstrand.

Internationella dagen för solidaritet med det palestinska folket

Palestinska kulturföreningen i Malmö och Gruppen 194 har äran att bjuda in Er att delta i årsdagen av internationella dagen för solidaritet med det palestinska folket.
   Datum och tid: Fredagen den 30 november 2018 klockan 17:00.
   Plats: Studiefrämjandet, Ystadsgatan 53 Malmö
   Gruppen Krisma band kommer att medverka i konserten som innehåller även musik, poetiska dikter, fotogallerier, palestinska dräkter och palestinsk bazaar.

Lund förblir en Fairtrade city

 

Lund ska fortsätta att vara en Fairtrade city. De rödgrönrosa partierna och SD röstade ner styrets förslag att lämna.

Lundakvintettens förslag var tänkt att spara 200 000 kronor. När de rödgrönrosa markerat sitt motstånd hamnade avgörandet i vågmästaren SD:s händer. Och strax före omröstningen meddelade SD att partiet inte stödjer förslaget att skrota Fairtrade city.
   Omröstningen slutade därmed 33-32 – Lund förblir en Fairtrade city.
Sydsvenskan, 29 november 2018 13:01 

Budgetmöte i Lund

Foto och kommentar: Mats Olsson
 

Helena Falk presenterar Vänsterpartiets budget för Lund: Slut på nedskärningar, satsa istället på skola, vård och omsorg och jämställ lönerna.

Politiskt jordskred av Gunnar Stensson

Det blir en mitten-vänster-regering. Som i Malmö. Ulf Christersson rusade in i kaklet och krossade skallen. Vänsterpartiet ser till att den nya regeringen vinner de avgörande omröstningarna. S, C, L och MP delar makten.
   Mot vänsteralliansen står ett kompakt svart högerblock med M, KD och SD. Plus nyliberaler.
    Äntligen blir det slut på Liberalernas schizofreni, nu när socialliberalerna befrias från de nyliberaler, som länge profiterat på det liberala begreppets goda klang, samtidigt som de hyllat ekonomer som Hayek, som föredrog frihandel under diktaturregimer som den chilenska framför den demokratiska välfärdsstaten.
   Nu går nyliberalerna med högerblocket. Som i Ystad.
   Nästa val blir intressant. Då fördelar sig väljarna efter de nya förutsättningarna.

Motstånd mot rivningar och höga hus av Ann Schlyter

Som väntat tog byggnadsnämnden beslut om att fortsätta planeringen av kvarteret Galten enligt det arkitektförslag som kallas ”Karlsson på taket” med den enda modifieringen att höghuset inte skulle vara riktigt så högt som på bilden. Hur högt nämnden skulle kunna tillåta specificerades inte. Såväl miljöpartiet och socialdemokraterna som liberalerna uttryckte oro för att byggandet inte skulle komma igång om inte markägaren och exploatören fick bygga tätt och högt, och att det viktiga nu var i alla fall att byggs i det sår genombrottet skapade för 50 år sen. Kommunen har inte möjlighet att som markägare påverka eftersom kommunstyrelsen för två år sen direktanvisade den kommunala marken i kvarteret till bolaget Norcap.
   Efter att arga kommentarer om förslagen till bebyggelse på kvarteret Galten publicerats på Facebook kallades till möten för att organisera protesterna. Ett knappt tjugotal hörsammade kallelsen till ett andra möte och kom till Hemgården. Det luftades mycket indignation och det fanns många spridda åsikter. En demonstration mot rivningar och höga hus i samband med invigningen av Bantorget tycktes vara det förslag som vann mest gehör. Fortsatt organisering ska ske på nätet. Hoppas det fungerar. Som politiker i byggnadsnämnden ligger jag lågt. Det ska ju vara en partipolitiskt obunden protest. Det är i alla fall jätteroligt att människor engagerar sig för den byggda miljön.

 

Asfaltera inte i Bjeredsparken – minska biltrafiken! av Ulf N

MP-reservation i Byggnadsnämnden:

Lokföraregatan ska enligt Byggnadsnämndens beslut om inriktning blir en genomfartsgata för biltrafik till och från Lund C. Den i dag 7 meter breda gatan ska utökas till en bredd på 16 meter. Bjeredsparkens grönytor och utrymmet för fotgängare ska tas i anspråk för att gynna biltrafiken.
   Miljöpartiet står inte bakom denna trafiklösning som majoriteten förespråkar. Vi anser att parkens gräsytor och träd ska skyddas. Vi förespråkar en biltrafiklösning där angöring sker direkt och gent från Byggmästaregatan. Fördelen med detta är att parken skyddas, Lokförargatans karaktär som lokalgata bibehålls. Bilarnas körväg blir i vårt alternativ kortare och därmed minskar också buller och avgasutsläpp i området. Vårt förslag innebär att den tilltalande gröna miljön i och vid Bjeredsparken bevaras. Som alternativ till lösningen med angöring direkt från Byggmästaregatan bör enkelriktad angöringstrafik med oförändrad bredd på Lokförargatan studeras.
 

Veckans beslut i riksdagen: Inget stopp för fossila investeringar i AP-fonderna av Hanna Gunnarsson

Här kommer en kort rapport om några av de beslut som riksdagen fattade i veckan. Det är voteringar varje onsdag eftermiddag, och framöver även torsdagar. Än så länge har vi ju inte så många beslut att fatta.
   Övergångsregeringen lägger inte fram nya propositioner (mer än några fåtal som anses okontroversiella och akuta) och vi fattar nu beslut om ärenden som har förberetts innan S-Mp-regeringen röstades bort.
   Först beslutade vi om en ny läkarutbildning, en fråga som såklart är relevant för Lund som universitetsstad. Den som är intresserad får själv läsa detaljerna, men i korthet blir utbildningen en termin längre (från 5,5 till 6 år) samtidigt som AT-tjänstgöringen ersätts med en ny bastjänstgöring, där det ska finnas lika många platser som antalet studenter.
   En kvalitetsplan för framtidens äldreomsorg, om bland annat den demografiska och tekniska utvecklingen, beslutades. Även denna finns att läsa på riksdagens hemsida.
   Vänsterpartiet förlorade sedan tyvärr en viktig votering om att ställa hårdare krav på AP-fondernas investeringar, för att stoppa investeringar i fossilindustrin (kol,olja och fossilgas) och att de fossilinvesteringar som finns ska vara lämnade inom fem år, samt att andra oetiska investeringar och investeringar i företag i skatteparadis inte ska tillåtas. Vänsterpartiet ville också ha en oberoende uppföljning och utvärdering. Riksdagens beslut var bara att AP-fondernas investeringar ska vara “ansvarsfulla”.
Hanna Gunnarsson (v) riksdagsledamot

I skogkanten/Vanaprashta: En balanserad ekonomi – tankar i utkanten av Staffan Lindberg

 

Vi lever genom en högkonjunktur och arbetslösheten minskar. Orsakerna: Flytande krona, låg ränta och statsintervention för bostadsbyggande och offentlig sektor. Men takten kanske dämpas nästa år med vikande global konjunktur, högre ränta och mindre fokuserad bostadspolitik. Nu är det ju bara de hemlösa som behöver tak över huvudet, tycker man kanske.
   Tänk så enkelt man kan tappa bort ett framgångsrecept – några sidor fattas plötsligt som i min gamla Vår Kokbok! Mycket förargligt.
   Vem är det som styr den ekonomiska politiken. Nya bostäder behövs ju. Är det kanske de globala finanskapitalisterna som driver på? Högre ränta vore mums inte bara för bankerna. Tjäna pengar utan att behöva lyfta armarna!
   Det handlar om en modern balansakt, omfördelning och en lagom stimulans utan att det leder till för stor inflation. Något måste väl finnas att lära av den moderna nationalekonomin!
   Omvärlden då? Den vet vi lite om. Brexit? (värst för dom men de behöver svenska varor) och handelskrigen? Tyngdpunkten i global ekonomi förskjuts österut. Indien är kommande marknad i stor skala. Det finns alternativ.
   Miljön då? Blir inte den bättre med mindre tillväxt? Det beror på. Fler tjänster av abstrakt slag, omsorg på äldre dar, musik, teater och poesi gör oss alla hållbarare. Bättre bemannad kollektivtrafik gör den säkrare. Skolan mår bättre av fler vuxna.
   Och varför måste man bara bygga nytt, renovering och återanvändning är kanske ord som behöver läras in på nytt.
   Mer jämlikhet är bra för en hållbar konsumtion. Det handlar om omfördelning. Fattigpensionärerna kan lyftas upp ordentligt. Vilken stimulans för ekonomin. Vi har råd med det.
   Omfördelningen kan gå parallellt med sparsamhet. Man litar på att andra också ställer upp. Det tar udden av den nationalistiska konservatismen. Det var inte bättre förr.

Noterat

Den svenska skolan måste förstatligas & återdemokratiseras
Sverige har världens mest privatiserade skolsystem. Den svenska modellen, med en kombination av skolpeng, fritt skolval och etableringsrätt för även de mest befängda privatskolor och därtill obegränsat vinstuttag, är unik i världen.
   Följaktligen har den svenska skolan försämrats i rasande takt under de knappt två decennier som privatiseringsprocessen pågått. Vänsterpartiet är systemets enda motståndare...
   Så långt är ingenting sakligt kontroversiellt. Allt detta är kända fakta.
   Men om man ska förstå varför Sverige envisas med en bevisligen skolförstörande politik blir det svårare. Vi är ju ensamma i världen om denna dumhet. Vi genomför den dessutom med öppna ögon, ingen kan undgå att se vad som sker. Tills helt nyligen var vi två länder inne på denna linje. Det andra landet var Chile. Men där har man nu slagit till bromsarna eftersom skadeverkningarna blev uppenbara.
Jan Guillou, AB 25/11 2018

Fyrspåret Malmö-Lund borde ha varit byggt för länge sedan... Det som särskiljer Skåne från andra delar av Sverige är att här finns tåg i fyra hastigheter: sävliga godståg, långsamma pågatåg, halvsnabba Öresundståg och helsnabba X2000-tåg.
Karin Svensson Smith. MP, SDS 29/11

Om flyktingmottagande. Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.
Jesus, Matteusevangeliet 25:31-46

Lund tisdagen 27/11 av Gunnar Stensson

Himlen var underbart blå. Soluppgången speglades i Arenatoppens fönster och värmeverkets blanka aluminiumskorsten. Jag hade ett ärende till bilverkstan vid Kung Oskars väg.
   Ett fyrtiotal gymnasister spelade fotboll på Arenans frostiga planer som ännu låg i skugga. Solens strålar var riktade mot Polhemsskolans tegelröda fasad.
   Nakna kroppar skymtade i bassängen innanför badhusets fönster, men mina fingertoppar var kalla och min andedräkt vit.
   Nu nådde solen fasaderna på Pilegatan bortom järnvägen. Det vita huset lyste.
   Livlig trafik hejdade fotgängarna på övergångsstället vid Svanegatan. Internationella skolan placerades i Parkskolan en varm majdag 2006. Den flyttade till Östervångskolan härom året.
   Nygatan, som byggdes ungefär samtidigt som stambanan och Lunds centralstation, liknar med sina låga 1800-talshus miljön i någon Poppe-film från 1940-talet.
   Fastän arbetet föreföll nästan klart i parken framför Grand var den alltjämt inhägnad. En kylig majdag följde jag min sondotter till årets studentbal där.

Mina frusna fingertoppar påminde om tre missanpassade terminer 1955-56 i ett kallt rum på Bytaregatan 1. Studier med boken i den ena handen och den andra på värmeelementet. Snötäckta tak under grå himmel.
   Sedan dess har Lund växt mer än under hela sin tidigare historia. Och den stora accelerationen fortsätter.
   Sol över det praktfulla sekelskifteshuset norr om Clemenstorget. Finn Hagberg. Clemens matsalar. Anna-Mia. Nästa år: spårvagnar. Det nya tingshusets smala atlantångarstäv intill Kristallens gröna glasväggar kontrasterar mot Spolegatans hundraåriga fasader.
   Grand och Armaturfabriken ser overkliga ut genom järnvägsbrons gula glasrutor.
   Jag fortsatte längs Sockerkokargatan genom det pinfärska Sockerbruksområdet – sockerindustrin var en förgiftande förorenare av Höje å för hundra år sedan.
   På Wallins boktryckeri brukade jag hämta Eritreanytt och dra hem hela upplagan i en gammal barnvagn. Området mellan Lokförargatan och spårområdet var grönt då, 1990. Senare övergick vi till Anna-Lisa Quensel på Novatryck
   Så kom jag fram till Kung Oskars väg och bilverkstan, som nu tvingas bort för att ge plats åt fortsatt bebyggelse ända fram till Lerbäcksskolan. Som skolstyrelserepresen-tant deltog jag i många föräldramöten där, omedveten om att Kent och Ted Ekeroth fanns bland eleverna och senare skulle fortsätta på Katedralskolan för att slutligen hamna i Lunds kommunfullmäktige.

Sedan ärendet på bilverkstan uträttats gick jag in i Kristallen för att hämta ett par dokument, fortsatte ner mot Västra stationsområdet, där en stor bussparkering planeras, passerade Rydes undergång – inga musikanter där – tittade på tidskrifterna i kiosken, där några vakter i gula västar med inskriptionen ”Fråga mig” värmde sig, och fortsatte tillsammans med en massa studenter över Bangatan och Knut den stores torg.
   I stort sett varje vecka mellan 1970 och 75 sålde jag Vietnambulletinen där, utanför systemet. En vinter var systemet stängt lördagar och då var kön lång och tillgänglig för försäljare mörka fredagskvällar.
   Uppför trappan till Stadsbiblioteket för att efterfråga Andreas Malms bok The progress of this storm. Nature and society in a warming world. Den fanns inte, men jag fortsatte till Gleerups och beställde den.
   Vid Botulfsplatsen behövde jag uppsöka urinoaren som lyckligtvis inte var stängd, köpte Aftonbladet, läste Lena Mellins artikel om Löfvens blivande regering med Annie Lööf och tog 1:ans buss hem, grubblande över Annie Lööfs krav, som bland annat innebär att vi ska fortsätta med det bevisligen skolförstörande system med skolpeng, fri etableringsrätt och skolval samt vinstuttag som vi är ensamma i världen om.
   Frosten låg kvar på fotbollsplanerna. Jag hade varit borta en timme och tre kvart. Tid för frukost.

Skänk en tanke till Palestinas kvinnor! av Gunnar Olofsson

Den 25 november inföll den Internationella Dagen för Avskaffande av Våld mot Kvinnor. Denna dag, instiftad av FN 1999, syftar till att uppmärksamma och motarbeta det våld mot kvinnor som fortfarande är en realitet i vår värld.  #MeToo-kampanjen har satt fokus på sexuellt våld mot kvinnor i olika västländer, inklusive Sverige. Intresset för kvinnovåld i andra delar av världen är däremot mindre. Och vad gäller de palestinska kvinnor, som lever i fattigdom under ockupation och patriarkalt förtryck, är intresset i stort sett - obefintligt.

På det ockuperade Västbanken hindras kvinnor genom murar, stängsel och militärposteringar att odla jorden, komma till sina arbetsplatser och få den sjukvård man behöver. Kvinnor utsätts för stenkastning av israeliska olagliga så kallade bosättare, när de följer sina barn till skolan. En palestinsk kvinna under ockupation har ett ungefär tio år kortare liv än sin israeliska motsvarighet några mil bort, och osäkra förlossningar gör att mödradödligheten är tio gånger så hög som bland israeliska kvinnor. I Gaza har minst 187 kvinnor skadats av skarp eldgivning av israelisk militär när de demonstrerat mot avspärrning och fattigdom. Cancersjuka kvinnor har protesterat mot att genom utreseförbud berövas den behandling de behöver utanför Gaza – i praktiken en dödsdom utfärdad mot oskyldiga av den israeliska regimen.

Till detta kommer, inte minst i det utarmade Gaza, även ett patriarkalt förtryck som varken Hamas eller den Palestinska myndigheten lyckats komma till rätta med. Försämrade levnadsförhållanden, med usel ekonomi , extremt hög arbetslöshet och ett ständigt närvarande yttre hot, bidrar till våld och psykisk ohälsa inom familjerna. I en miljö med starka inslag av hopplöshet och bristande framtidstro är det lätt för alla sorters extremism och reaktionära värderingar att få fäste. Kvinnor mördas då av olika anledningar. Under innevarande år har hittills 12 kvinnomord dokumenterats – flera kopplade till så kallat hedersrelaterat våld. Sannolikt finns också ett inte obetydligt mörkertal.

Det måste betonas att situationen i Palestina inte beror på någon slags naturkatastrof eller allmän brist på utveckling, utan är en direkt följd av en politik med syftet att beröva det palestinska folket både land och identitet, sprida en undergångsstämning och på sikt eliminera palestinierna som folkgrupp med normala mänskliga rättigheter. En politik som har tyst godkännande av vårt lands så kallat feministiska politiker, som inte lyft ett finger för de palestinska kvinnorna, och som med handelsavtal och allsköns samarbeten med Israel inom idrott, kultur och forskning, fortsätter att belöna ockupationen och förtrycket.

 

Det här måste få ett slut! Den 29 november är FN-dagen för solidaritet med det palestinska folket. Denna dag, tillsammans med den kampanj mot kvinnovåld som pågår fram till den 10 december, ger anledning för oss alla att skänka en tanke till Palestinas kvinnor. Att göra vad vi kan för att få stopp på blockaden av Gaza och ockupationen av Palestina som helhet, att förmå Israel att dra hem alla bosättare och militärer och erkänna Palestinas, och dess kvinnors, rätt att existera.

Kräv att polisen slutar trakassera utsatta EU-medborgare!

 

I Sverige finns just nu över 4000 människor som inte haft något annat val än att lämna sitt hemland och sina barn för att överleva.

Att tigga är inte olagligt i Sverige. Det kräver inte heller någon form av tillstånd. Ändå har polisen i Stockholm återkommande kört bort människor som tigger. De anses utgöra en ordningsstörning, även om de inte hindrar framkomlighet, blockerar ingångar eller uppträder provocerande.
   Kräv att polisen skyddar och inte trakasserar utsatta EU-medborgare!

 

De som blir bortkörda har förts till platser i utkanten av stan. Eftersom många av dem inte har kunnat göra sig förstådda eller haft råd att åka buss eller tunnelbana, har de fått stora problem att ta sig tillbaka.
   Att systematiskt köra bort personer som tigger är inte att upprätthålla lag och ordning – det är trakasserier.
 

 

Med kampanjen Också människa vill vi motverka de fördomar och myter som finns kring gruppen utsatta EU-medborgare.
   Hur vi bemöter de mest utsatta säger mycket om oss som samhälle. Tack för att du står upp för dem som tvingats offra allt.
Vänliga hälsningar, Amnesty International Sverige

Utan kommentar

Höje å och dammarna

Höje å vattenråd ska ta fram en ”visionsbild” av området.
Vi besöker också Flackarps gamla kyrkogård som ägs av svenska kyrkan.
Samling söndagen den 25 november klockan 14.00 vid Källbybadet

Byalagsmöte
 i ABF-lokalen, Sunnanväg 14, måndagen den 26 november klockan 19.00
På dagordningen:
Höje å vattenråd ska ta fram en ”visionsbild” av ån och dammarna till den 12 december. En fördjupad översiktsplan över Källby ska utarbetas av Charlotte Hägg Reader från Lunds stadsbyggnadskontor. Frågan om kassör 2019.
Gunnar Stensson

Doc Lounge Lund

 

Inventing Tomorrow
Laura Nix / 2018 / USA / English, Spanish, Indonesian / English subtitles for non-English languages
   Inventing Tomorrow is an inspiring film about passionate teenage innovators from around the globe who are creating cutting-edge solutions to confront the world’s environmental threats – found right in their own backyards – while navigating the doubts and insecurities that mark adolescence. Take a journey with these inspiring teens as they prepare themselves and their projects for the largest convening of high school scientists in the world, the Intel International Science and Engineering Fair (ISEF).

Tisdag 27 november 2018
Mejeriet, Stora Södergatan 64, 22223 Lund
Door: 19.00 / Music or similar event: 19.30 / Film: 20.00
Price: 80 kr / Student&Senior: 60 kr

Trailer »

Klimatkrisen: Vad behöver vi göra för att möta den?

Internationella s-föreningen inbjuder till ett öppet möte
torsdagen den 29 november 2018 kl 18.30
Socialdemokraternas lokal, Västra Stationstorget

Anders Nylander är Lunds kommuns energi- och klimatrådgivare, med 20 års erfarenhet från energi- och klimatarbete från nationell (under Göran Persson) till lokal nivå.
   Anders ger en översiktlig bakgrund till klimatkrisen och pekar ut de åtgärder som Sverige som nation, de enskilda regionerna och kommunerna borde/måste vidta snarast möjligt.

Hur påverkar detta oss personligt?
Hur gör Lunds kommun för att möta krisen?
Kom med dina frågor och funderingar kring dessa frågor som kommer att påverka oss alla i den närmaste framtiden!
Hjärtligt välkommen!
Vi bjuder på fika.

Kvarteret Galten av Ann Schlyter

Ett förslag till utformning av kvarteret Galten söder om Mårtenstorget presenterades i måndags i Sydsvenskan. Klas Svanberg, blivande moderat ordförande i byggnadsnämnden, uppfattar att politikerna är eniga om detta förslag. Varken uppdragsbeskrivningarna eller resultaten av arkitekttävlingarna har varit uppe till beslut i Byggnadsnämnden, så det kan han inte veta. Vänsterpartiet är oenigt med flera grundläggande delar av förslaget.
   V accepterar inte fler rivningar av gamla hus i stadskärnan. Enligt förslaget, som är mycket oklart, verkar det som fler av de små gamla husen ska rivas: ett gårdshus och Tepe- huset till en del, det ska "kortas och byggas om".
  V är emot att skapa en genväg med ett torg inne i kvarteret. V vill värna om stadens gator och inte locka fotgängare och skyltfönster in i kvarteren, och därmed lämna gatorna mörka och folktomma.
   V är emot att skapa en galleria. Det innebär ytterligare risk för utarmning av handeln utefter stadskärnans gator.
   V vill inte ha hus högre än sex våningar i kvarteret.

Ann Schlyter, V, ersättare i byggnadsnämnden

Noterat

Att vara liberal är att vara kluven
Det var inte bara Sverigedemokraterna som i onsdags (14/11) stoppades på maktens tröskel. Då stoppades även högerns svans. Med en M-KD-regering hade denna svans kunnat vifta ännu mera lätt och ledigt, legitimerad av ett regeringsinnehav: nätets illitterata högermobb, ett gäng gapiga ledarskribenter, som av någon outgrundlig anledning kallar sig ”liberala” eller ”obundna”, tvivelaktiga publikationer och organisationer som hålls under armarna av reaktionära stiftelser och nätverk.
Per T Ohlsson, SDS 18/11.
(högerns svans: Christian Sonesson i Staffanstorp, Carina Wurzler i Vellinge; gapiga ledarskribenter: se GP, SvD och Ex; reaktionära stiftelser: Timbro, Svenskt näringsliv)

”För liberalerna är det av existentiell betydelse att säga nej till en S-ledd regering” heter det i Skåneliberalernas protestuttalande mot Björklunds öppning för att släppa fram en S-ledd regering. Uttalandet har initierats av bland andra Philip Sandberg, som också i en debattartikel i Svenska Dagbladet hävdat att det ”skulle uppfattas som ett stort svek” bland L-väljare om partiet lät Stefan Löfven fortsätta som statsminister.
   Är Philip Sandberg mer intresserad av att säga nej till Stefan Löfven än att stoppa Sverigedemokraterna och högerns svans, nätets illitterata högermobb, gänget av gapiga ledarskribenter som av någon outgrundlig anledning kallar sig ”liberala” eller ”obundna”?

Även Sverige dras in i miljardsvindeln Cum-ex
Bolag som misstänks ha medverkat till att Danmark har svindlats på miljardbelopp har fått tiotals miljoner från svenska Skatteverket.
   Det handlar alltså inte om skatteplanering utan om att ta pengar som andra skattebetalare stått för, som skulle gått till vård, skola och annat. SDS 20/11

Äntligen riktiga beslut i riksdagen! av Hanna Gunnarsson

Det har nu gått nästan precis två månader sedan riksmötet 2018/2019 öppnades och riksdagens nyvalda ledamöter tog plats i bänkarna. Den första tiden har varit lugn. Det osäkra parlamentariska läget har gjort att mycket arbete gått på sparlåga. Övergångsregeringen kan inte lägga fram nya politiska förslag utan vi får jobba med det som förbereddes innan valet. Men nu har vi äntligen fattats beslut om riktiga politiska frågor!

Regingsbildningen
Men först: Statsministeromröstningen, talmansrundorna, presskonferenserna och spekulationerna. 14 november gjordes den första omröstningen om statsminister, när talmannen föreslog för riksdagen att Kristersson (m) skulle bilda regering. Som ni vet gick inte förslaget igenom, vilket vi också visste innan omröstningen skedde när alla partier hade redovisat sina beslut.

Vänsterpartiets riksdagsgrupp diskuterar det politiska läget på varje gruppmöte (tisdagar kl 16), men det är partistyrelsens verkställande utskott som fattar de avgörande besluten om hur partiet ska agera. På gruppmötena går vi såklart också igenom de ärenden som ska beslutas under veckan, men vi har också ett speciellt tema på varje möte där vi går igenom en aktuell fråga mer i detalj. Vi har till exempel diskuterats LSS och IPCC:s rapport (klimatpanelen).

Besluten
Mitt i allt detta “parlamentariska läge” fattar riksdagen faktiskt också politiska beslut. Ärenden debatteras på onsdag förmiddag och voteringar sker på eftermiddagen (framöver även på torsdagar). Ett av de beslut som rapporterats mest är det om att radio- och tv-avgiften har avskaffats och ersatts med en avgift som dras i deklarationen. Det har utretts länge, med start i ett domslut om att en student i Lund inte behövde betala avgift för sin dator (han hade inget tv). Avgiften blir ungefär som idag, med viss progressivitet. Personer med låga inkomster kommer få lägre avgift än idag.
   Vi har även beslutat att valsedlar ska tillhandahållas utan insyn vid nästa val, så som många kommuner gjorde även vid detta val. Att valsedlarna förvaras öppet i vallokalerna har kritiserats länge, och nu har alltså en förändring beslutas.
   Ett mycket glädjande beslut är att Sverige nu har ett totalförbud mot barnäktenskap. Detta är något Vänsterpartiet har arbetat för länge, när frågan var uppe senast, 2014, var vi det enda partiet som ville ta bort dispenserna (bland annat om personerna i äktenskapet har koppling till ett annat land än Sverige).
   Riksdagen har även beslutat om en strategi för forskningsanläggningen ESS i Lund (där jag även var på studiebesök nyligen), en rymdstrategi och en förändring i läkarutbildningen där AT-tjänstgöringen ersätts med en bastjänstgöring. Samma dag som Veckobladet kommer ut kommer riksdagen även att debattera “framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan”. Alla debatter går att se både direkt och i efterhand på riksdagens hemsida. Om man ser debatter i efterhand kan man klicka sig fram till olika inlägg, om man inte vill lyssna på hela debatten. Gör gärna det!
   Nu börjar också våra motioner som läggs under den allmänna motionstiden (AMT). Varje höst kan riksdagsledamöterna skriva motioner om alla möjliga olika ämnen. Under resten av året kan vi bara skriva motioner som svar på de propositioner som regeringen lägger. Även dessa motioner finns på riksdagens hemsida.

Hör gärna av er om ni har några frågor eller funderingar! Jag nås på hanna.gunnarsson@riksdagen.se
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot för valkretsen Skåne läns södra

Antropocen i Hjärup av Gunnar Stensson

Från mitt fönster i huset vid Banvallsvägen, Hjärup.
På grund av ombyggnad i Klostergården blev det nödvändigt att bo hos min dotter och hennes familj i Hjärup halva oktober och ett par dagar nu i november.
   Fyra kilometers flytt gav nya perspektiv. Omedelbart utanför fönstret flyttas Banvallsvägen närmare huset där jag befinner mig.
   Träd fälls, vägskrapor, grävmaskiner, truckar och lastbilar kör i skytteltrafik så länge det är ljust. En man i en grävmaskin torkar av fönstren. Blinkande varningslampor lyser rött och gult och starka strålkastare bländar.
   På den höga banvallen susar tågen förbi. Pågatåg, Öresundståg, kilometerlånga godståg, snälltåg till och från Malmö och Köpenhamn. Ofta möts de. Jag ser huvudena på hundratals passagerare på väg till jobben.
   Längre bort: en väldig fabriksruin. Sotigt torn, svarta luckor och dörrar, vita cementväggar. De stora grävmaskinerna verkar små när de hackar på väggarna. Trots att de hållit på i fyra veckor tycks de inte komma någonstans. Väldiga högar med rivningsbråte och jord.
   Ännu längre bort pågår en annan stor rivning vars massor nästan döljer ett tvåvåningshus. Rivningsmassor, grå och svarta.
   Bortom rivningarna: E6. Bilar rusar fram och tillbaka. Som myror. Bilar i alla dimensioner, långtradare, varubilar, skåpbilar, bussar, personbilar, oavbrutet, timme efter timme, dygn efter dygn.
   Bortom E6 skymtar jag kustvägen, också den trafikerad.
   Rakt framför mig, 15 eller 20 km bort, ser jag Barsebäcks två höga rektanglar med långa skorstenar, i linje med en vit skånelada en kilometer från fönstret.
   Vänder jag blicken åt höger skymtar jag Jakriborg, dem fejkade medeltidsstaden, till vänster ser jag kranar och skorstenar i Malmö hamn och längre bort Öresundsbron.

Antropocen, människans tidsålder. Vi har insett att vi besitter krafter som kan omforma världen och bokstavligen ändra jordens bana.
   Det är det jag ser genom fönstret i Hjärup. Schaktmassorna i Hjärup och framtidens giftiga schaktmassor när Barsebäck rivs efter att ha existerat några decennier förändrar landskapet nu, liksom järnvägsbygget, vägbygget och utvidgningen av det väldiga villaområdet som breder ut sig som en jäsande deg från gamla Malmö-vägen till Lommas gräns.
   Hjärups villaområde är tyst och tomt – orkanens öga.
   Samma processer pågår i Asien, Amerika och Afrika. Lokala och globala samtidigt. Varje enskild individ är med, som gräshoppor i en svärm.
   Individualism, konsumism, egoism och nationalism är ledande nu när demokrati, socialism, globalism och sparsamhet är nödvändiga.
   Evig tillväxt eftersträvas på ett klot med begränsade resurser, samtidigt som gränserna försvaras mot hungrande migranter.
   Övermodigt har man talat om historiens slut, som en öppen väg till lycka för alla.
   Historiens slut i en helt annan bemärkelse hotar om några decennier, några generationer.

I skogkanten/Vanaprashta: Vad är viktigt? Ingen tycks visst veta längre av Staffan Lindberg

 

Mao Zedongs tankar om motsättningar verkar fortfarande vare en sak som man måste lära sig i vår tids perfekta detaljsamhälle. I en situation med många och splittrande motsättningar finns det alltid en huvudmotsättning som man måste fokusera på. I Kinas trettiotal var det den nationella överlevnaden som stod på spel. Mao samlade folk till en front mot den japanska invasionen. Kuomintang var mer upptagna, understödda av Sovjetunionen (!), att bekämpa kommunismen. Vi vet hur det gick.

Nu har Annie Lööf sonderat möjligheterna till en ny regering. Jag trodde att det var en öppen sondering men idag har hon kastat in handduken och lämnat över till talmanen. Vi får reda på att hon främst sonderat för möjligheten till en stabil alliansregering. Att det inte går visste vi andra redan dagen efter valet. Inte så länge C och L står fast vid sitt löfte att inte regera med stöd av SD.

Nu återstår tre alternativ. S + C + L + MP + (V). Eller en ren S-regering. Eller nyval.

Tänka klart kring detta? Klimatfrågan är högst i angelägenhet men beroende av en uttalad jämlikhetspolitik, som motiverar oss att undvika ”the tragedy of the commons”, dvs. så länge andra skitar ner mer är det ju ingen vits att vi ställer bilen, åker kollektiv, promenerar, äter mindre kött, osv.

Klimatfrågan kräver en annan samtidsanda och kultur. Den kommer till oss genom den politiska praktiken som vi väljer. I den är flyktingfrågan den viktigaste politiska huvudmotsättningen. Front mot flyktingfientligheten har en majoritet i riksdagen och kan förlösa oss på många plan mot en ny solidarisk samtidskultur.

Under tiden som detta förhoppningsvis klarnar får vi leva med skammen att inte ens kunna ge tak över huvudet åt alla barn.

Rättelse och berättelse av Ann Schlyter

I förra numret av VB berättade jag om kampen mot Genombrottet 1968 och påstod att det stoppades tack vare socialdemokraten Agne Simonsson. Naturligtvis skulle det stå Agne Gustavsson! En pinsam felkoppling i mitt huvud. Hur kunde det bli så? Mitt fotbollsintresse har ju knappast överskuggat min politiska verksamhet. Agne Simonson var ju inte ens en av de tre målskyttarna när Sverige vann silver i VM 1958. Men jag såg honom spela center i denna berömda match på Nya Ullevi. Pappa, som var bilreparatör, hade fått fina sittplatsbiljetter av en direktör som tack för att han skötte om dennes Mercedes så väl. Det var en hög stämning under matchen som jag drogs med i även om mitt fotbollsintresse var måttligt. Och jag njöt av att sitta i denna vackra byggnad som gav känslan av ett svävade rymdskepp. Det glädjer mig att detta verk av Janecke-Samuelsson restaurerats och bevaras, till skillnad från motsvarande om dock inte lika vackra arena i Malmö. 

Rättetserättelse
Den match det refereras till ovan var semifinalen i VM. I en sådan får man chansen till medalj men att det blev silver krävdes en match till, finalen, för att bestämma. Kurre, inte Agne var namnet för dagen efter denna match men såna är det nog ont om i politiken också.
red

Framgafflat – om cykel och trafik Fortsatt trängsel på cykelbanor… av Ulf Nymark

I dagarna har Tekniska nämnden uppdaterat sina riktlinjer för utformningen av gång- och cykelbanor. Tjänstemännens förslag är att det fortsatt ska vara alltför smala cykelbanor och gångbanor. Enkelriktade cykelbanor ska bara vara 160 cm breda. Räkna med att en vanlig cykel är 60 -65 cm bred. Med den föreslagna bredden så finns alltså en ”vingelmån” vid omkörning på högst 30-40 cm, vilket gör det synnerligen trafikfarligt att göra omkörningar. För att nu inte tala om hur trångt det blir för trehjulingar och cyklister med släpkärra.

… på gångbanor
Även gångbanor ska i fortsättningen vara alldeles för smala. Gångbanor ska som bäst vara 175 cm breda. Det innebär att t ex att en vuxen som håller ett barn i handen inte kan möta en ensam fotgängare, utan att ställa sig vid sidan och görs sig smal. En fotgängare (utan käpp, rollator osv) kan inte möta en barnvagn för tvillingar.

… och i cykelställ
Likaså föreslås fortsatt på tok för trånga utrymmen i cykelställen. Det ska fortsatt vara huvudregel att det bara ska vara 50 cm mellan framhjulens mittpunkt när det gäller tvåhjulingar. Det innebär att cykelstyren fortsatt ska stångas med varandra och att förutsättningen för att komma åt att sätta lås i framhjulet är att det finns minst en tom plats bredvid den parkerande cykeln. Jag säjer som jag alltid har sagt: detta trånga utrymme för cyklister kan accepteras endast under en förutsättning: att samma måttprincip tillämpas för bilparkering, dvs att en bil tränger mellan 10 och 20 cm in i den bredvidstående parkerade bil.

Ingen riktig separering av gångtrafik och cykeltrafik
En allvarlig brist i förslaget är att det fortsatt inte ska vara en riktig separering mellan gångbanor och cykelbanor, dvs höjdskillnader med kantsten, grönremsa eller dylikt. Nej, även i fortsättningen ska gångbanor skiljas från cykelbanor genom differentierad beläggning eller med ett vitt streck. Fast alla vet att många, väldigt många trafikanter, såväl cyklister som fotgängare, ger blanka fan i denna typ av ”separering”.

Bryt mot trafikförordningen!
Anmärkningsvärt är att de snålt tilltagna bredderna för gång- respektive cykeltrafik motiveras med att de båda trafikslagen ”vid behov” kan och ska nyttja varandras trafikytor. Med andra ord inte bara förutsätts att trafikanterna ska bryta mot lagen, de till och med uppmuntras att göra det!

MP-förslag om förbättringar
Miljöpartiet har inför mötet förberett en rad ändringsförslag för att rätta till det mesta av de ovannämnda bristerna i förslaget till riktlinjer. Hur dessa förslag togs upp av nämnden är i skrivande stund okänt, så det kan finnas anledning att återkomma om detta.

Gående ska hålla till vänster på gång- och cykelbanan
Från den 15:e oktober i år ska fotgängare som går på gemen-sam gång- och cykelbana hålla sig till vänster i färdriktningen. Föga överraskande verkar detta ha inte ha trängt fram till Lunds fotgängare. De allra flesta dräller fortfarande omkring lite hur som helst på denna typ av gång- och cykelbanor. Något, om än inte särskilt mycket, skulle kanske en informationskampanj från kommunens sida vara på sin plats.

Fritt fram för bilar vid Stortorget
Av någon anledning som jag ännu inte lyckats få utredd är det numera tillåtet för alla bilister att färdas förbi Stortorget i sydlig riktning. Förhoppningsvis är det bara tillfälligt att vägmärket med förbud för obehörig motortrafik täckts över, men även om så är fallet innebär det att fler bilister vänjer sig vid att färdas där. De vänjer sig vid denna färdväg, med följd att ännu fler bilister framöver kommer att bryta mot förbudet (om det alltså återinförs).

Flamman behöver fler vänner - som du av Bertil Egerö

Så löd rubriken till ett novembernummer av den veckotidning som varje torsdag dyker ner i min brevlåda. Alltid lika välkommen.

   Det handlade konkret om presstödet: Flamman behövde få in 100 prenumeranter under november för att klara kraven för att få ett presstöd. Och Flamman behövs, inte minst i dessa förvirrade dagar där Vänsterpartiets historiska rötter i kommunismen dras fram för att likställa V idag med SD: båda nämns som ytterkantspartier som ”ingen” vill ta i med tång.
   Annie Lööf hade kunnat förstå historien bättre. Hade kunnat utläsa att V idag är det parti som tydligast försvarar välfärdssamhället och allas rätt till lika behandling. Sossarna hade kunnat reagera, de behöver ju V om de ska fortsätta att regera. MP likaså.
   Till skillnad från det mesta som bjuds idag ägnar sig Flamman åt breda reportage, ordentlig analys, utrymme för debatt och intressanta artiklar inom ’kultur’-området. För 175 kr får du hem tidningen under det kommande halvåret. Lika bra att passa på.
 

Huge, breaking news

Airbnb just announced it’s removing all vacation rental listings on its site that are in illegal Israeli settlements in the occupied West Bank!!!
Two years ago we helped kick-start a deluge of public criticism on Airbnb for allowing settlers to profit off Palestinian’s stolen land, and dozens of groups in the #StolenHomes coalition helped pile on pressure.
Today Airbnb agreed that vacation rentals in illegal settlements contribute to existing human suffering, and they’re kicking them off their platform!

https://jewishvoiceforpeace.org/

Film och samtal

 

Söndag 18 november / Kl. 16.15 / Biograf Panora (Friisgatan 19 D)
Biljettpris 100 kr. (Klippkort gäller, men inga andra rabatter)

TORNET
Regi: Mats Grorud, Frankrike/Sverige/Norge 2018, språk: arabiska, svensk text.


Wardi är född och uppvuxen i flyktinglägret Bourj el Barajne i Libanon, där palestinska flyktingar levt i 70 år. Det som 1948 var ett litet envåningshus har med varje ny generation vuxit på höjden, precis som alla de andra husen i lägret. Genom Wardis ögon berättar filmen en historia om fördrivning och flykt, uppgivenhet och hoppfullhet och om hur livet ändå alltid fortsätter.

Samtal efter filmen
1,5 miljoner palestinier lever i exil. Tornet är en film om att aldrig ge upp drömmen om att återvända hem. Denna animerade film har till stor del inspirerats av Abu Hassan, som växt upp i området som filmen skildrar. Abu Hassan gästar visningen och deltar i samtal med Nura Alkhalili efter filmen.

Arrangörer: Folkets Bio Malmö och ABF Malmö

Polskor och protester

 

Röda Kapellets decemberkonsert: Polskor och protester. Årets avslutande konsert handlar om folkets musik. Om traditionell och nyare folkmusik. Om folkmusik som folklig yttring mot samhällsförhållanden.
   Det blir folkmusik från Sverige och från olika delar av världen. till sin hjälp har Röda Kapellet ett antal fiolspelande spelmän/kvinnor. Ludvig Nordgren dirigerar och Bengt Olle Bengtsson presenterar musiken.Liksom de senaste åren äger det rum på Magle Konserthus kl 18:00. Entréavgift: 150 kronor

Affisch »

Läs mer på facebook »

Noterat

Ända in i kaklet
”Nu fick Åkesson chansen att banka in budskapet att alliansen är död - och att ett nytt konservativt block bestående av M, KD och SD  har fötts.”
Olle Lönnaeus, SDS 15/11.



”De amerikanska idealen vilar på social rättvisa och ökad ekonomisk jämlikhet, vilket idag måste inbegripa åtgärder mot klimatförändringarna eftersom den globala uppvärmningen drabbar fattiga hårdare än rika... Idag äger den rikaste procenten nästan hälften (av den amerikanska förmögenheten)... Demokraternas huvudbudskap de närmaste två åren bör vara att i ett samhälle för de allra rikaste, en plutokrati, är alla andra förlorarna.”
Ian Buruma, Vägen fram är att fokusera mindre på identitet – sexuell, etnisk och könslig – och mer på ekonomi. SDS 15/11

Trumps krig mot de fattiga. 5000 vandrande migranter från El Salvador, Honduras och Mexiko har nu nått USA:s gräns vid Rio Grande där tusentals beväpnade amerikanska soldater förskansat sig för att ”försvara” gränsen.

”Skidbackehuset” i Arenastaden vid Klostergården blir färdigt 2019 när de lägsta delarna byggs ut. Den visuella effekten från Arenatoppen i norr till de lägre husen närmast Klostergården är redan uppnådd, trots att ”skidbacken” är styckad i flera huskroppar. Det kompakta bostadsområdet kontrasterar dramatiskt mot Klostergårdens höga träd bakom vilka de tegelröda kvarteren skymtar.         

Borgerliga lik i lasten av Bengt Hall

Häromveckan skrev jag om Ulf Kristerssons märkliga affärer. Om hur han som socialborgarråd sålt ut kommunala bolag och verksamheter långt under marknadsvärdet och hur han rundat bostadsköerna som tack för sina dubiösa affärer. Han har också konsekvent låtit skattebetalarna stå för 688 taxiresor trots ett gratis SL-kort. Jag hade också hittat andra märkligheter som jag inte tog upp som användning av svart arbetskraft och uppenbarligen privata flygresor till Kina som skattebetalarna fått stå för.
   Om du går in och googlar på ”Ännu fler lik i lasten för Ulf Kristersson” hittar du en artikel av Dick Sundevall, som finns publicerad på Para§rafs nyhetsbrev på nätet. Artikeln spär på bilden av moderaternas ledare vars liv kantats av mygel och misslyckanden.

År 2000 anställdes Kristersson som kommunikations-direktör på it-företaget Adcore, en börsraket som flera stora banker höjde till skyarna och snabbt placerade 30 000 småsparare sina pengar i företagets aktier. Ett år senare sålde de stora ägarna sina aktier och cashade in 800 miljoner och sedan kraschade företaget. Efter miljardförluster lämnade Kristersson företaget samma år sedan han kommunicerat till alla småföretagare att det var fortsatt tillväxt. Småspararna förlorade sina pengar.

Sedan blev han 2002 finanskommunalråd i Strängnäs och skulle ”strama upp” kommunens ekonomi.
   Ett år senare hade kommunens överskott vänts till ett skenande underskott. Kommunens fastigheter såldes, skolan och den sociala verksamheten fick skära ner. Istället för att minska kostnaderna ökade skulderna och kommunen har tvingats höja skatten mer än andra kommuner. Hans tvivelaktiga affärer fortsatte sedan i Stockholm.

Nu vill Kristersson rädda Sverige med hjälp av rasisterna i SD. Förhoppningsvis har han nu sprungit alltför hårt in i kaklet. Frågan är också vart liberalerna är på väg. I dagens SDS kan vi läsa om skåneliberalerna som är besvikna på Björklund som enligt en majoritet i distriktsstyrelsen varit otydlig gentemot socialdemokraterna. Underförstått partiet borde sagt ja till Kristersson och därmed till att SD skulle få inflytande. Under ytan, sägs det, puttrar ett missnöjde mot Björklund. Det ska bli intressant att följa liberalerna utveckling. Ska de också kapsejsa åt höger?

I skogkanten/Vanaprashta: När det självklara är det svåra av Staffan Lindberg

 

Ända sedan valresultatet blev klart har det funnits ett demokratiskt majoritetsalternativ för att bilda en stabil regering. Samling i mitten, tydliga front mot främlingsförakt. Försvar för välfärden, skolan och vården.
   Demokrati går ut på att kompromissa med andra demokratiskt sinnade partier. Mellan valen för man fram sin ideologi och vad man vill åstadkomma. Efter valet kompromissar för att få en majoritet.
   Svårare är det inte. Men efter årtionden av bastioner och blockpolitik känns det säkert yrvaket och osäkert. Nu finns också för första gången chansen till en kvinnlig statsminister, inte en dag för sent. Det är bara att släppa oron och göra det man kan i den demokratiska öppningen.
   Nyval i detta läge stavas nederlag för demokratisk politik.

Dags för internstrid i V igen? av Göran Persson

För sådär en 25 år sedan var jag en bespottad del av en partistrid. Det var inför EU-omröstningen 1994. Jag tillhörde den lilla del av partimedlemmarna som öppet stod för att jag tänkte rösta ja till medlemskap. Vi var inte många, kan varit fler som gjorde det i tysthet, och trycket från nej-sidan var hårt. Ordet revisionism var väl inte lika aktuellt som det var på 70-talet men nog hängde det i luften.
   Sen blev det som det blev, ja till EU och nej till euron. Två beslut som tjänat oss väl som man brukar säga i politiken. V och Mp, de två största motståndarna, har skickat goda ledamöter till EU-parlamentet som gjort avtryck där så långt det nu låter sig göras avtryck där.
   Jag är inte naiv, EU är odemokratiskt och otroligt irriterande med sitt gigantiska regelverk om de mest bisarra saker. Upphandlingsdirektivet är direkt skadligt för alla försök till progressiv politik. Med mera, med mera. Men bortsätt från det så har det som sagt tjänat oss väl, kraven på utträde ur gemenskapen har drivits med ungefär samma frenesi som sossarna driver republikkravet. Mp avskaffade hyckleriet för några år sen och tog bort utträdeskravet.
 

 

Nu vill Jonas Sjöstedt att v skall göra det samma, fast han börjar lite försiktigt med att vi inte skall driva det i nästa års valrörelse. Skall striden blossa upp igen? Kanske, risken finns. Läser i senaste Flamman en artikel med rubriken: Därför vill Sjöstedt sabotera EU inifrån – och därför gör det (en del av) V:s medlemmar så arga.
   Visst lönar det sig att vara envis i politiken och visst blev Kartago förstört till slut. Men jag skulle tycka det var skönt att slippa hyckla i denna fråga. Och visst, det kan bli aktuellt att kräva utträde igen nån gång i framtiden, men låt oss ta den striden då.

Läs Flamman-artikeln »

Veckans boktips

Läs Taliah Pollacks roman Hebrons hemlighet, ett försök att skildra palestinakonflikten ur ett perspektiv som tar hänsyn till både den israe-liska och den palestinska erfarenheten. Boken bygger, skriver Taliah, på personliga erfarenheter, mina akademiska studier i bland annat freds- och konflikt-kunskap, intervjuer och observationer på plats i Hebron samt omfattande researcharbete.
   I en intervju med Bodil Sundén från Forum för levande historia, gjord vid årets Bokmässa i Göteborg, berättar Taliah om sin bok »

Författarcentrum har den här presentationen av författaren »
Och på Instagram har Taliah ett antal egna inlägg »

Taliah Pollack bor numera i Malmö. Hon har vuxit upp i Israel med den officiella bilden av landets historia, men hennes egna erfarenheter har tvingat henne att ta avstånd från den bilden. Det är bakgrunden till romanen om Hebron.
   I en debattartikel i tidningen Etc skrev Taliah 2015 om hur hon så småningom upptäckte vad palestinierna kallar Al-Nakba, Katastrofen, dvs den stora fördrivningen av palestinier från deras hemland 1948:  "Eftersom det israeliska skolsystemet inte lär ut dessa händelser skäms jag att erkänna att jag inte förstod dem förrän långt senare. Många judar och israeler förnekar fortfarande viktiga aspekter av katastrofen och staten Israel har aldrig offentligt erkänt illdåden som begåtts i dess namn. Något som det palestinska folket fortfarande lider av idag."

Misslyckad israelisk räd bröt vapenvilan i Gaza

Saxat ur Flamman den 15/11 2018

Sju palestinier, varav minst fyra var Hamas-anslutna soldater, dödades i söndags när en grupp israeliska soldater tog sig in i Gaza i den första markräden sedan kriget 2014. Den misslyckade operationen, som enligt officiella uppgifter bara gick ut på att samla in information, ledde till att en israelisk soldat dödades och att en annan skadades. Som svar avfyrades ett dussintal raketer från det Hamaskontrollerade Gaza mot israeliska positioner. Israel svarade med flygbombningar, inklusive flera mot civila mål, som dödade minst tre personer, något Hamas i sin tur besvarade genom att avfyra över 400 raketer. Israels anti-missilsköld ska ha skjutit ner de flesta men den stora mängden raketer gjorde att flera träffade sina mål. En israel ska ha dödats.
   I tisdags skickade Israel förstärkning till gränsen mot Gaza. Den inofficiella vapenvilan som har rått i Gaza är därmed de facto bruten, trots Egyptens och FN:s försök att medla. Samtidigt har Israel den senaste veckan gått med på eftergifter till Hamas. Förra veckan lyftes delar av blockaden mot området och bland annat tilläts införsel av elbränsle samt pengar till löneutbetalningar från Qatar.
Jonas Elvander
 

Israeli air raid on Gaza. (Photo: via Twitter)           

Vad händer med nittonhundratalets byggnader? av Ann Schlyter

Det var fullt hus i Pingstkyrkan när föreningen Gamla Lund hade bjudit in Tomas Tägil, som är arkitekt och arkitekturhistoriker och jobbar här på arkitektskolan. Han inledde med att påpeka att Lund har ett ovanligt rikt och intressant kulturarv i form av modernistisk arkitektur.
   På tidigt trettiotal byggdes med radikal estetik flerbostadshus på väster, stora enfamiljshus i Professorstan och i öster små villor för barnfamiljer utan stora plånböcker. De senare, som ritats av Ingeborg Hammarskjöld Reiz, kallades för n-byn. N-ordet var då ännu inte utrangerat ur anständig terminologi. Tyvärr finns inte ett enda hus kvar i sin ursprungliga utformning: vit låda med platt tak.
 

 

Modernismen mötte motstånd i början och gör så fortfarande. Till exempel vann Elding Oscarsson Kasper Sahlin priset förra året för tillbyggnaden till Skissernas Museum. Samma år vann samma hus Kasper Kalkon priset som årets fulaste hus.
   I Sverige kallas ofta den tidiga modernismen för funktionalism, och förknippas starkt med bygget av folkhemmet. Byggnaderna skulle fungera och formspråket anpassas efter funktionen. Till modernismen räknas också byggnader från följande årtionden och i Lund har vi många arkitekter som var och en bidragit med sin personliga stil. Liksom Hammarskjöld Reiz var Hans Westman och Klas Anselm aktiva i Lund under många årtionden. Westman eftersträvade ett regionalt uttryck och murade ofta väggar i stora stenar som för att likna skånska ladugårdar. Anselm arbetade vidare med tegeltraditionen och byggde med platsmurade, bärande tegelväggar. Bengt Edman och Bernt Nyberg använde sig av ett brutalare formspråk.
 

 

Många av modernismens pärlor i Lund är redan förstörda och fler står inför hot om rivning eller okänslig ombyggnad. Vad händer till exempel med
 – Tingshuset? Ett av Westmans mästerverk, som fick avslag på byggnadsminnesförklaring på grund av fastigheten privatiserats och ägaren motsatte sig det.
 – Hetvattencentralen på Klostergården? Kanske kan man finna en användning för denna delikata byggnad från sextiotalet, ett av Westmans senaste verk, när det kommer en ny järnvägsstation och området ska förtätas.
 – Bibiliotekstjänst byggnad vid Tornavägen? Ett av Anselms absolut vackraste hus.
 – Folkparken? Edmans byggnad har väckt mycket internationell uppmärksamhet och används nu som kulturskola, men den är svåranvänd. Framtiden?
 – Stenkrossen? Bernt Nybergs industribyggnad med rena linjer och smäckra detaljer. Vissa fula ingrepp har gjorts, men inte värre än att de kan återställas. Oömma byggnader som passar väl för de fritidsaktiviteter som nu är inrymda där. Här finns hopp eftersom en revidering av stadsplanen för området gör bevarande möjligt.
 – Skorstenen till CEPA, eller entren till Diwongs bageri? Kommer det att finnas något som visar på områdets historia som industriområde när bostadskvarteren på Västerbro byggs ut?
 

 

Hittills har inte Lunds politiker visat så stort intresse för kvaliteterna i den byggda miljön och möjligheten att avläsa stadens tillväxthistoria i dess byggnader. Vänsterpartiet har en stolt tradition här, men det är tyvärr inte så allmänt känt. Vågar man hoppas att FNL kan ha en positiv inverkan nu i den borgerliga kvintetten? Det var säkert vad många av deras väljare hoppades på när partiet förvandlades från ett antispårvägsparti till något annat - vad återstår att se. Lunds invånare bör öppna ögonen och ställa krav på sina politiker. Tomas Tägil uppmanade inte sina lyssnare till detta. Men hans föredrag gav kunskap och inspiration till att göra det.

Höje å och framtidens Källby 2028 av Gunnar Stensson

Som en orm slingrar sig Höje å genom Söderslätts vida monokulturer innan den slutligen glider ut i Öresund, svullen av fosfor och kväve. Det vildvuxna naturområdet längs ån mellan järnvägen och Värpinge är ett av Lunds viktigaste strövområden.
   Lundabor från stadskärnan och Klostergården vandrar eller springer nedför det gröna stråket mellan fotbollsplanerna och järnvägen till ån för att sedan fortsätta längs stigen mellan ån och dammarna, där flockar av änder, måsar, skarvar, viggar, doppingar och svanar simmar.
   Till höger speglar vattenytan den motsatta strandens bokar och uråldriga fläderbuskar och till vänster skymtar ån bortom pilar, lindar, nyponsnår och björnbuskar. Doften av nässlor, hundkex, gräs och mossa fyller den fuktiga luften.
   När vi passerat reningsverkets byggnader och inhägnader springer vi över bron och uppför den branta slänten till det öppna landskap som breder ut sig söder om ån för att fortsätta tillbaka mot Klostergården förbi husgrunderna där Flackarps gamla by en gång låg.
   Vi kunde ha vandrat många andra rundor, längre eller kortare, fram till Värpinge eller genom bokskogen upp till Maskinvägen eller längs Södra företagsområdets höga stängsel till Åkerlunds och Rausings väg. I november färgar hösten löven röda och gula, i februari blommar vintergäcken bland snöhögarna, i juni sjunger näktergalarna och i högsommarens hetta surrar humlor och bin kring de manshöga rallarrosorna.
   Vi som vandrar och springer vill rädda vår smala remsa av natur och biologisk mångfald när den nya stadsdelen Källby snart ska byggas i sydvästra Lund.

Därför lyssnade vi intensivt när Charlotte Hägg Reader från stadsbyggnadskontoret informerade om processen med den fördjupade översiktsplanen över Källby vid Höje å vattenråds sammanträde i Kristallen den 13november.
   Södra företagsområdet och Källby reningsverk ska bort till 2028! De ska befrias från gamla fabriksbyggnader och reningsanläggningar. Där ska byggas bostäder och anläggas parker i stället.  De höga stängslen med rostiga taggtrådskrön ska bort. Den kraftledning som går tvärs över området ska grävas ned.
   Men. ”Trafikkopplingar” till Klostergårdsstationen ska skapas, bland annat från väg 108. Tvärs över ån, ängarna och åkrarna. Det betyder en ständig ström av långtradare och bilar. Trafikkopplingar till Lunds centrum ska också skapas.
   Bebyggelsen närmast stationen ska förtätas. Den nordligaste korpfotbollsplanen kommer kanske att tas i anspråk.
   Charlotte framhåller att naturområdet längs Höje å ska bevaras och skyddas – i samverkan med Staffanstorps kommun. Det är viktigt med den biologiska mångfalden.

Vattenrådet har fått en speciell uppgift: att med hjälp av en konsult ta fram en ”visionsbild” för området Källby dammar/Höje å.
   Reningsdammarna ska bevaras. När vattnet från reningsverket inte längre finns att tillgå ska Lunds dagvatten koncentreras dit. Åvatten kan samlas i en översvämningsdamm för att sedan successivt släppas igenom dammarna. Det kan bli vattenbrist när sommartorkan återkommer framtida år.
    ”Visionsbilden” ska vara klar den 12 december i år, om fyra veckor alltså.
   Den fördjupade översiktsplanen över Källby ska tas fram efter samråd med boende, företag och föreningar i området. Samrådsprocessen inleds i januari 2019. Besluten kommer att fattas av de politiska instanserna.
   Det är alltså en omfattande tioårig process som nu inleds. De ytor som ska bebyggas är främst de som friläggs när Södra företagsområdet rensas och Reningsverket flyttas. Det blir många möjligheter att påverka och förändra, bland annat via opinionsbildning och politiska beslut.

De kommande årtiondenas utbyggnad måste ses i ett globalt perspektiv så att inte jordsystemet rubbas. Tillväxtens gränser får inte överskridas. Åkermarken måste bevaras. Träd och gräs måste pollineras av humlor och bin. Den biologiska mångfalden – växter, djur, insekter - måste bevaras eller helst utvidgas. Det som sker i Källby kan leda till fjärreffekter på jordens ekosystem. Framtidens Källby får inte bidra till atmosfärens uppvärmning men måste kanske anpassas till ett varmare klimat.

Gå till biblioteket och se utställningen om 1968! av Ann Schlyter

Den invigdes i lördags med föredrag och cider. Föredraget stod Henrik Berggren, journalist och historiker för. Han kom från Stockholm och presenterade sin bok ”68". Han inledde med att påpeka det självklara: alla inte var inte revolutionärer. Pingströrelsen hade tiotusentals medlemmar medan Förbundet Kommunist hade par hundra på sin höjd.
 

 

Han sätter vänsterrörelsen i ett globalt sammanhang med Pragvåren, Paris revolten som ju faktiskt inte enbart var studenter, protester mot Franco i Spanien och den begynnande Vietnamrörelsen i USA. Han visar på samband med den kulturradikalism som växt till sen tidigt sextiotal, hippies och punkare.

Stockholmsperspektiv
Det är ett mycket intressant och trevligt föredrag, även om det enda han visar på utanför Stockholmsregionen är Sture Johannesson affisch till Lunds Konsthall med en naken haschrökande flicka.

Analys
Han gör vissa försök att analysera bakgrunden till studenternas revolt. Han pekade på framväxten av en ungdomskultur, och intressent nog, gav han en roll till miljonprogrammet, som möjliggjorde för många ungdomar att få ett eget rum. Självklart tar han upp den stora expansionen av utbildningsplatser på universitetet och införandet av studielån, vilket tillsammans breddade studenternas klassbakgrund.
 

 

Misslyckande?
Han avslutade med att konstatera att 68-rörelsen misslyckades. Denna slutsats är naturligtvis diskutabel. Det blev ingen stor förändring av samhället i ett slag. Nej visst. Men vi var många, som ansåg oss del av rörelsen utan att tro på en nära förestående revolution. Nog skulle man kunna säga mer om vad den hade för påverkan på det fortsatta samhällsklimatet.

Lunda-erfarenheter
Det blev inga frågor. Jag tror att fler än jag hade lust att ställa sig upp och säga något om hur det var här. Men, som han påpekat, varje individ har ju sina individuella upplevelser, och jag var ju långt ifrån i centrum. Här i VB kan jag väl få lufta mina egna minnen?

Undervisningsrevolution
Någon annan får berätta om studentpolitiken och universitetet. Jag gick på arkitektskolan, vilket var en heltidssysselsättning som inte lämnade mycket utrymme till tid utanför ritsalarna. Men vi gjorde en liten revolution där. Vi krävde att undervisningen skulle bli mer samhällstillvänd och mindre bygd på individuella prestationer. Många professorer gjorde motstånd, men vi fick stöd bland annat av Carin Boalt. Den vanliga undervisningen fick göra ett uppehåll på en vecka då vi istället hade diskussioner om vad arkitekter kunde göra för ett mer jämställt samhälle.

Båstad
En del annat hann jag med. Till exempel Demonstra-tionen i Båstad, vilken Berggren inte nämnde. En stor demonstration protesterade mot att tennisspelare från det rasistiska Rhodesia välkomnats. Väl framme delades demonstrationen i tre delar, en som stod kvar enligt tillståndet, och två som gick vidare och blockerade grindarna in till planen. Vid den grind jag satt blev det ganska odramatiskt. Poliser släpade bort oss och vi gjorde enbart passivt motstånd. Vid den andra grinden blev det mer tumult, någon sprang in på planen, vattenkanoner sattes in. Matchen avblåstes innan den börjat. Mer var det inte, men upprördheten i pressen var stor.

Värnpliktsvägran
Utan att ha varit med i något organiserande hade jag på något sätt tilldelats första passet, mellan sju och åtta tror jaget var, för att dela ut flygblad med uppmaning till värnpliktsvägran vid en inskrivningsbyrå. Få blivande soldater var morgonpigga, jag delade mina flygblad och gick sen till arkitektskolan. Först på kvällen fick jag veta om ridande poliser och arresteringar.
 

 

Genombrottet
För mig präglades året av kampen mot Genombrottet, den sexfiliga motorväg som skulle dras strax söder om Mårtenstorget. På arkitektskolan fanns ”socialistiska stadsplanegruppen” som läste Jane Jacobs och diskuterade alternativ till bilismens framfart i städerna. Vår professor i trafikteknik låg bakom förslaget om Genombrottet så vi tog strid med honom och författade en motskrift. Vi konfronterade politiker men det var inte lätt att få besked om beslut och planer. Vi fick kontakt med det VPK som då fanns i Lund, men inte i fullmäktige, och som hjälpte till med flygblad. Vi demonstrerade utanför fullmäktige med revolutionära paroller som: Full insyn i stadsplanefrågor! Tack vara Agne Simonsson, insiktsfull socialdemokrat, stoppades till slut planerna. Men då var tyvärr mycket av bebyggelsen där vägen skulle gått fram redan rivet. Först nu ser det ut som om planerna på att bebygga kvarteret Galten (där busshållplatsen är) ska bli av.

Som sagt:
Gå till biblioteket och se utställningen. Där finns förminskade kopior av våra demonstrationsplakat mot Genombrottet. Och där finns en pärm där den gamla skriften om Genombrottet och mycket annat är samlat. Dessutom en jättefin utställning om andra händelser och en samling med böcker, som kom ut detta år eller som handlar om det.         

Manifestation till minne av Kristallnatten

 

Natten mellan 9-10/11 1938 mördades 400 tyska judar av nazister. 267 synagogor brändes ned och över 7 500 butiker vandaliserades. Vi glömmer inte och förlåter inte - låt det inte hända igen.

Vi ses på stortorget 9/11 för att visa att antirasismen är starkare än dagens utveckling. Tal från Ung Vänster & Vänsterpartiet. Glögg och kaffe kommer att finnas.
Tid: Fredag 9 november 2018 kl. 17:00–19:00
Plats: Stortorget, Lund

1968 – från ideologi till nostalgi

Utställning på Stadsbiblioteket
6 november – 12 december
 

År 1968 innebar startpunkten för många förändringar, både globalt och lokalt. Vad hände i Lund och i världen? Vad protesterade man emot och vad demonstrerade man för?
   Betyder 1968 något idag eller är det bara ett årtal bland andra, har vi gått från ideologi till nostalgi? 

Vernissage 10 november
10 november klockan 14 kommer författaren och historikern Henrik Berggren till Stadsbiblioteket och berättar om boken 1968 som handlar om ett av efterkrigstidens mest mytomspunna och symbolladdade år. Kom och hör om ungdomsrevolt, konst och litteratur, studentliv, fritid och arbete, religiösa strömningar och om det politiska efterspelet av den svenska ”revolutionen”.

Vill du läsa mer om Lund år 1968? Här hittar du tidningsartiklar! (Klicka på artikelns titel och därefter på länken "fulltext" lite längre ner på sidan.)

Polskor och protester

 

Röda Kapellets decemberkonsert: Polskor och protester. Årets avslutande konsert handlar om folkets musik. Om traditionell och nyare folkmusik. Om folkmusik som folklig yttring mot samhällsförhållanden.
   Det blir folkmusik från Sverige och från olika delar av världen. till sin hjälp har Röda Kapellet ett antal fiolspelande spelmän/kvinnor. Ludvig Nordgren dirigerar och Bengt Olle Bengtsson presenterar musiken.Liksom de senaste åren äger det rum på Magle Konserthus kl 18:00. Entréavgift: 150 kronor

Affisch »

Läs mer på facebook »

Projektet Kompassen, boenden för asylsökande, måste förlängas

Bertil Egerös förslag att ge fortsatt stöd till boende för asylsökande ungdomar får stöd av lundaborna. Under den första veckan så var det över 300 som stödde förslaget. Om mer än 100 stöder förslaget så skall det tas upp i kommunfullmäktige så vi får följa ärendets fortsatta hantering där.
Lundaförslaget »

Nedskärningskvintetten: ”Ekologisk mat, nej tack”! av Ulf Nymark

Ekologisk mat, nej tack! – det är mottot för Nedskärningskvintetten. I sitt förslag till budget för de kommande tre åren vill nämligen det nya styret ”förnya” Lund genom att barn och gamla som serveras mat i kommunens skolor och äldreboenden ska få äta en allt större andel icke-ekologiskt, dvs ohållbar, mat. Lund har under många år legat i topp bland Sveriges kommuner när det gäller inköp av ekologisk mat. (År 2017 var 74 procent av kommunens livsmedelsinköp ekologiska). Nu ska det bli slut på det enligt Nedskärningskvintetten.

Nästa år ska nedskärningar på ekologisk mat göras med 4 miljoner, året därpå med 5 miljoner och år 2021 med hela 7 miljoner! Hur dessa nedskärningar kommer att slå på andelen ekologiska livsmedel är än så länge oklart. Sandberg & Co har nämligen inte brytt sig om att beräkna konsekvenserna av sitt förslag. De har helt enkelt yxat till några siffror. Att det kommer att bli en kraftig minskning av andelen ekologisk mat är dock klart.

Varför vill då kvintetten skära ner på kommunens inköp av ekologisk mat? Egentligen finns ingen motivering från deras sida. I deras budgetförslag säger de bara att det ”finns andra faktorer att ta hänsyn till, till exempel närodlade produkter”. Som om det inte skulle finnas närodlade ekologiska livsmedel, både vegetabiliska och animaliska! Men nog kommer det att bli lite knepigt för Sandberg & Co att få fram tillräckligt med närodlade bananer och kaffebönor.

PS. Det kan inte ligga några ekonomiska skäl bakom neddragningarna på ekologisk mat. I sin budget lägger kvintetten ut inte mindre än 5 miljoner på att utreda kostnaderna för en nedgrävning av spåren vid Lund C under jorden. Det är en utredning som är komplett onödig och om en sådan utredning skulle behöva göras är det givetvis Trafikverket som ska stå för utredningskostnaden. DS

Ojämlikhet av Gunnar Stensson

Textutrymmet i Veckobladet är begränsat. Därför tvingas vi publicera viktig samhällskritik i form av korta notiser, med hänvisning till de artiklar, analyser och böcker från vilka våra uppgifter är hämtade. Vi anger följaktligen alltid källa.
   I veckans nummer rekommenderar vi några texter om ojämlikhet i skola, i global ekonomi, i USA:s politiska system, i Sverige och i USA-valet. Ojämlikheten är vid sidan av klimatkrisen kanske vår tids viktigaste fråga. De har ett nära samband och båda måste lösas.

Ojämlikhet: Vart är Sverige på väg? av Gunnar Stensson

Som sextiotalistisk samhällskritiker var jag inte medveten om att jag lämnade Sverige när ojämlikheten stod på sin lägsta nivå någonsin. Att komma tillbaka och se in i det nya svenska samhället var en chock. Hur kunde Sverige hamna här, klart efter andra utvecklade kapitalistiska länder, i förmögenhetskoncentration, inkomstfördelning och skolutbildning, med mer fattigdom och fler miljardärer än övriga norden?
   Citatet är hämtat ur förordet till Göran Therborns Kapitalet, överheten och alla vi andra. Klassamhället i Sverige – det rådande och det kommande. Arkiv 2018. Bokens klassanalys är full av användbara – och skrämmande – fakta för varje engagerad socialdemokrat eller vänsterpartist.

I skogkanten/Vanaprashta: Ingen Mårtensknäpp i år av Staffan Lindberg

 

Grått och småkallt
Ingen ljusning i politiken
och ingen kylig eftertanke

I politiken gäller märkliga förvecklingar
Det finns en naturlig lösning i mitten
som samlar en majoritet
men det verkar berörda inte kunna eller vilja bidra till

Mårten blir det i alla fall
Även om det blir tupp, gåsen är för dyr,
så är svartsoppan med kråm det viktiga

Ojämlikhet: Donald Trump och Napoleon III av Gunnar Stensson

Marx analyserade Napoleon III:s regim i Louis Bonapartes artonde Brumaire och fann att stödet för den auktoritära regimen kom från bönderna, som inte utgjorde någon verklig klass eftersom de levde oberoende av varandra, men utgjorde ”en oerhörd massa”.
   I sin bok En spricka i språket. Marx och Freud – våra samtida, Bonniers 2018, jämför Sven-Erik Liedman och Per-Magnus Johansson Frankrikes andra kejsardöme med Trumps presidentskap. Så här skriver de:
   ”Är det inte så att Trumps väljare också utgör en ”oerhörd massa”? En stor del av dem lever under ensartade förhållanden men utan andra band till varandra än en rad fördomar. De är mot något, men inte för något. De kan gripas av en tillfällig entusiasm för Trump därför att han ger luft åt deras missnöje. Hans intetsägande slogan ”Make America Great Again” tycks lova dem en bit av en växande kaka, samtidigt som afroamerikaner, latinos och muslimer inte får vara med på festen och kvinnorna förvisas till köket.”
   Liedmans och Johanssons idéhistoriska essä känns aktuell idag när utgången av det amerikanska valet till senat och representanthus presenteras och det visar sig att stödet för Trump i huvudsak kommer från det väldiga amerikanska inlandet.

Ojämlikhet: Svensk skola ojämlikast i Norden av Gunnar Stensson

Grundskolan ökar ojämlikheten bland eleverna i Sverige!
I fjärde klass är skillnaderna i läskunskap större i Tyskland, USA, Storbritannien och Kanada än i Sverige. Utgångsläget är bättre i Sverige!
   Men när den segregerade och segregerande svenska skolan med valfrihet och skolpeng fått ha hand om eleverna fem år till har skillnaderna blivit större i Sverige än i de andra länderna.
   Uppgifterna är hämtade från Emma Leijnse artikel Svaga elever tappar ännu mer under skoltiden (SDS 4/11) som i sin tur bygger på Unicefs rapport om hur olika länder uppfyller FN:s hållbarhetsmål som är att den obligatoriska utbildningen alla barn ska få är gratis, jämlik och bra.
   Läs gärna artikeln eller Unicefs rapport, som vi nämnde i ”Noteringar” i förra numret av VB.

Ojämlikhet: Kina och Indien går förbi av Gunnar Stensson

Samtidigt som ojämlikheten mellan rika och fattiga inom länderna växer, minskar ojämlikheten mellan länderna på grund av tillväxten i Asien.
   1970 var USA:s BNP per capita 20 gånger större än Kinas. 2010 var den endast fyra gånger större och snart kommer Kina ta ledningen.
   Nu börjar den kinesiska tillväxten sakta in, men framför allt Indien har övertagit rollen som den internationella inkomstutjämningens motor. Folkrika nationer som Sydkorea, Filippinerna och Vietnam växer också snabbare än de framskridna ekonomierna.
   Världens ekonomiska centrum flyttas/har flyttats från länderna vid Nordatlanten till Asien. Tyngdpunkten kommer om några år att ligga mellan Kina och Indien.
   Både Kina och Indien står till skillnad från USA bakom Parisavtalet. De är redan nu hårt drabbade av klimatkrisen.
   Frågan är om de kan uppfylla Parisavtalets krav på begränsning av koldioxidutsläppen, samtidigt som de övertar ledningen i den globala ekonomin? Källa: Milanovic, Global ojämlikhet.

Ojämlikhet: USA – från slavägardemokrati till plutokrati av Gunnar Stensson

Det amerikanska politiska systemet började som en sorts slavägardemokrati för drygt 200 år sedan.
   Maktdelningen i beslutande, lagstiftande och dömande makt är ingen verklig maktdelning. Alla de tre institutionerna behärskas helt av de rikaste.
   Pengar spelar en större roll i amerikansk politik än någonsin tidigare. Kostnaden för president- och kongressval ökade från 3,5 till 6 miljarder dollar mellan 2000 och 2012.
   Valdeltagandet är lågt, och ojämnt fördelat. Bara 40 procent av den fattigaste tiondelen av befolkningen deltar i valet.  Stora tidigare dömda eller frihetsberövade medborgargrupper har fråntagits sin rösträtt. Human Rights Watch uppskattar antalet till 2 procent, varav en tredjedel är afroamerikaner.
   Att valdagen infaller på en tisdag innebär att långt ifrån alla har möjlighet att rösta. Genom att röstlokalerna stängs klockan 19 begränsas möjligheten ytterligare.
   Partisystemet har utvecklats till en sorts duopol.  Många företag stöder både republikanska och demokratiska kandidater – och räknar med stöd för sina intressen sedan de blivit valda. De representanter som valts på folkets mandat gynnar i stället sina finansiärer. Källa: Milanovic, Global ojämlikhet.

Lundakvintetten: Fem fel om Fairtrade City av Ulf Nymark

Det nya borgerliga fempartistyret i Lunds kommun lägger i sitt budgetförslag in att Lund ska lämna Fairtrade City. På detta skulle sparas 200 000 årligen. Sitt förslag motiverar de fem partierna med ”att det är slöseri med skattepengar att betala för just denna märkning och att öka inköpen av just detta varumärke. Certifieringen kräver onödigt stora resurser från andra verksamheter…” Här lyckas kvintetten med konststycket att i två meningar framföra inte mindre än fem felaktiga påståenden.

1. Fairtrade är inget varumärke. Det är en oberoende certifiering av produkter från länder med utbredd fattigdom. Fairtrade-certifieringen har som uttalat mål att motverka fattigdom och stärka människors inflytande och handlingskraft att själva skapa förändring och utveckling.
2. Lunds kommun certifierar inga produkter över huvud taget, vare sig Fairtrade eller andra rättvisemärkningar. Följaktligen går inte heller ett enda skatteöre till Fairtrade-certifiering.
3. En verksamhet som inte bedrivs – i detta fall certifiering av produkter – kan givetvis inte ta resurser från andra kommunala verksamheter.
4. Fairtrade City råder inte över kommunens inköp av produkter.
5. Fairtrade City är inte en certifiering. Det är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Verksamheten syftar till att öka kännedomen om rättvis handel och efterfrågan av varor som har blivit producerade med respekt för mänskliga rättigheter i enlighet med Agenda 2030.

Fairtrade City-bygger på ett brett engagemang mellan kommun, lokalt näringsliv och ideell sektor. I Lunds Fairtrade City samarbete ingår, förutom representanter för Lunds kommun, bland annat Handelsföreningen, Svenska Kyrkan, Världsbutiken Klotet, IM, Ica Tuna och Ica Clemenstorget, ABF, Lunds Universitet och fackförbunden Vision och Kommunal.

Fairtrade Cityverksamheten delfinansieras av Lunds kommun med ca 190 000:- per år. Huvuddelen av detta är kostnaden för en 20 %-ig samordnartjänst. Resten av summan går till utåtriktade arrangemang och information samt avgift till Fairtrade Sverige för diplomering.

Det är beklagligt att det nya styret i Lund nu vill bryta den samverkan mellan kommun, näringsidkare och ideell sektor som etablerades när Lund som andra svensk kommun diplomerades som Fairtrade City år 2007. (I dag är drygt 70 svenska kommuner Fairtrade City-diplomerade). Att avsluta samarbetet är desto mer beklagansvärt, när förslaget uppenbarligen bygger på missuppfattningar om vad Fairtrade City egentligen innebär. Att bryta detta samarbete kommer att skada förtroendet för kommunen hos alla de verksamheter, organisationer och enskilda lundabor som gemensamt engagerat sig för att sprida information om rättvis handel och etisk konsumtion. Ytterst kommer odlare och arbetare i länder med utbredd fattigdom att drabbas, om Lund inte längre ska arbeta för rättvis handel och etisk konsumtion.
Ulf Nymark, F d ordförande i Lunds styrgrupp för Fairtrade City 

Delta i arbetet för utsatta EU-medborgares rättigheter!

Den 22 november släpper Amnesty International rapporten Sweden: A Cold Welcome. Rapporten handlar om de människor som försörjer sig själva och sina familjer genom att tigga, samla pantburkar och ta ströjobb i Sverige. De flesta är romer från Rumänien och Bulgarien, de är genomgående mycket fattiga och lever under förhållanden som kränker deras mänskliga rättigheter.
   Under 2018-2019 bedriver Amnesty kampanjen Också människa för att förbättra situationen för utsatta EU-medborgare. Vi kommer inte kunna erbjuda dem någon genväg ut ur deras fattigdom. Men vi ska arbeta beslutsamt för att de ska få tillgång till de rättigheter som omfattar oss alla. De ska slippa sova utomhus i kyla och regn. De ska kunna tvätta sig och gå på toaletten. De ska få vård när de är sjuka eller skadade. Och de ska slippa trakasseras av polis.
 

 

Kom till vår kampanjutbildning
Vill du delta i kampanjen, eller kanske bara lära dig mer om de medmänniskor du passerar vid ingången till snabbköpet - kom till vår kampanjutbildning!
   Under utbildningen går vi igenom vilka rättigheter utsatta EU-medborgare har, och vilka som bär ansvaret för att rättigheterna respekteras. Vi diskuterar även hur vi ska arbeta lokalt för att bidra till förändring. Du betalar inget, vi bjuder på lunch och fika.
   Malmö: Lördag 24 november kl 10-16
   Stockholm: Lördag 24 novemer kl 10-16
   Göteborg: Söndag 25 november kl 10-16
   Umeå: Söndag 25 november kl 10-16
Läs mer och anmäl dig här!